Var satt Göternas kung?

[Marty]

Var Goterna kom från är en svår nöt. Antagligen bildades den Gotiska gruppen i norra Polen under Romersk järnålder. De flesta anser idag att en delmängd av det som blev Goterna hade sitt ursprung i Skandinavien. Jordanes hade chansen att träffa Skandinaver under sin egen tid då utbytet mellan Rom och Skandinavien var mycket omfattande som tydligt kan ses i det arkeologiska materialet. Det fanns säkerligen regelbundet skandinaver nere i Romariket som kunde beskriva förhållandena i hemtrakterna. Även om dessa var Hallänningar eller något annat borde Jordanes som talade gotiska kunnat prata med dem relativt obehindrat.

[Sune Syk]

Jadå

- Falan, Gudhem och Jettened med guldfynd, romersk import, smedsfynd mm mm
- Kinnekulle, Husaby med hallbyggnad från 900-talet flera runstenar, stavkorshällar, liljestenar, kungadop mm mm
- Kållands Ö, Synnerby. Fast Kålland har ju Skalunda med en av Sveriges största järnåldergravar samt "Tun" med alla tecken på stormannamiljö.

Starkaste kandidaterna för kungens huvudbostad är som jag bedömer det Varnhem och Gudhem. Klart att Skalunda är en kandidat under 500-talet pga av sin hög. Husaby med kungliga traditioner och sin närhet till Skara är spännande med avseende på vikingatida kungar. Det går inte heller att bortse från Levene som har en fantastisk arkeologisk miljö med Sveriges högsta runsten. Härifrån skall ju eventuellt Stenkil ha kommit och inte minst Håkon Röde som satte upp vår första "kungasten" på Adelsö.

Helt klart intressant!!

Jag börjar bli mer och mer övertygad om att man bör gräva ut Skalundahögen ...

[Yngwe]

Det finns massor i VG som borde grävas ut om man var intresserad av vår historia.  Men, många anser det är bättre att vänta tills vi har bättre teknik, bättre kunskap och bla bla bla.   I ärlighetens namn vet vi att man är livrädda för att ge en VG-skola vatten i kvarn....

[Hans Menzing]

Den kritiken kunde vara berättigad på 80-talet då striden stod om Svea rikes vagga, men sedan dess har det ju grävts mycket i Västergötland. Och man har funnit mycket intressant.
Problemet är ju att det i Skalundahögen bara finns rester av en bränd kung. De lär inte berätta så mycket om forntida riken. Däremot verkar väl högen vara från folkvandringstid då massor av guld strömmade in i Västergötland. Ett guld som möjligen hade samband med hunnernas utpressningar av Östrom.
Dessutom finns det ju många som knyter Skalunda till Beowulfsagan, så nog finns det att spinna av.

[Yngwe]

Jag vill påstå att Svea-vagga striden mellan Uppland och VG tyvärr var ett resultat av lika mycket kansigheter på båda sidor.


Min mening är inte att fler undersökningar i t.ex. VG ska syfta till att flytta någon vagga dit. Jag tycker istället det vore mycket bättre att få fram ett bredare material från fler rika bygder så att vi får ett mycket bättre underlag för våra tolkningar!  Det finns som sagt fortfarande gott fog för det då mycket etablerade forskare fortfarande har nåt som snarast kan likna tunnelseende!

[Hans Menzing]

Du har rätt,  inget tyder på att det i verkligheten stått någon kamp om Sveriges vagga mellan svear och götar. Däremot har det ibland förekommit kamp mellan kungar, men de har slagits för den egna makten inte för någon oklar folkgrupp.
Om jag förstår rätt så ligger många historiker idag lågt eftersom det inte finns fakta att utgå från. Visst görs det utgrävningar men de ger sällan klara besked.
Så sas det ju länge i historieböckerna att biskopsborgen i Husaby byggdes på 1400-talet. Men så gjorde man en ordentlig utgrävning och fann spår här efter i alla fall en stormannagård redan på 1000-talet. Teoretiskt skulle alltså Olof Skötkonung ha bott där, men inget säger att det var just han.
Och grävningarna i Finnestorp vid Lidan tyder ett slag, och en dansk docent jag mötte där spekulerade om ett västgötskt Teutoburgerslag. D v s en anfallande arme hade lockats i ett bakhåll och krossats. Men vilka fienderna var lär vi aldrig säkert få veta.

[Historikus]

- Kållands Ö, Synnerby.

Sunnerby gravfelt (Otterstad 59:1)
I den sydøstlige del af Kållandsö ligger Sunnerby, hvor arkæologerne Anna Nyqvist Thorsson og Annelie Nitenberg har gravet i området gennem 2000-tallet. Gravfeltet er på 160 x 80-120 m og består af mere en 60 små høje på mellem 6-18 m i diameter og 0,4-1,6 m i højden og ca. 20 runde stensætninger på 4-8 m i diameter og 0,2-0,3 m i højden. Storhøjen kaldes "Kungskullen" eller "Kungshögen". De seneste undersøgelser af Sunnerby området viser, at tre gårde har eksisteret samtidigt og at brugstiden kan estimeres til perioden 600-1000-tallet e.kr.

