Öländsk massaker 400 e Kr

[Emund Slemme]

Ved en gennemgang af Ølands gravmateriale og dennes datering, ses det, at øen har været beboet allerede i bronzealderen. Derefter sker der det - ifølge flere forskere - at der i perioden yngre romersk jernalder/folkevandringstid (200-550 e.Kr.) indvandrer en ny stærk elite til Øland, der formår at bosætte sig i nærheden af eksisterende ældre gravpladser og fastholder sin position til langt op i vikingetid. En teori i forskernes baggrundsmateriale foreslår, at visse centralpladser under folkevandringstiden - der har en beliggenhed nær vådområder - forlades.

Øland har sin egen offermose - Skedemosse - der har været i brug i perioden 250-500 e.Kr., hvor mindst 44 forskellige sværd er deponeret. Det præcise antal er svært at beregne, da de fleste sværd er blevet ødelagt før ofringen. Skedemosseegnen er samtidig det største centralområde på Øland fra folkevandringstiden.

Den danske forsker Jørgen Ilkjær har undersøgt de sydsvenske offermoser, hvor våbendeponeringer fra Skedemosse på Öland og Hassle Bösarp i Skåne tyder på, at det var krigere fra Uppland og omegn, der opererede ca. år 300 e.Kr. i nævnte områder.

Meget tyder på en urolig periode og måske med ændringer i befolkningen?

[vemvet]

Jag tror det har nämnts två gånger i den här tråden att det skulle kunna vara krigare från Uppland. Vad är det som identifierar krigare från Uppland? Skiljde dom sig från andra krigare från andra delar av Östersjön på ett sätt som kan identifieras i det arkeologiska materialet?

[AndreasE]

Nu är jag inte så bekant med Ilkjaers teorier runt just Skedemosse, så jag kan inte bedöma hur sannolika de är, men jag antar att precis som med offermossarna i Danmark (där de anfallande har tolkats som härstammande från södra Norge eller Västsverige) så har han tittat på föremålen och föremålssammansättningen för att identifiera ett möjligt ursprung. Materialet ser inte exakt likadant ut i olika områden, så en sådan analys kan ge indikationer på var angriparna kom ifrån.

Såg krigarna i Mälardalen (nog bättre att prata om Mälardalen än Uppland) annorlunda ut än krigare på andra håll runt Östersjön? Jag är ingen expert, men det kan jag tänka mig, i alla fall i vissa detaljer. Vissa föremål brukar vara vitt spridda, tex svärd och praktbeslag. Men enklare delar av den personliga utrustningen kan vara ganska lokala i sin form, tex eldstål, brynen, enklare spännen osv.

[Emund Slemme]

Nu är jag inte så bekant med Ilkjaers teorier runt just Skedemosse, [ . .] Men enklare delar av den personliga utrustningen kan vara ganska lokala i sin form, tex eldstål, brynen, enklare spännen osv.

Det er specielt på krigernes personlige udstyr, der ses forskelle, f.x. er der er regionale forskelle i Skandinavien på kamtyperne.

I det danske område blev kammene for 1800 år siden udelukkende fremstillet af kronhjortetak, mens der på den skandinaviske halvø samtidig blev anvendt tak fra elsdyr og eventuelt rensdyr. Elgens tak har langt større dimensioner end kronhjortens, der derfor muliggør at kammene kan udskæres i et lag mens kamme af kronhjortetak sammensættes af en række tandstykker sammenholdt af skinner, således at kammene består af tre lag.

Flere hundrede samtidige gravfund fra Jylland og øerne rummer kun trelagskamme, men da der i Illerup er et stort antal etlagskamme, kan Illerup materialet ikke stamme herfra. Tilbage som muligt oprindelsesområde er kun den skandina-viske halvø.

Ligeledes er der materialemæssige forskelle på krigernes ildstål.

