Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /storage/content/83/155183/arkeologiforum.se/public_html/forum/Sources/Load.php(183) : runtime-created function on line 3 Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /storage/content/83/155183/arkeologiforum.se/public_html/forum/Sources/Load.php(183) : runtime-created function on line 3 Ostmen

Författare Ämne: Ostmen  (läst 103671 gånger)

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Ostmen
« Svar #120 skrivet: september 22, 2014, 16:09 »
Varför fick vi "vikingar"?
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5593.msg51878.html#msg51878

Erobringen av Nord-Europa:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5593.msg51855.html#msg51855
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,2622.0.html

Kongen nord om Limes - med sæte på Jylland og hertuger i Skåne, Sjælland, Fyn, Brandenburg, Billung, Saxen, Slesien, Holstein, Thüringen, Hessen, Holland og Frisland?
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3951.msg49444.html#msg49444
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Ostmen
« Svar #121 skrivet: september 22, 2014, 17:02 »
Men 1 viktigt anfall kom från Himmerland i Danmark några år efter plundringarna av Romersk Katolska kloster längs östkusterna till England (alltså släpptes de Britonskt kristna klostren) 793-94, d v s anfallet mot Iona och dess beskrivna "plundring". Det visade sig att plundringen bestod i att anfallsstyyrkan tog med sig ett antal biblar, S:t Columbas "reliker" och den gravsten de var lagda under, men i övrigt stod allt kvar och inga skadades. Men det gav samma genljud genom tidens Romersk Katolska Europa som anfallen mot östkusterna, då de tog kultiska föremål. Stenen på upp mot 1 ton står idag inmurad i en liten stenkyrka i Himmerland.

Vetgirig; jeg genkender ikke helt den historie du fortæller, men det er måske en helt anden? Min lyder sådan -

Vikingerne angreb klostret på øen Iona ved Skotlands vestkyst år 806 og dræbte 68 af munkene. Herefter flyttede størstedelen af klostret til Colomba’s kloster i Kells, Dublin og slog sig ned her permanent år 814. Med sig bragte de manuskriptet til ’Book of Kells’ der menes at være fremstillet i skrivestuen i klostret på Iona. Manuskriptet er i dag ufuldstændigt, hvilket måske skyldes den kritiske situation i forbindelse med flugten fra Iona. Den ældste omtale af ’Book of Kells’ er fra Ulsterkrøniken år 1007, der beretter om tyveriet fra kirken i Kells i grevskabet Meath (65 km nordvest for Dublin) og hvordan det blev fundet igen ”under et stykke græstørv”.

’Book of Kells’ indeholder de fire evangelier i latinsk tekst baseret på Vulgata blandet med tekster fra den gamle latinske oversættelse. Findes på Trinity College Dublin og er skrevet ca. 800 e.Kr. i majuskelskrift og med 340 pergamentblade.



http://digitalcollections.tcd.ie/home/index.php?DRIS_ID=MS58_003v

Note: I 563 grundlagde den irske missionær Columcille (Skt. Columba) et klostersamfund på øen Iona, hvorfra munke indledte kristningen af Skotland og Northumbria. Indtil vikingernes hærgninger fra ca. 800 svækkede klosteret, var Iona et vigtigt åndeligt centrum, og det menes, at ’Book of Kells’ er skrevet og illumineret her. Et antal store, rigt ornamenterede stenkors på kirkegården er de eneste mindelser om det første kloster, på hvis grund der omkring 1200 anlagdes et benediktinerkloster, der dog kun fik lokal betydning. Store dele af dette kloster er bevaret.
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Ostmen
« Svar #122 skrivet: september 22, 2014, 17:19 »
Vetgirig
Jag har sett dig berätta den här historien förut, men jag känner inte heller igen den. Har du någon källa jag kan läsa?

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Ostmen
« Svar #123 skrivet: september 22, 2014, 20:32 »
Citera
Vetgirig; jeg genkender ikke helt den historie du fortæller, men det er måske en helt anden? Min lyder sådan
Jag hade för mig jag tog ner minst en artikel, men hittar inte just den på sökning Iona eller himmerland (men en massa annat). Det finns även ett danskt TV-program i ämnet (har sett det via nätet), som bygger på en bok/artikel av personen. Programmet borde sänts inom de 3-4 närmaste åren.