Anna Nyqvist Thorsson udgravede i 2007 Kungshögen på ca. 18 m i diameter og ca. 1,6 m høj. De arkæologiske undersøgelser viser, at den døde blev brændt på pladsen foran graven. Kun en andel af resterne er undersøgt, men brændte ben efter en person er fundet. Den døde fik med sig ofre som heste, hunde, kvæg, svin, og får. Desuden blev der fundet mere end 30 jernnitter - muligvis fra en trækiste. I gravbålet blev nedlagt et bæger af glas, hvor tre små glasstykker er fundet i resterne. Glasset er produceret i 600-tallets Frankerrige. En efterfølgende evaluering af fundmaterialet daterer Kungshögen til 600-tallet.

[AndreasE]

Det finns massor i VG som borde grävas ut om man var intresserad av vår historia.  Men, många anser det är bättre att vänta tills vi har bättre teknik, bättre kunskap och bla bla bla.   I ärlighetens namn vet vi att man är livrädda för att ge en VG-skola vatten i kvarn....

Det är ren paranoia att tro att VG på något sätt missgynnas arkeologiskt på grund av någon gammal debatt. Som jag har förklarat 1000 gånger här på forumet - 95% av all arkeologi som utförs är exploateringsarkeologi. Den forskningsarkeologi som utförs sker framför allt i universitetens och länsmuseernas regi. Länsmuseerna gräver förstås inom sitt geografiska ansvarsområde, och universiteten är oftast begränsade till åtminstone den region de ligger i, då studenter ska kunna ta sig till utgrävningen osv. Dessutom krävs det att någon forskare faktiskt har ett aktivt forskningsprojekt på gång. Ingen myndighet kommer tex gräva ut Skalundahögen om det inte finns ett vetenskapligt projekt bakom.

Så om ni vill få mer forskningsarkeologi till VG, vänd er till länsmuseerna och Göteborgs universitet.

Däremot verkar väl högen vara från folkvandringstid då massor av guld strömmade in i Västergötland. Ett guld som möjligen hade samband med hunnernas utpressningar av Östrom.
Dessutom finns det ju många som knyter Skalunda till Beowulfsagan, så nog finns det att spinna av.

Skalundahögen är troligtvis inte från folkvandringstid, utan snarare vendeltida eller vikingatida. Det finns C14-dateringar från markytan under högens fyllning som gett dateringar till 600-tal.

Det har gått en omdateringsvåg genom storhögsforskningen i Sverige de senaste 10-15 åren. Det finns vad jag vet inte längre någon storhög som dateras till folkvandringstid, förutom en i Högom. Traditionen verkar inte uppstå förens under andra halvan av 500-talet, kanske förmedlad från Norge via Högom.

[Hans Menzing]

Du har rätt, Skalundahögen anses vara från tidigt 600-tal. Men den kommer ju just efter en folkvandringstid som verkar ha varit spännande. Sen skall du inte ta anknytingen till Beowulf på allvar, den startades ju av en vän av Uppsalavaggan som en skildring av det fria Västergötlands undergång.
Vad gäller utgrävingarna i Västergötland så bör vi kanske minnas att praktiskt taget alla på senare år som gett riktigt intressanta resultat har betalats privat från den egna bygden.

[Marty]

De enda dateringar som finns av Skalunda ger 550-650 e kr.

[AndreasE]

Och vi borde inte glömma att det är en datering av kol som hittades under högens fyllning. Den daterar alltså inte Höganäs själv utan någonting som skedde innan högen anlades (om det nu inte var kol som dragits ner av tex möss).

[Marty]

Det var inte kol utan organiskt material från ytan i botten på högen så dateringen är nog 550--650.

[AndreasE]

Organiskt material, kol - min poäng är att när man daterar material från markytan under en hög så daterar man inte själva begravningen. Dateringen ger en fingervisning om när högen anlades, men inte mer än så. En säker datering kräver tyvärr att själva gravsättningen undersöks.

Hur som helst, 550-650 e.Kr. är i sig en sannolik datering.

[stakodder]

Det har gått en omdateringsvåg genom storhögsforskningen i Sverige de senaste 10-15 åren. Det finns vad jag vet inte längre någon storhög som dateras till folkvandringstid, förutom en i Högom. Traditionen verkar inte uppstå förens under andra halvan av 500-talet, kanske förmedlad från Norge via Högom.

Utveckla gärna! Vad jag vet så  beräknas den största, Raknehaugen, vara uppförd kring 550. Vilken storhög var först? Är det inte fel att skilja storhögar från något mindre högar? Hela spannet av storlekar är ju glidande.