[Marty]

Illerup är väl bäst analyserat och det är klarlagta att anfallarna kom från Sydnorge/Västsverige. För Finnestorp pågår just nu analysen av föremålen. Visste inte att Illkjaer hade analyserat fynden från Skedemosse. Fartygen från Nydam har analyserats och virket till dem kommer antagligen från "Svealand" vilket leder till att man tror att dessa anfallare kan ha kommit från östra Mellansverige. Har du någon hänvisning till litteratur? Ulf Erik Hagberg som la mycket tid på Skedemosse uttalade sig mig veterligen inte i frågan om ursprunget på föremålen. Öland har en oerhört stark kultur från romersk järnålder och framåt.

[Boreas]

Jeg er helt enig med Andreas om relief-fiblerne. Jeg brugte som amatør en del tid på dem for 10 år siden, men måtte konstatere, at selv om oprindelsen af denne type antageligt var østgermansk, var de store kostbare relief-fibler jævnt spredt over den nordiske elite...

Nettopp. Hvordan støtter denne erkjennelsen - av den tilgjengelige empiri - teorien om en "øst-germansk" opprinnelse?!

Efter hvad jeg har læst et sted, er der fundet solidi fra 460-490, som normalt kan dateres præcist. Hvis 490 er dateringen af den yngste solidi, vil dateringen af angrebet antageligt blive 490-530, hvis der ikke er nyere genstande.   

En relativt dristig antagelse - spesielt med tanke på objektenes tidløse verdi og høye bestandighet. Vi kan ikke uten videre låse tolkningen av funnene - till hverken 400-tallet (som hjemmesiden) eller 500-tallet (som du) uten ett eneste klart, teknisk funn.

Hjemmesidens og presseoppslagenes "400-tall" bygger altså på den generelle alder man (hittil) har kommet fram til hva gjelder den nordiske ornamentstil. Dermed står vi ennå - de facto - uten en klar dato basert på objektive målemetoder. 

I så henseende er din analyse av aldersspørsmålet ett velkomment framsteg. Men - vi kan fortsatt IKKE låse tolkningen av "tiden for forbrytelsen" - ved å forutsette at overfallet skjer like efter fibulernes mulige produksjonsdato.

Vi trenger altså en klargjørende karbon-test FØR vi kan si noe sikkert om forbrytelsens tidspunkt.

International forskning står i dag et helt andet sted med hensyn til håndværk og stilarter, end det du taler om ovenfor.

Snikk-snakk.

Jeg har ikke annen information enn det dagens aktive forskere innen området har kommet med. Lotte Hedeagers "Myth and Materiality" er knappt to år gammel. Ukraineren Aleksandr Aiababins behandling av funn dra Ukraina - av "Skandinavisk dyreornamentik" och dito relieffspenner - er knappt ett år gammel.

Forøvrig har en av Hedeagers nærmeste medarbeidere - norske Siv Kristoffersen - stadig oppdateringer av sitt livslange arbeide innen feltet. År 2000 ga hun ut "Sverd og spenne - dyreornamentikk og sosial kontekst". Her er en av hennes oppfølgende artikler om folkevandringstidens dyreornamentikk - som fortsatt holder både ved og vann - fra 2002:

http://brage.bibsys.no/uis/handle/URN:NBN:no-bibsys_brage_35519

[AndreasE]

Boreas, jag ser ingenting i de källor du pratar om som skulle tyda på att dessa reliefspännen skulle kunna vara äldre än folkvandringstid? Eller att djurornamentik skulle förekomma som stil under romersk järnålder.

Det absoluta datumet för massakern går förstås inte att identifiera utifrån spännena. Som jag redan sagt så är det ett antagande att de begravdes nära i tid med massakern, och de kan förstås haft åtskilliga år på nacken när de gömdes. Då det ännu inte kommit någon rapport så är det alltså svårt att säga varför de ansvariga arkeologerna placerar massakern i slutet av 400-talet. Jag skulle gissa på att man har utfört C14-dateringar, som helt enkelt inte publicerats ännu, samt att man har andra fynd som tyder på en sådan datering. Tex nämns pärlor som påträffats utspridda på golvet i ett av husen. Pärlor är en daterande fyndkategori, där olika pärlsammansättningar ofta kan dateras med några årtiondens precision. Jag skulle inte heller bli förvånad om man har hittat tex kamfragment, Vilks också går att datera ganska väl.

[Boreas]

Håller fortfarande inte med.