Jag halkade händelsevis in på detta när jag läste en holländsk historikers kritik av en av Henrik Jansons böcker om tidig kristendom, vilket kan vara en ledning.

Det är en dansk historiskt intresserad person, möjligen journalist (de är ju ofta fenor på att söka fram texter), som presenterat sin amatörforskning. Har alltså inget namn, men han borde vara känd av danskar, då amatörer som kommer med liknande påståenden brukar bli kontroversiella. Han anger emellertid primärkällor för sina påståenden. Inte minst stenen i kyrkan, eftersom det står i texten (möjligen i "ogham") på stenen att Columbas är gravlagd under den. Dessutom har Iona attackerats många gånger, liksom klostren på östkusten, varvid flera valde att flytta till säkrare platser.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Ostmen
« Svar #124 skrivet: september 22, 2014, 21:34 »
Vad heter boken av H enrik Janson. Den verkar intressant.
Berättelsen om överfallet på klostret är alltså skrivet av en amatör. Har du sett någon historiker som tagit upp saken?

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Ostmen
« Svar #125 skrivet: september 23, 2014, 09:48 »
Citera
Berättelsen om överfallet på klostret är alltså skrivet av en amatör. Har du sett någon historiker som tagit upp saken?
Berättelsen är återgiven av en amatör och inte påhittad. Vad jag minns, så var det en historiker som kommenterade i programmet eller möjligen att journalisten bakom artikeln lät en historiker uttala sig i saken. "Det var "intressant", men kräver mer ingående forskning, även om man vad jag minns erkände att t ex Adam faktiskt fanns kyrkor/församlingar i Danmark innan man kungen för landet antog kristendomen, men att de blivit avfällingar, d v s inte var Romersk Katoliker (som antagits)"

Skall se om jag hittar titeln.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Ostmen
« Svar #126 skrivet: september 23, 2014, 10:35 »
Jag hade för mig jag tog ner minst en artikel, men hittar inte just den på sökning Iona eller himmerland (men en massa annat). Det finns även ett danskt TV-program i ämnet (har sett det via nätet), som bygger på en bok/artikel av personen. Programmet borde sänts inom de 3-4 närmaste åren.

Vetgirig; jeg synes selv at være godt opdateret når det gælder det historisk korrekte - og samtidig når det drejer sig om nye hypoteser eller spekulationer.

For det første har jeg aldrig hørt om et vikingetogt i 800-tallet med udgangspunkt fra Himmerland; det eneste togt, der iøvrigt aldrig blev til noget, er Knud den Helliges leding, der samlede sig i Limfjorden år 1048, tror jeg nok.

For det andet skulle en 1 tons tung sten med indhuggede tekster været indmuret i en kirke i Himmerland? Hvordan skulle en så tung sten være transporteret fra Iona til Nordjylland - og hvad skulle formålet være? Hvis en sådan sten findes burde jeg forlængst kende til den. Samtidig skulle nogle "bibler" fra Sct Columba's, som lå under stenen, været taget med under togtet. Hvor findes de? Hvorfor har jeg ikke hørt om dem?
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Ostmen
« Svar #127 skrivet: september 23, 2014, 10:51 »
Jag skrev just ett svar där jag uppgav att jag inte hittade Henrik Janssons titel. Och just då kom jag på vad holländaren heter.
 
  • Eric Knibbs, Stephan Kuttner Institute of Medieval Canon Law, Germany
Här är något av hans kritik

* Ansgar - Rimbert and the Forged Foundations of Hamburg-Bremen
* Ansgar and Rimbert Revisited- Part I_ In Which Henrik Janson Mistakes a King for a Bishop
* Ansgar and Rimbert Revisited- Part II_ In Which Henrik Janson Suffers from Adjectival Confusion
* Ansgar and Rimbert Revisited- Part III_The Bitter End- With Gifs
* Ansgar Rimbert and the forged foundation of Hamburg-Bremen by Eric Knibbs_Rewiew av_36.1.eldevik
* Ansgar_Rimbert and the Forged Foundations of Hamburg-Bremen_Eric Knibbs

