Var satt Göternas kung?

[Yngwe]

Ibland får man ju vara lite jobbig, bekvämlighet och hummande ger inga ändringar! Och att RAÄ tillsammans med lärosäten inte på detta vis aktivt jobbar för att bredda vår kunskap och vårt referensmaterial är ju en stor del av problemet.


Om fler forskare dessutom hade låtit bli att göra långtgående tolkningar, särskilt sådana med snäva geografiska perspektiv, vare sig det gäller Uppåkra eller någon annan plats, och istället framhävt bristen på referensmaterial så hade vi inte bara sluppit en massa trams, utan dessutom lyft problemet med det sviktande referensmaterialet till ytan.  Tänk dig själv om de som studerar Uppsalahögarnas innehåll hade hållit sig till sanningen och sagt "vi vet inte så mycket om vad det här innehållet betyder förrän vi kan jämföra med andra liknande platser". Då skulle det bli uppenbart att ytterligare utgrävningar skulle vara att investera i det vi redan har grävt upp.  Men nu gör man inte det utan tolkar ganska fritt, och då är det uppenbart att ytterligare grävningar kanske inte blir en investering för forskaren, utan något som stjälper pallen man vinglar på.


Mina påståenden är givetvis något tillspetsade, men i grund och botten saknas ambition att få veta.


 Som du själv skrev. Om NI vill!  Som Uppsalafantast (inget ont i det) borde du ju brinna för att få ett bra referensmaterial,,,,,

[AndreasE]

Uppsalafantast?

Jag kan lova att många har ansökt om att få gräva ut alla storhögar vi har. Generellt ges inga tillstånd till sådant. Problemet är inte att det saknas ambition. Problemet är att de styrande myndigheterna hela tiden måste balansera forskningsintresset med bevarelseintresset. Lägg till det kostnaderna med att gräva ut en storhög, och den begränsade kunskapspotential enskilda storhögar utgör, så blir inga sådana projekt av.

När det gäller storgårdar händer det ju dock betydligt mer. Tex bedrevs det ju ett stort projekt runt Vittene för inte så länge sedan.

Jag lovar att ingen arkeolog är rädd för att nytt material ska grävas fram. Alla arkeologer ser hellre att deras teorier stjälps av att vi får ny kunskap, än att de lever kvar bara för att vi inte får reda på någonting nytt.

Jag har förstås ingenting emot att det grävs någonstans. Ju mer desto bättre.

[Yngwe]

Du hade en hel panel med lärda som satt i TV och förtvivlat skrek att sådant som vi idag håller för mycket troligt var helt uppåt väggarna galet!


Kom inte och säg att en massa folk som du inte alls känner inte skulle ha samma synsätt idag!

[AndreasE]

Vad försöker du ens säga med ditt senaste inlägg?

[Kungsune]

Alla arkeologer ser hellre att deras teorier stjälps av att vi får ny kunskap, än att de lever kvar bara för att vi inte får reda på någonting nytt.

Människor är tyvärr mer komplexa än så. Tror att alla önskar att det var så. Min erfarenhet är tyvärr att det snarare är undantag när forskare äntligen ger med sig. Antingen på grund av att frågan är genomlyst och uppenbar eller att det uppkommit andra viuktigare frågeställningar som banaliserar den omstridda. Finns det inga bakdörrar som kan hjälpa till att rädda ansiktet stretar man emot hur överbevisad man än är. Jag tror tyvärr att vi alla kan bli sådana då rykte och karriär står på spel.

[Yngwe]

Det är fullkomligt självklart att det är så som Kungsune skriver. Det gäller ju inte bara arkeologer!

[Ättelägg]

Var finns Göteborgsuniversitet, länsmuseum i denna debatt?