Konstigt - eftersom du drar samma konklutioner som jag redan gjorde till huvudpoäng:
 

Sen behövs förstås andra dateringsmetoder för att datera själva massakern mer exakt. Föremål kan ha en lång livslängd, och det är förstås inte självklart att de gömts i samband med massakern.

Reliefspännen med djurornamentik kan mycket säkert dateras till folkvandringstid/tidig vendeltid, utifrån stil och modell. Det finns ingen möjlighet att de tex skulle lagts ner under romersk järnålder.

Visst håller vi 'folkvandringstid' som en säker början på dessa relieff-spännen. Men det utesluter INTE att
dom varit i produktion under slutet på romertid (ca. 410).  (Ingen har häller påstått att dom ÄR från romertid.)

Dock - i tråd med din egen konklution - kan sådana föremån ha gått i arv genom endera generationer. Alltså kan vi spekulera oss fram till 700-talet eller mer, om så önskas. INNAN man får fram en kol-analys av benen kan vi enbart spekulera.

Djurmotiv har absolut en viktig roll i ornamentiken från bronsålder och framåt. Men det vi kallar för "djurornamentik" är en specifik stil som dyker upp i skiftet sen romersk järnålder/tidig folkvandringstid, och som karaktäriseras av uppbrutna djur- och människokroppar i ett intrikat, yttäckande mönster. Självklart så är det en utveckling av äldre motiv, men det är en utpräglad ny stil.

Visst utvecklas stilarterne med tid och region.

Men det är ett väsentligt poäng att dom olika stilarter har relation till olika regioner och många hantverksmiljöer, som lär ha användt samma kulturhistoriska och mytologiska bas - från brons- till medelålder. Här finns dekorerade spänbucklor från bronsålder med motiv som fortfarande används på dom ring- och bågspännen, svärdbeslag och prakthjälmar från merovingertid/vendeltid.

Här går alltså en tydlig linje - av bågar, geometriska mönster och antromorfa teman - från bronsålder till merovingertidens cloisonne intill järnålderns nordiska kultur- och hantverkstradition ebbar ut med dom präglingar och hällristningar vi hittar i s.k. mammenstil:
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fibula
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Belt_Arnegund_MAN87431.jpg
http://no.wikipedia.org/wiki/Fil:Mammen-axt.gif

Här finns samma mytologiska element - i keltisk guld - hittat i fjällbygderna söder om Biscaya:
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:FibulaDeBraganzaMPLC.JPG

Storleken på spännena från Sandbyborg är nog genomnittlig för den här typen. Visst är storlek ett (av många) mått på ett spännes "exklusivitet", men samtidigt så har inte de största spännena alltid så god kvalité i tex ornamentiken. Spännena från Sandbyborg är inte bland de allra, allra finaste (vilka är i massivt guld), men av god kvalité.

Jovisst, igen. Inget fel med kvaliten på Ölands kvinnodräkter och deras förgyllade bronsspännen under YJ. Men alltså; på annars likertade spännen kan man skilja på material och storlek.

Såvitt jag ser är spännen från Sandbyborg i en storlek som är relativt vanlig i hela Norden - ca. 13-15 cm. Sen fins som sagt osedvanliga praktspännen - från samma världsdel - i förgyllad silver och rent guld. Slutligen finns förgyllade bronsspännen på storlek med ett skrivpapper i A4-format, längd på 28-30 cm. Av den orsak henvisade jag från början Sandbyborg-spännen till näst högsta division - vilket lär vara en åsikt du kan dela... 

[AndreasE]

Visst håller vi 'folkvandringstid' som en säker början på dessa relieff-spännen. Men det utesluter INTE att
dom varit i produktion under slutet på romertid (ca. 410).  (Ingen har häller påstått att dom ÄR från romertid.)

Dock - i tråd med din egen konklution - kan sådana föremån ha gått i arv genom endera generationer. Alltså kan vi spekulera oss fram till 700-talet eller mer, om så önskas. INNAN man får fram en kol-analys av benen kan vi enbart spekulera.

Ingen forskare jag känner till placerar övergången mellan yngre romersk järnålder och folkvandringstid så sent som 410 e.Kr. Dessa spännen tillhör dessutom snarare andra halvan av folkvandringstid än dess början.