Jag har inte läst om, så det kan vara någon dubblett. Jag tror H J:s titel är omnämnd.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Ostmen
« Svar #128 skrivet: september 23, 2014, 11:00 »
Citera
For det andet skulle en 1 tons tung sten med indhuggede tekster været indmuret i en kirke i Himmerland? Hvordan skulle en så tung sten være transporteret fra Iona til Nordjylland - og hvad skulle formålet være? Hvis en sådan sten findes burde jeg forlængst kende til den. Samtidig skulle nogle "bibler" fra Sct Columba's, som lå under stenen, været taget med under togtet. Hvor findes de? Hvorfor har jeg ikke hørt om dem?
Det är just detta, att de snodde en jättesten, omkring 2 m lång, och gravmarkering för en "helig man". Vem skulle göra det och tillsammans med lämningarna efter S:t Columba, om inte kristna med irisk trosbekännelse från Himmerland. Kom ihåg att vid tiden, så hade just Romersk Katolska kyrkan lyckats tillsätta en abbot vid klostret, d v s hade övertagit ledningen från iriskt kristna munkar, så det är möjligt att spekulera i en "räddningsoperation".
Vad jag förstår nämns inget om biblar i en stenkista och det troliga är väl att rövarna hittade dem i klostret någonstans. Var de sedan tog vägen vet ingen.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Ostmen
« Svar #129 skrivet: september 23, 2014, 16:20 »


Note: I 563 grundlagde den irske missionær Columcille (Skt. Columba) et klostersamfund på øen Iona, hvorfra munke indledte kristningen af Skotland og Northumbria. Indtil vikingernes hærgninger fra ca. 800 svækkede klosteret, var Iona et vigtigt åndeligt centrum, og det menes, at ’Book of Kells’ er skrevet og illumineret her. Et antal store, rigt ornamenterede stenkors på kirkegården er de eneste mindelser om det første kloster, på hvis grund der omkring 1200 anlagdes et benediktinerkloster...

Etter romernes invasjon av England - ca. 72 e. kr. - ble Irland et knutepunkt for handelen mellom de 'frie' nordboere og det okkuperte England. Følgelig kom Irland under sterk inflytelse fra den romerske statsmakt og dets filosofiske skoler.

Under den romerske nedgangstid hadde Konstantin innført 'Kristi åk' som romersk statsreligion. Impulsene herfra ble tydelige også i England - og delvis i Irland. Da romerne knappt hundre år senere (år 407) måtte forlate England ble imidlertid de irske akademier ved at berette om den historisiske Jesus og legenden om "Kristi komme" som en framtidig epoke.

Derfor kan man tale om en 'keltisk kunskapstradisjon' som under 400-tallet aksepterte den historiske Jesus og den legendariske 'kristendom'. Knapt 200 år senere er goterne fordrevet fra Rom, hvorpå den konstantinske skole atter tar makten i Rom. Under pave Gregorius etableres et teokrati, hvis gesanter sendes til de gamle romerske forbindelser i såvel Frankrike som England og Irland. I det kommende hundreår gjenoppstår den romerske statsmakt som en 'kristen' imperiemakt - hvoretter den 'romerske kristendom' og rettsorden begynner sin utbredning - fremst takket være karolingernes kupp av det merovingske rike.

Dermed begynner en nye drakamp  om den kulturelle såvel som den verdslige, økonomiske og politiske makt i Nord-Europa. Etter Pipinidenes vellykkede statskupp i Frankrike oppstår en 'ny-romersk', franco-romansk'  imperiebygging - hvor man med et teokrqatisk kejservelde vil erobre de nord-europeiske monarkier - alle som en.
Under Karl Martell tar denne erobringen fart og etter Karl den Stores suksess står det 'nye Rom' sogar ved Nordjøens og Østersjøens bredder.

Dermed står England igjen for fall og i det sydlige England velger hertugemn av Mercandia - 'kong' Offa - å inngå en allianse med de romerske frankere. Dette betyr krig mot de nordlige englendere, som fortsatt beholder lojaliteten og familjebåndene til Danmark, likesom man i Skottland fortsetter å valfarte til Uppsala og man i Irland beholder båndene til *Lochlann' - alltså Norge.