Det grävs alldeles för lite i detta avlånga land, vi har myriader av intressanta platser med lösa ändar att nysta i dock är konspirationsteorier ingen förklaring. Har akademiker favorit teorier, sannolikt ja, styr dessa deras inriktning, sannolikt ja, genererar det svårigheter gällande tolkning, sannolikt ja. Men att förstå detta och göra det till en konspiration där någon dold makt styr forskningen är lite långsökt. Som det skrevs, visst ändrar de flesta sig när underlaget stjälper teorin och ändrar sig och det är väl gott nog. Att tro att vi kan forska utan en hypotes och teori är tämligen svårt. Forskning drivs just av hypoteser och teorier som man syftar att bekräfta eller förkasta. Ett sätt vore att gräva ut allt för att sedan göra en enorm, hypotesfri analys av fynden och därefter skapa teori. Fast det torde vara mkt svårt ekonomiskt och resursmässigt.

Går metodiken framåt, ja, deffinitiv så ur det perspektivet är det väl bara fina fisken att det grävs så lite. Tänk om vi grävt ut kungshögarna i Uppsala idag, vilka härliga disskussion vi sluppit kring resultatet.

[Yngwe]

Det är väl ingen som tror på någon konspiration. Men personer som jobbar nära varandra, och som till del bygger sina arbeten på varandras kommer givetvis att stötta varandra i vissa frågor då de sitter i samma båt. Så fungerar ju människor överlag!

[Kungsune]

Konspirationsteorier ska vi nog hålla oss borta från. Det är istället lätt att konstatera att områden som ligger geografiskt nära samtidens centralmaktsutövande mycket hellre blir föremål för studiet av statbyggnadshistoria. I Göteborg har ex statbildningsprocesser inte varit något favvoämne utan istället är det det rika sten och bronsåldermaterialet som har dominerat där. Ffa har väl närheten till hällristningar och gånggrifter gjort att dessa egenskaper har tagit lite för stort utrymme. I Stockholms och Uppsalas närhet finns förmodligen ett mycket större antal människor som över huvud taget intresserat sig för politisk historia. Inte särskilt märkligt. Både ärkesätet och huvudstaden kom ju att parkera i den bygden. Båda dessa egenheter vill man så klart hitta belägg för på plats så långt bak i tiden det bara är möjligt. Att man fortsätter att pressa på längre än vad källorna medger är ju då problemet här. Längtan efter att det ska finnas en obruten linje av centralmakt ner till järnåldern är så stark att man är öppnare för spekulativa källor än vad man skulle vara i någon annan fråga. Det är ingen konspirationsteori utan en ren iakttagelse.

[AndreasE]

Universitetens olika "inriktningar" handlar delvis om att man behöver profilera sig för att locka studenter, och delvis om vilka individuella forskare som är aktiva för tillfället på de olika institutionerna. Ledande forskare inom ett ämne brukar dra till sig duktiga doktorander och post-docs, vilket kan förstärka en institutions profil.

Kungsune, jag känner inte igen mig i din beskrivning. Kanske var det så under nationalromantikens dagar, men jag vet inga forskare i varken Uppsala eller Stockholm som har något särintresse av att hitta en "obruten linje av centralmakt ner till järnåldern". Har du några exempel på det? Idag är ju snarare ledordet "problematisera". Att sen vissa forskare legitimt har ändra åsikter än tex du i vissa av dessa frågor är en annan sak.

[Marty]

Har du läst Mats G Larssons verk?

[Hans Menzing]

Mats G Larsson är väl inte särskilt objektiv och det är nog inte så många som håller med honom.

[Marty]

Det var mest svar till Andreas..

[Kungsune]

Listan kan göras lång men det är lättare att utgå från de frågor vi diskuterat här och sedan reflektera över vilka perspektiv vissa tidigare institutionsknutna författare utgår från utan att ens ägna en tanke åt att ge en förklaring till sina ställningstaganden. Flera tycks inte ens känna till att det finns alternativa tolkningsmöjligheter. Man snävar in på ett smalt område och gör en analys vars resultats faktiska relevans i sin tur bygger på att en annan forskares tidigare påstående är korrekt. Av någon anledning behöver man inte fastställa att den tidigare personens påstående är korrekt i svensk historieforskning, utan det står fritt till envar att bygga vidare med nya utvidgade tolkningar. Det blir ett akademiskt pyramidspel. Flera arbeten har redan exemplifierats i trådarna här. Ser ingen anledning att peka ut då.