När det gäller massakern så har jag nog gjort min ställning klar. Ingen rapport har kommit ännu, menas går gissar på att de ansvariga arkeologerna har mer att gå på i sin datering än reliefspännena. Troligtvis handlar det om en kombination av C14-dateringar (vi ska dock inte överdriva deras exakthet) och det totala fyndmaterialet.

Förövrigt skulle en datering till 600-tal eller 700-tal vara sensationellt i sammanhanget då hela fornborgsfenomenet är tydligt begränsat till sen romersk järnålder/folkvandringstid förutom ett fåtal undantag.

Såvitt jag ser är spännen från Sandbyborg i en storlek som är relativt vanlig i hela Norden - ca. 13-15 cm. Sen fins som sagt osedvanliga praktspännen - från samma världsdel - i förgyllad silver och rent guld. Slutligen finns förgyllade bronsspännen på storlek med ett skrivpapper i A4-format, längd på 28-30 cm. Av den orsak henvisade jag från början Sandbyborg-spännen till näst högsta division - vilket lär vara en åsikt du kan dela... 

Flera av spännena från Sandbyborg är vad jag förstår tillverkade av förgylld silver.

[Boreas]

Det er specielt på krigernes personlige udstyr, der ses forskelle, f.x. er der er regionale forskelle i Skandinavien på kamtyperne.

I det danske område blev kammene for 1800 år siden udelukkende fremstillet af kronhjortetak, mens der på den skandinaviske halvø samtidig blev anvendt tak fra elsdyr og eventuelt rensdyr. Elgens tak har langt større dimensioner end kronhjortens, der derfor muliggør at kammene kan udskæres i et lag mens kamme af kronhjortetak sammensættes af en række tandstykker sammenholdt af skinner, således at kammene består af tre lag.

Flere hundrede samtidige gravfund fra Jylland og øerne rummer kun trelagskamme, men da der i Illerup er et stort antal etlagskamme, kan Illerup materialet ikke stamme herfra. Tilbage som muligt oprindelsesområde er kun den skandina-viske halvø.

Ligeledes er der materialemæssige forskelle på krigernes ildstål.

Illkjærs teori - basert på kammer och knapper av elg - har blitt diskutert i nogle år allerede.

En alternativ tolkning - som Illkjær også er klar over - forteller at den vest-norske handel med Orkenøyene, Skottland och Wales pågikk under eldre och yngre jernalder. Dessuten fanns ruten via Danmark til Dorestadt - som i lange perioder har fungert som handelsstation med handelsmenn fra de romerska kolonier.
 
Romerske soldater og auxellieres kunne mao. ha fått sine kammer, knapper og ildstål fra den skandinaviske export til Frisland, Skottland og England. Denne har omfattet såvel råvarer som ferdige produkter (kammer).

Velkjente handelsvarer av edle metaller, stener eller ben kan ikke uten videre brukes som bevis for det geografiske opphav til diverse eiere. I dette fall beskriver man en krig eller krigstilstand vi ellers ikke har spor av - hverken i arkeologiske heller historiske kilder.

En annen dimension i dette bildet er de social-politiske konsekvenser som ville følge en krigisk fientlighet mellom de skandinaviske og/eller nord-germanske folk. Med en slik splittelse innen de nord-germanske rekker blir det m-e-g-e-t vanskelig å forklare hvordan datidens fremste og listigste krigsmakt kunne unngå å utnytte en serie interne konflikter nord-germanerene imellom - til å inta området og overta dem begge.

Konsekvensene av det Illkjær postulerer ender strengt tatt opp som ett paradox til det faktum at det var nettopp nord-germanerne (allemanner/markomanner) som sammen med gotiske, sveviske og vendiske hjelpetrupper klarte å stagge og gjendrive Roms okkupasjon av NV Europa.

Så langt jeg vet er de eldste mosefunn av våpendeponier i DK fra omkring år 0, mens de yngste er fra 200-tallet. Det betyr at flere årsaker kan være en utløsende faktor for slike deponier. 