Influens från storhögarna på kontinenten?

[AndreasE]

I Norge är det ganska vanligt med storhögar under romersk järnålder och folkvandringstid. I Sverige är den tidigast daterade storhögen som hittills påträffats en av högarna i Högom. Området runt Högom uppvisar många kopplingar rent arkeologiskt till just områden i Norge, tex förekomsten av bronskittlar i gravar vilket är typiskt för Norge. Även delar av den personliga utrustningen hos hövdingen i Högom kan spåras till norska områden. Det är alltså möjligt att man tagit upp traditionen att manifestera denna kammargrav med en storhög från just Norge. Under de följande 100 åren uppträder storhögar längre söder ut, i Mälardalen och Götalandskapen. Kanske har traditionen förmedlats via Högom. Detta är dock enbart en teori. Man fortsatte förstås anlägga storhögar i Norge även efter att de dyker upp i Sverige.

Tja, självklart kan man diskutera definitionsfrågor när man pratar om högar. Den definition av "storhög" som ofta nämns (över 20 m i diameter) är förstås på många sätt godtycklig. Samtidigt visar statistiska analyser på åtminstone vissa material, tex undersökta högar i Mälardalen, att det finna en statistisk skillnad i tex föremålstyper och antal djur i de riktigt stora högarna och mer "vanliga" högar.

Samtidigt så ska man nog inte fästa sig allt för mycket vid de exakta måtten. Det som skiljer storhögarna från andra högar i deras närhet är monumentaliseringen. En hög som mäter 18 m i diameter men som är anlagd på ett sådant sätt att den dominerar sin omgivning kan nog klassas som en "storhög" även om den inte uppnår den definitionsmässiga "gränsen". Samtidigt kan en väldigt stor hög framstå som betydligt mindre monumental om den omges av ännu större högar.

[Sune Syk]

Det är ren paranoia att tro att VG på något sätt missgynnas arkeologiskt på grund av någon gammal debatt. Som jag har förklarat 1000 gånger här på forumet - 95% av all arkeologi som utförs är exploateringsarkeologi. Den forskningsarkeologi som utförs sker framför allt i universitetens och länsmuseernas regi. Länsmuseerna gräver förstås inom sitt geografiska ansvarsområde, och universiteten är oftast begränsade till åtminstone den region de ligger i, då studenter ska kunna ta sig till utgrävningen osv. Dessutom krävs det att någon forskare faktiskt har ett aktivt forskningsprojekt på gång. Ingen myndighet kommer tex gräva ut Skalundahögen om det inte finns ett vetenskapligt projekt bakom.

Så om ni vill få mer forskningsarkeologi till VG, vänd er till länsmuseerna och Göteborgs universitet.

Helt korrekt ...

Men det är kanske dags att testa nya grepp. Sveriges första crowd-funding finansierade utgrävning? Jag misstänker att det är många historieintresserade runt om i världen som skulle vara beredda att lägga en slant för att undersöka högen där Beowulf sägs ligga. Värt ett försök? Någon ..?

[Marty]

Här är en person som borde vara intresserad..

http://www.landofbeowulf.com/

[Yngwe]

Så om ni vill få mer forskningsarkeologi till VG, vänd er till länsmuseerna och Göteborgs universitet.

Ja det var ju precis så jag sa!  Om NI vill veta mer så får NI lösa det lokalt. VI här ser inget behov av det! Det är just det resonemanget jag påtalade!  Ibland ackompanjeras det med "vi ska inte undersöka i första hand, utan vår huvuduppgift är att bevara, därför är det bäst att låta bli..."

[Marty]

- Kontakta fornminnesföreningen i Göteborg och be dem stå för tryggheten via att ta hand om donationerna.
- Hitta en arkeolog med lite pondus som är beredd att stå bakom och senare sköta utgrävningen.
- Starta en hemsida med donationsfunktioner och information
- Samla in ett par MKR

Synnerby, Finnestorp, Husaby, Varnhem osv är alla finansierade av lokala företag och organisationer. Statliga pengar faller alltid ut mest runt fogdeborgen.

[AndreasE]

Gud vad tröttsam den här diskussionen börjar bli. Yngwe, det är ju så systemet funkar. Nästan ingen arkeologisk forskning finansieras centralt, alltså via RAÄ. Det är ju det som är länsmuseernas roll! Det tyder inte på något sätt på någon favoritisering av en specifik region. Den tiden då riksantikvarier och prinsar gick in och grävde ut spännande platser på eget bevåg är sedan länge förbi.

Bevarelseargumentet är generellt och drabbar/skyddar (beroende på ens perspektiv) alla regioner lika. Grundinställningen hos RAÄ och länsmuseerna är att vara så restriktiva med förstörande undersökningsmetoder som möjligt.