[Hans Menzing]

Kan inte författarnas texter helt enkelt spegla det de tror är den riktiga tolkningen, precis som du agerar för det du tror på?

[Kungsune]

Så är det säkert i hög grad det men då ska de och omvärlden vara beredda på att det kommer att kritiseras. Kritiken är ju menad för att upplysa. Det är ju en sak att ta ut svängarna i ett sådant här forum mot när man ska initiera nytt vetande på en skattefinansierad institution. Varken din eller min bild av vilka svearna är håller ex för en vetenskaplig analys. Vi kan bara tro. Beroende på hur du och jag bedömer olika källor och vad vi tror de berättar hänger samman med vilka förkunskaper vi har. Så länge man inte förväxlar det med vetande har jag inga som helst problem. När man studerar debatten kring svearikets vagga så är det tydligt att både de som kallas för västgötaskola och akademiker begår samma misstag. De utgår alla från väldigt mycket som är väldigt dåligt underbyggt. Någon som är en mycket kompetent historiker när det gäller modern historia tappar plötsligt förmågan att väga källor så fort denne handskas med svear och götar.

[Hans Menzing]

Naturligtvis skall forskning ifrågasättas, men vad som skrämmer mig är att det inte sällan påstås att forskare är mer eller mindre ohederliga och undviker sanningen. Detta utan minsta bevis. Förklaringen är naturligtvis bara att de har en annan bild av sanningen.
Sen måste jag göra dig besviken, svearna är rätt ointressanta för mig. Jag är övertygad om att folk här i Västergötland inte kallade sig götar och ansåg sig stå i strid mot svear eller norrmän. De var mycket klokare, de samarbetade dem de hade bäst behållning av. Alla talade samma språk och hade samma kultur.

[Kungsune]

Då är vi nog ganska överens. Om du läser mina inlägg så ser du nog att jag inte påstår att någon är ohederlig. Jag tror det är allmänmänskligt att bli hemmablind och ha skygglappar. Vi får det jobbigt när vi ska ta till oss info som bryter mönstret. Vi har mycket lättare för att ta in ny brytande info när vi arbetar i nya spår när vi själva står för upptäckandet av våra egna brister. Andras påpekanden är betydligt svårare. Det gäller alla människor och det hjälper inte alltid att man är forskare. Diskussionerna vi har här skulle inte bli mer än en handfull inlägg om vi höll vetenskaplig stringens. Det hade varit tråkigt. Jag tror att spekulationerna är utvecklande om de tas för vad de är.
Mats G Larsson som ofta får dålig kritik tycker jag ska hyllas snarare. Jag delar inte hans slutsatser men jag gillar att han försöker forma en berättelse. Verner Lindblom och Mats är väldigt lika som historiker. De bygger upp berättelser utifrån enstaka företeelser. Underhållande och inspirerande men är långt ifrån färdigt för prövning. Man kan likna det med att åka tåg. Man har redan valt destination så man styr växlarna (källorna) så att man hamnar i Stockholm eller Uppsala eller Skara. Passagerarna vill till olika platser men de vet inte om att det finns så många växlar och sidospår så de låter sig föras.

[supergeten]

Passagerarna vill till olika platser men de vet inte om att det finns så många växlar och sidospår så de låter sig föras.

Lite som att klaga på befintligt järnvägsnät, och de som rest på detta, när utbyggnad är vad som krävs.


...personligen håller jag dock de gamla rallarna för mer yrkesskickliga än många av de nya.

[Hans Menzing]

Kungsune
Jag gillar också Mats G Larsson, men delar inte hans slutsatser. Jag läser gärna hans böcker eftersom han anstränger sig för att göra historien levande. På det viset är han intressantare att läsa än Verner Lindblom.
Jag har inte något emot yviga teorier, men då skall det framgå att det bara är en teori. Nu händer det alltför ofta att det framställs som den enda tänkbara sanningen.