Jag förstår inte varför antalet hundare borde vara delbart med tre. Attundaland skall bestå av åtta, Tiundaland tio och Fjädrundaland fyra hundare. Tredingsindelningen är ju inget tvingande måste. De uppländska folklanden och deras namn är analoga med den västgötska Sjuhäradsbygden och det småländska Tiohärad...
Bra du nämner Tiohäradsbygderna, som ursprunglegen är tredingsorganiserat, i Värend, Finnveden resp Njudung. Härad är ju sentida, men har oftast föregångar i något motsvarande folklandens hundare och dessa var ursprungligen 3 st i varje land, vilket är lätt att inse. Även i Tiohäradsbyggderna, så har det skett förändringar av ingående "hundare". Finnveden har tappat 1 st har jag för mig och Njudung resp Värend har fått var sitt ytterligare med tiden, så att regionen runt 1200 blir kallat tiohäradsbyggden.
Folklanden norr Mälaren har inget logiskt alls i sin gemensamma organisation. 10, 8 resp 4 hundare är väl inget logiskt. Att "innehållet" i resp hundare är likformigt i antal skeppslag är en annan femma. En ytterligare skillnad är att vid befolkningsökningar inom Folklanden, så kan det visas att förändringen här avspeglas genom att ett skeppslag delas och blir 2 st. Detta till skillnad mot övriga regioner inom Mälarregionen, som alltså i sin bas är delar av tredingar, där ett skeppslag vid befolkningsökningar
tredelas. Folklanden är alltså avvikande i regionen i många stycken.
En annan anomalitét är att Norra Roden sträcker sig i stort sett fram till Björköstaden. Det har även funnits ett Södra Roden, om än inte lika tydligt i tillgängliga källor. Tar man bort det tänkta Södra Rodens skeppslag längs kusterna, så får man en bild av de 5 saknade hundarna inom fjärdundalandet, där landet N Nyköping kan ha en särställning.
Även inom Helsingländerna är tredingsindelningen bas. Det blir så småningom landskapen Hälsingland, Medelpad resp Ångermanland. Dessa i sin tur är ursprungligen indelade i 3 "land" vardera, vilka i sin tur består av 5 skeppslag. innan 1177, så ingick även de 3 Herjdalen/Jämtland/Ragunda i helsingländerna, men Sverre besegrade landet på Storsjöns is. Ungefär samtidigt hade ett nytt viktigare helsingskt tredingdelat land etablerats norr om Ångermanland. Något samlande namn är inte känt, men lokalnamnen är bestickande för tidig bebyggelse. Men så kommer digerdöden ca 1350 och allt vänds upp och ned. Notera att tredingdelningen förändras genom folkökning, så att södra tredingen blir 4, före 1177.
Anledningen till delbarheten är en försvarsstrategi. Den treding, som attackeras, skall föra uppehållande strid, så att de 2 andra tredingarna kan samla sina trupper och rusta sig, samt välja försvarsstrategi. Kanske det bästa försvaret t ex är att göra motanfallet bakom angriparens front, men normalt är målet att samla styrkorna och sedan göra gemensamt motanfall (jmf Gutarna).
Det finns svagheter i strategin, då man får räkna med att hotet alltid är störst i vissa riktningar, vilka således också alltid blir svårt drabbade av anfall. Men detta kan kompenseras av att de övriga tredingarna lovar att hjälpa den drabbade tredingen i återuppbyggnader, med livsmedel etc.
