För att en släpa skall fungera måste dess ”skaklar” vara ca 5-6 meter långa.
Hästen måste ha en rem runt bröstet (som en sadel med sadelgjord) – och en rem över bringan som är ansluten till ”sadelgjorden” så att hästen kan dra framåt, alltså ett mothåll mot lastens tyngd.
Stängerna var anslutna, en på var sida, till ”sadelgjorden” och då på en höjd av ca 1 meter över mark.
Ju längre stänger, ju grövre måste dom vara för att hålla. 5 meters stänger ger en lutning på ca 10-15 grader.
Stängernas ändar släpar i marken. För att vägens ojämnheter, stenar, rötter, osv skall kunna passera under släpans tvärträn (som håller isär skaklarna) måste de sitta på minst 25 cm höjd över mark (enligt min uppfattning). Problemet är att ändarna slits och plattformen måste då justeras uppåt/framåt – alternativt, man tar hänsyn till slitaget och bygger plattformen redan från början högre upp = mindre lastutrymme – men man slipper bygga om släpan på ett tag – alternativt, man järnskor skaklarnas ändar för att förhindra slitaget = mindre lastvikt.
Lastutrymmet (plattformen) bör byggas mellan tvärslåarna, inte mellan skaklarna. Detta för att tvärslåarna måste kunna rör sig när ena skakeln gör över en sten, eller ned i en grop. Hela konstruktionen vrider sig då och hade tvärslåarna varit spikade till tvärslåarna hade nog dessa spikade förbindelser brustit – eller spräckt trät efter ett ganska kort tag.
Lastutrymmet kan vara en hård eller mjuk plattform som alltså då byggs mellan tvärslåarna. Hård i form av slanor som då också är surrade, ej spikade, till tvärslåarna, alternativt, en hud sys fast mellan tvärslåarna och skaklarna, hela konstruktionen klarar då att tänjas och vridas under transporten.
1. Det behövs en ny typ av sele, alltså själva mothållet över bringan. Sadelgjords-principen var redan känd.
2. Skaklarnas ändar måste fästas i sadelgjorden på ett sådant sätt att de inte skavde på hästen.
3. Släpans skaklar kunde järnbeslås för att förhindra slitage från marken.
4. Hela släpans konstruktion måste vara rörlig, alltså allt måste surras / sys fast för att släpan skall bli hållbar för transporter.
Lite upphittade ord i samband med ”drög”:
Drög = oskodd arbetssläde med grind att köra hö i under slåttern på vattensjuka ängar, att köra stockar, ved osv (kort vedsläde) (Primitiv kälke, släpa)
Bild: Man som drar en drög:
http://www.myntkabinettet.se/pressm/hub/Modell%20plåtmyntsläde.jpg
Bilder på släpa – tar lång tid att öppna…
http://av.rds.yahoo.com/_ylt=A0geulrL04ZKlr4AKAAHRaMX;_ylu=X3oDMTBvMmFkM29rBHBndANhdl9pbWdfcmVzdWx0BHNlYwNzcg--/SIG=11kj4m3em/EXP=1250436427/**http%3a//www.kusk.se/fotoalbum.htm
En drög (dröglapp) är ett hudveck som hänger ned över bringan på vissa kreatursraser
En människa kan vara drögh - då är han ”senfärdig och försummerlig”
Konklusion: Släpa och drög är inte samma sak.
Thomas