---

Massakren på Sandbyborg er iofs. noe ganske annet. Her har vi en ren hendelse - som iofs ikke behøver å ha noe som helst med militær aktivitet å gjøre. Før en mer nøye datering foreligger blir dette uansett ren gjetning.
 

[Boreas]

Ingen forskare jag känner till placerar övergången mellan yngre romersk järnålder och folkvandringstid så sent som 410 e.Kr. Dessa spännen tillhör dessutom snarare andra halvan av folkvandringstid än dess början.

Definitionen av "romersk tid" kan givetvis variera. Precis som åldern på ringspännen och bågade profilspännen varierar. Därmed har du två variabler. Kan du fastsätta tidspunkten för ett mord på bakgrund av det?!

När det gäller massakern så har jag nog gjort min ställning klar. Ingen rapport har kommit ännu, menas går gissar på att de ansvariga arkeologerna har mer att gå på i sin datering än reliefspännena. Troligtvis handlar det om en kombination av C14-dateringar (vi ska dock inte överdriva deras exakthet) och det totala fyndmaterialet.

Är det 'troligt' att man håller resultaten från karbon-proven undan offentlighet?!   

Har dom privata sponsorer som bekostar HELA denna utgrävning och alla involverades löner - eller använder dom fortfarande mina och dina skattepängar på det här?!

Förövrigt skulle en datering till 600-tal eller 700-tal vara sensationellt i sammanhanget då hela fornborgsfenomenet är tydligt begränsat till sen romersk järnålder/folkvandringstid förutom ett fåtal undantag.

Vem har sagt att hela fornborgen skulle vara från 700-tal? Kunde inte en fornborg klara av stå kvar några hundra år?!

Flera av spännena från Sandbyborg är vad jag förstår tillverkade av förgylld silver.

Det har undgått min uppmärksamhet. Finns detta beskrivit någonstans  - eller går hela prosjektet på hemligt budget?! 

[AndreasE]

Är det 'troligt' att man håller resultaten från karbon-proven undan offentlighet?!   

Har dom privata sponsorer som bekostar HELA denna utgrävning och alla involverades löner - eller använder dom fortfarande mina och dina skattepängar på det här?!

Hur menar du att man håller resultaten "undan offentligheten"? Som sagt, rapporten har inte publicerats ännu. Självklart kommer det publiceras en rapport, men som alltid så behöver man tid att faktiskt sammanställa materialet, få svar på olika analyser och sedan skriva rapporten. Det är ingenting som görs på en handvändning. Dessutom kan det mycket väl vara så att man planerar att gräva även nästa säsong, och vill få med även den undersökningen i rapporten. Om C14-dateringar har utförts så kommer de finnas med där. Att Vetenskapens Värld möjligtvis valde att inte berätta om dem specifikt är knappast arkeologernas ansvar.

Undersökningen har utförts av Kalmar läns museum. Om de finansierat undersökningarna med egna medel eller externa bidrag vet jag inte. Dock är fältarbete i forskningssyfte är ett av länsmuseernas officiella uppdrag.

Vem har sagt att hela fornborgen skulle vara från 700-tal? Kunde inte en fornborg klara av stå kvar några hundra år?!

Det jag menade var förstås att man mycket sällan hittar tecken på aktivitet från tiden efter 500-talet i fornborgar när man undersöker dem. Självklart så stod de fysiskt kvar, men de verkar nästan alltid ha övergivits efter mitten av 500-talet. De enda undantagen jag kan komma på på rak arm är Eketorp (som övergavs men sedan återanvändes flera hundra år senare) och borgen på Björkö, som byggdes under vikingatid.

Det har undgått min uppmärksamhet. Finns detta beskrivit någonstans  - eller går hela prosjektet på hemligt budget?! 

Det står med i det första pressmeddelandet som släpptes 2010.

Det står även på projektets sida på Kalmar läns museums hemsida.

[Emund Slemme]

Illkjærs teori - basert på kammer och knapper av elg - har blitt diskutert i nogle år allerede. [ . .] Konsekvensene av det Illkjær postulerer ender strengt tatt opp som ett paradox  . . .[ . .]

boreas; det er en meget forenklet fremstilling af de meget brede og samtidig dybdegående analyser som Illkjær har foretaget på de skandinaviske mosefund. Der er tale om både korologiske og strukturelle analyser.