Tilpasningen til de nye, romerske riter er imidlertid sin gang, ettersom man i såvel Irland som England forsøker å beholde fredlige kontakter og handel innimellom de ulike slag. Takket være de skandinaviske intervensjoner - kalt 'vikingetog' - opprettholdes imidlertid irenes, northumrernes og skottenes selvstendioghet - inntil det site og fatale nederlag ved Danevirke, på begynnelsen av 980-tallet - hvoretter de skandinaviske kongedømmer kommer under det franko-romanske kejservelde og påtvinges den katolske religion.

Straks deretter inngår de russiske fyrster en kulturell og handelsøkonomisk union med Konstantinopel - hvoretter den svenske konge forhandler seg til en pakt med det katolske veldet - ca. 1008. Nord og øst i Østersjøen er imidlertid baltere, finner, kvener og helsinger fortsatt selvstendige, som nordmennene etter renegaten Tryggvassons fall ved Svolder. Dermed får de gamle skoler på øst-kysten av dagens Sverige, såvel som områdene nord av Mälarn en nådetid - hvilket også gjelder øyene utenfor Norge - inklusive landene rundt Irskesjøen. De skottske og irske klostre - såvel som de norske, nord-svenske og finske hov - kan dermed fortsette sine 'keltiske' kunnskapstradisjoner noen små tiår til.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Ostmen
« Svar #130 skrivet: september 23, 2014, 16:24 »

Omslaget i Danmark får imidlertid lengre konsekvenser og da kommandanten for den danske leidang, Knut Sveinsson, får makten i England er det etter en avtale med de katolske krefter. Konsekvensen blir at han vender seg mot de gamle tradisjoner - og etter broren, kong Haralds unge død - blir den første katolske regent i Norden - med kommandoen over såvel den engelske som den danske flåte. Forsterket med kejserens marine styrker i Mecklenburg/Pommern mobiliserer han en enorm leidang - ca. 360 skip - som 1025-26 trenger inn i Østersjøen i den hensikt å fordrive de 'hedenske' krefter i Sverige - og gjøre den katoliserte Anund til enekonge.

Takket væer den norske bistand blir imidlertid planene stoppet, ved Helgeå år 1026. Undertiden får ham imidlertid avskåret Olav Haraldssons norske leidang for retretten og under fredsslutningen med svenskene sikres at den katolske Anund får ta sæte i Sigtuna og fortsette den katolske utmyntning - og dermed merkantiliseringen (monopoliseringen) av den svenske utenrikshandel. Takket være den gamle allianse mellom de norske håleyger og den danske konge kan Knut dermed titulere seg som "Konge Danmark og England, Norge og deler av Sverige" - da han 1027 deltar som 'kejserens høyre hånd' da den tyske Konrad krones i Rom. 

Den eneste kongelige kraft som nå står i veien for Knuts allmakt i Norden er den norske frihetshelten Olav haraldsson, hvorfor Knut allerede under oppholdet i Rom beordrer sine engelske undersåtter å mobilisere 60 skip til ny leidang mot Norge. Med den danske flåten på plass kan han så fordrive Olav Haraldsson fra Norge og 1028 intervenere i Trondheimsfjorden, hvor han innfører katolske feudal-lover - i Heimskringla kalt 'Alfiva-lovene', etter Knuts mercandiske dronning.

Når håleygenes egen, legale regent, Håkon Jarl dy, så dør under en bryllupsreise til England står det klart at Knut, gjennom sønnen Svein og hans egnelsek fogder, vil få eneveldig makt over hele den norske vestkyst - og dermed den norske leidangen. Med mindre den gjenværende sjøkongen fra Oslofjorden, Olav Haraldsson, skulle lykkes med en retur til sine gamle alliansepartnere i Trøndelag - og gjennom en dristig landmanøvre østfra vinne tilbake kontrollen med de gamle kongssæter i den vest-norske Tronheimen.  I såfall skulle Knuts makt i Oslofjorden også stå på spill - og kontrollen med øyene vest i havet bli meget vanskelig.

