Håller fortfarande inte med.
Konstigt - eftersom du drar samma konklutioner som jag redan gjorde till huvudpoäng:
Sen behövs förstås andra dateringsmetoder för att datera själva massakern mer exakt. Föremål kan ha en lång livslängd, och det är förstås inte självklart att de gömts i samband med massakern.
Reliefspännen med djurornamentik kan mycket säkert dateras till folkvandringstid/tidig vendeltid, utifrån stil och modell. Det finns ingen möjlighet att de tex skulle lagts ner under romersk järnålder.
Visst håller vi 'folkvandringstid' som en säker början på dessa relieff-spännen. Men det utesluter INTE att
dom varit i produktion under slutet på romertid (ca. 410). (Ingen har häller påstått att dom ÄR från romertid.)
Dock - i tråd med din egen konklution - kan sådana föremån ha gått i arv genom endera generationer. Alltså kan vi spekulera oss
fram till 700-talet eller mer, om så önskas. INNAN man får fram en kol-analys av benen kan vi enbart
spekulera.
Djurmotiv har absolut en viktig roll i ornamentiken från bronsålder och framåt. Men det vi kallar för "djurornamentik" är en specifik stil som dyker upp i skiftet sen romersk järnålder/tidig folkvandringstid, och som karaktäriseras av uppbrutna djur- och människokroppar i ett intrikat, yttäckande mönster. Självklart så är det en utveckling av äldre motiv, men det är en utpräglad ny stil.
Visst utvecklas stilarterne med tid och region.
Men det är ett väsentligt poäng att dom olika stilarter har relation till olika regioner och många hantverksmiljöer, som lär ha användt samma kulturhistoriska och mytologiska bas - från brons- till medelålder. Här finns dekorerade spänbucklor från bronsålder med motiv som fortfarande används på dom ring- och bågspännen, svärdbeslag och prakthjälmar från merovingertid/vendeltid.
Här går alltså en tydlig linje - av bågar, geometriska mönster och antromorfa teman - från bronsålder till merovingertidens cloisonne intill järnålderns nordiska kultur- och hantverkstradition ebbar ut med dom präglingar och hällristningar vi hittar i s.k. mammenstil:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fibulahttp://commons.wikimedia.org/wiki/File:Belt_Arnegund_MAN87431.jpghttp://no.wikipedia.org/wiki/Fil:Mammen-axt.gifHär finns samma mytologiska element - i keltisk guld - hittat i fjällbygderna söder om Biscaya:
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:FibulaDeBraganzaMPLC.JPGStorleken på spännena från Sandbyborg är nog genomnittlig för den här typen. Visst är storlek ett (av många) mått på ett spännes "exklusivitet", men samtidigt så har inte de största spännena alltid så god kvalité i tex ornamentiken. Spännena från Sandbyborg är inte bland de allra, allra finaste (vilka är i massivt guld), men av god kvalité.
Jovisst, igen. Inget fel med kvaliten på Ölands kvinnodräkter och deras förgyllade bronsspännen under YJ. Men alltså; på annars likertade spännen kan man skilja på material och storlek.
Såvitt jag ser är spännen från Sandbyborg i en storlek som är relativt vanlig i hela Norden - ca. 13-15 cm. Sen fins som sagt
osedvanliga praktspännen - från samma världsdel - i förgyllad silver och rent guld. Slutligen finns förgyllade bronsspännen på storlek med ett skrivpapper i A4-format, längd på 28-30 cm. Av den orsak henvisade jag från början Sandbyborg-spännen till näst högsta division - vilket lär vara en åsikt du kan dela...