Der er ikke kun tale om analyse af kamme og ildstål - men et omfattende analysearbejde af samtlige effekter, der er hentet op fra moserne.

Helt konkret er to helt specielle kamme med en særlig rygkonstruktion og ornamentik blevet sporet til Tryti ved Sognefjorden i Norge. Kammene menes at været lavet af samme håndværker. Dette er fakta.

De tætteste paralleller til Illerup materialet findes i det nuværende Vestsverige og i Norge (ifølge Illkjær).

På dette link findes en oversigt over Illkjærs publikationer i PDF-format.

http://www.illerup.dk/deepweb.php?top=30&language=0

Mosefundene i Danmark er udstillet på Nationalmuseet i København.


Hvordan hændelsen i Sandbyborg passer ind i hele denne urolige periode får vi se, når undersøgelsesresultatet foreligger.

[Emund Slemme]

Illerup är väl bäst analyserat och det är klarlagta att anfallarna kom från Sydnorge/Västsverige. Visste inte att Illkjaer hade analyserat fynden från Skedemosse.

Jovist; jeg har kun kunne finde en fransk udgave med Illkjærs analyser, der viser påvirkninger fra Øst. Se artiklens Fig. 1 side 2, der viser en oversigt, samt Fig. 5 side 8 - der viser en mulig angrebsbølge.

http://www.illerup.dk/documents/illerup_89.pdf

Jeg er sikker på I kan låne Illkjærs undersøgelser på biblioteket i Sverige.

[Marty]

Den har jag sett. Vad jag vet är analysen mycket mer omfattande kring Illerup än för Skedemosse. För Finnestorp kommer nog analysen ge spännande resultat. Jag tror att man bl a kommer få Isotopanalyser från människor och djur. (det verkar som man gjort isotopanalys på Sandby då man nämnde att "pojken, ca 20 år gammal" antagligen var från Öland).

[AndreasE]

De nämnde även att ett av de manliga skeletten hade haft en kost baserad på fisk, vilket tyder på att man utfört isotopanalyser på materialet.

[Ättelägg]

Att människorna och deras vapen får ligga orörda är inte helt unikt. Utan att vara expert skedde detta vid Teuterbergskogen och Adrionopel. Två exempel som säkert kan berikas med flera. De döda, de besegrade vart sas offrade, heliga, gudarnas. Dock får detta konsekvenser eftersom de omboende inte kan ha varit deras fränder, då skulle offret antagligen inte gillas. Så antingen var det omgivningen som segrade eller så slogs omgivningen ut tillsammans med borgen och ersattes. Heruler?

En hypotes.

[Emund Slemme]

Jeg er sikker på I kan låne Illkjærs undersøgelser på biblioteket i Sverige.

Moesgård Museum udsendte år 2000 en sammenfattet bog -

"Illerup Ådal - et arkæologisk tryllespejl", af Jørgen Ilkjær.

Om udgravningen og de indgående studier af de arkæologiske fund i Illerup Ådal ved Skanderborg.

152 sider. Rigt illustreret med farvebilleder. Indbundet.
Bogen er udkommet på dansk, norsk, tysk og polsk.

Kan muligvis lånes på både norske og svenske biblioteker eller, kan fjernlånes fra de danske, da der er en udlånsaftale mellem landene.

http://www.illerup.dk/deepweb.php?top=28&language=0

[Emund Slemme]

För Finnestorp kommer nog analysen ge spännande resultat. Jag tror att man bl a kommer få Isotopanalyser från människor och djur.

Marty; ved du noget om hvornår der foreligger et resultat for Finnestorp?

[Marty]

Heruler
I så fall skulle Herulerna tagit över hela ön. Deras återträde till Skandinavien beskrivs dock inte som våldsamt utan det står bara att de bosatte sig intill Götarna. Värend är en vanlig gissning på Herulernas hemvist. Kanske återkom de till Öland/Sandby för att sedan bli fördrivna och tvungna att lämna sina döda för att hamna i Värend?