Nå lykkedes imidelrtid Knut med å sette den felle han behøvde, hvilket endte opp med det berømte slag på Stiklestad - et stenkast fra Sigurd og Håkon Jarls gamle Tron-nes - i den sentrale Trondheimsfjord. Etter heltekongens død var Knuts katolske allmakt sikret - og han kunne under årene 1031 og 1032 foreta de nødvendige 'opprensnkninger' langs de norrøne besitelser ved Irskesjøen - fra Wales til Isle opg Man og Irland. Dermed ble også den 'keltiske lærdomsskole' forbudt - og den katolske tro innført som 'statsreligion' blant de klostre og høvdingsæter på øyene omrkring Skottland - såvel som i Irland.

Den katolske 'kristningen' av de skotske og irske lærdomssæter ('klostre') var med andre ord både lang og omstendelig - fra romernes besøk anno 320 till den (endelige) katolske erobring på 1030-tallet. Sporene etter den gamle. keltiske livsansuelse og den felles-nordiske symbolikk er imidlertifd tydelig i såvel de arkeologiske som de litterære efterlatenskaper fra såvel yngre som eldre jernalder. Den gamle, sivile kontakten mellom Irland og Skandinavias vestkyst - via de øyene i Norskehavet - like så. Sporene etter reiser over Norskehavet - via Hjaltland, Hebridene og Orkenøyene - er som kjent mer enn 8000 år gamle. Når bronse- og jernalderens 'keltiske' symbolkunst og gravskikker finnes på begge sider av havet er det således ingen tilfeldighet - men en naturlig følge av gamle familiebånd og et ditto handels- og kulturfellesskap.

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Ostmen
« Svar #131 skrivet: september 23, 2014, 16:34 »
Fra hedendom til kristendom - spor i ord og symboler:

Citera

Celtic Practices incorporated into Christianity

Many early members of the Celtic Christian Church were druids. In one of the earliest saint Lives, St. Illtyd is referred to as a “druid by descent.” (Ellis 1985:82). Irish monastic Christian schools were built on the sites of Druidic bardic schools in Ireland (Ellis 1985). The mingling of Christian, Celtic, and Classical civilization,which is now referred to as the Insular culture, remains a powerful force in European art and learning (Wood 1998).

Many Celtic images can be found at Christian sites. For example, the stone head of an antlered deity, probably Cernunnos, was found at a cemetery dedicated to St.Fergus on the island of Inishkeen in Upper Lough Erne, Ireland (Pennick 1996). Another Celtic deity’s image: a Janus figure with a stoup or basin for holy water positioned between the heads was found in the churchyard of Caldragh, on Boa Island near the northshore of Lower Lough Erne, in County Fermanagh, Northern Ireland (Pennick 1996).

Further evidence survives in a Tau cross with faces on the upper side in the traditional pagan Celtic style at Rougham in County Clare (Pennick 1996).Another image that was adopted by Christianity was the Celtic High Cross, a pre-Christian symbol, which was later amalgamated with the Christian crucifix (Sullivan2008).

The High Celtic Cross is perhaps the best example of the link between pagan Celtic and Christian traditions. During the Hallstatt period, the continental Celts set up symbolic stones that appear to have been the forerunners of the later insular Celticcrosses (Pennick 1996). Some of these crosses were made in a humanoid form that resembles older representations of the Celtic Great Goddess. The head portions have thex-pattern seen on later Cornish stone crosses, but date to almost a thousand years beforethe adoption of the cross as a Christian symbol.
 
Many Christian saints were once worshiped as Druids and Celtic gods andgoddesses. The sun god Bel (*Bal/Baldr) was meshed into Christianity with the worship of St.Michael. Also, many Celtic places of worship were re-dedicated as Christian churches. The traditions of Celtic ancestor worship can be said to continue within Christianity inthe worship of former saints.

Textual Evidence

The stunning manuscripts, which were created within a rather short period during the seventh and eighth centuries A.D., could be considered the most magnificent pieces of Insular Art. (Wood 1998).

Many of the grave-slabs at monasteries contain decoration, which illustrates the universal Celtism of the time. There was a striking similarity from the patterns, characters and decorations on the stones to those of Irish manuscripts of the sixth and seventh centuries. Examples of these manuscripts would be the Gospels of St. Columbaand St. Ceadda and the Book of Kells and Armagh (Allcroft 1930).

Conclusion

Celts accepted Christianity when Christianity accepted them. Continuity of pagan practices through Celtic Christian traditions ensured that the old Celtic culture did not die out with the advent of Christianity in Britain.

Pagan Celtic art and beliefs intertwined with Christian ones to form Celtic Christianity. Celtic Christianity left its mark in the archaeological record in the form of monasteries, cemeteries, chapels, and inscribed stones, as Christianity spread over Britain and Ireland. Christianity served to create a new culture in Britain and Ireland that manifested itself in a unique combination of old Celtic art and new Christian symbolism.


https://www.academia.edu/448782/From_Paganism_to_Christianity
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Ostmen
« Svar #132 skrivet: september 23, 2014, 16:58 »
Vetgirig
Efter att snabbt ögnat på de första av texterna du hänvisade till kan jag inte finna något som stöder din historia. Och vad gäller Henrik Janson så verkar han ha kritiserat Eric Knibbs som här försvarar sig. Det är ju ointressant om man inte läst Jansons kritik.
Knibbs citerar själv några recensioner och den tyngsta av dem verkar högst skeptisk till boken.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Ostmen
« Svar #133 skrivet: september 23, 2014, 21:15 »
Jag sade i o f s inte att det stod något om Iona i dessa texter. Bara att det var i samband med att när jag läste om Iona-stenen kom i kontakt även med Nibbs samt med TV-programmet.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Ostmen
« Svar #134 skrivet: september 23, 2014, 22:15 »
Vore det inte bättre om du försökte leta efter källan, eftersom vi är flera som förundras över din historieskrivning.
Borde du inte tala om när du drar historien att detta är en obekräftad teori av en amatör som du inte minns namnet på.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Ostmen
« Svar #135 skrivet: september 24, 2014, 01:41 »
Jag letar. Hittade dock bara en av artiklarna jag råkade på, vilken bifogas. Där nämns dock inte stenen, men bekräftas arkeologiskt den för Danmark och Norden tidiga kristendomen i Himmerland.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Ostmen
« Svar #136 skrivet: september 24, 2014, 01:47 »
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Ostmen
« Svar #137 skrivet: september 24, 2014, 09:30 »
Tack. Intressant men i ingen av artiklarna finns ett ord som stödjer din historia om attacker på England eller stenstöld.
Däremot slås det fast att den tidiga kristendomen här liksom i södra Norge kom från Brittiska öarna. Det är intressant, eftersom inte minst du brukar envisas med att Bysans var först, i alla fall i Sverige.
Dessutom är ju inte graven från 880 så tidig, det har vi ju även i Varnhem en mil bort.

Utloggad Bornholm

  • Veteran
  • Antal inlägg: 544
SV: Ostmen
« Svar #138 skrivet: september 24, 2014, 10:26 »
Vetgirig; jeg genkender ikke helt den historie du fortæller, men det er måske en helt anden? Min lyder sådan -

Vikingerne angreb klostret på øen Iona ved Skotlands vestkyst år 806 og dræbte 68 af munkene.

Undskyld, men var det ikke i 794, de angreb Iona (og igen efter 1200?).

http://www.bbc.co.uk/scotland/history/articles/iona/

Henrik Janson har bidraget med/til flere bøger, herunder afhandlingen Templum Nobilissimum samt en antologi om indflydelse fra Byzans. Kender dog ikke til, at han skulle have skrevet om angreb fra Himmerland, men der er jo en del litteratur om kristne i Sebbersund (Limfjorden).

https://tidsskrift.dk/index.php/historiejyskesamling/article/view/14767/28279

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Ostmen
« Svar #139 skrivet: september 24, 2014, 10:40 »
Jag letar. Hittade dock bara en av artiklarna jag råkade på, vilken bifogas. Där nämns dock inte stenen, men bekräftas arkeologiskt den för Danmark och Norden tidiga kristendomen i Himmerland.

Tja, så er jeg med igen. Det er kristne spor på markedspladsen Sebbersund ved Limfjorden, du taler om. Se et tidligere af mine indlæg om dette.

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5460.msg63275.html#msg63275

Men jeg ser stadig ikke en forbindelse herfra og til klostret i Iona?
Man kan ikke se træerne for bar skov!