Fattiglapp

[Carl Thomas]

Jag har läst lite på nätet efter att ha sökt på ordet "Fattiglapp" - och jag blir lite förundrad måste jag tillstå.

Fattiglapp framställs som fattig + Lapp i avseende Same. Fattiga Samer skulle alltså varit så många över hela landet att det födde ett nytt beskrivande ord. Jag betvivlar detta starkt. Så många Samer har det aldrig funnits att de kunde ha skapat ett sådant uttryck.

Lappa skor, lappa kläder, osv var saker fattigt folk gjorde . Hade man lappade skor eller kläder tillhörde man de fattiga. En femtiolapp är inte en Same som fyller 50 år, osv.

Det vore intressant att då fram roten till ordet "fattiglapp" samt när det först började användas. Någon som vet någonting om detta?

Thomas

[sjovik]

Ett gammalt (och därför mycket tvivelaktigt) minne säger att "fattiglappen" ursprungligen var ett myndighetsintyg (på papper) att man var "godkänd" tiggare...

[Carl Thomas]

Det låter mer trovärdigt än fattiga Samer
Själv lutar jag nog mer mot lappade skor och kläder, det var tillräckligt många, jämnt spridda över landet, för att skapa ett uttryck som Fattiglapp.

Några få Samer sommlivnärde sig på,tiggeri bland tusentals andra, kan knappast ha skiljt ut sig så mycket att ett ord skapats speciellt för lappar. Om så var fallet borde vi ha andra särskiljande namn, fattigtattare, fatig fiskare, fattig slaktare, fattigbonde, fattigdräng, osv. Det har vi inte.

Jag tror också att alla Samer betraktades som "fattiga" eftersommde levde en annan typ av liv. Enntiggande Same skulle då snarare ha kallats för en fattigfattiglapp för att särskilja honommfrånnandra fattiga lappar

Thomas

[Anna-Carin]

Jag vill verkligen slå ett slag för SAOB. Den brukar innehålla historiska exempel på hur orden använts (på köpet får man ett antal kryptiska förkortningar för källor m.m.). I det här fallet står det:

[FATTIG-LAPP.ssg 1]
1) fattig (kringstrykande o. bettlande) lapp; lapskt fattighjon. GT 1788, nr 45, s. 2. I afseende på sitt lefnadssätt dela .. (lapparna) sig i Fjäll-Lappar, Skogs-Lappar, Fiskar-Lappar och Fattig-Lappar. PALMBLAD LbGeogr. 123 (1835). TurÅ 1911, s. 281.

[FATTIG-LAPP.ssg 2]
2) i utvidgad anv., ringaktande om fattig person i allm.: fattig stackare. SCHOLANDER3: 87 (1860). NerAlleh. 1871, nr 17, s. 1.

Även om SAOB inte innehåller fattigdräng eller de andra orden du nämner, så finns däremot orden fattigbarn, fattigmansbarn, fattigfolk, fattigbroder, fattiggubbe, fattiggumma, fattighjon, fattigkarl, fattigkvinna, fattiglik, fattigman, fattigpack, fattigpersonal och fattigstackare uppräknade under huvudordet "fattig" - och då har jag bara tagit med de begrepp som gäller fattiga personer; inte fattigpräst, fattigvårdare och alla andra personer vars yrke eller tjänst riktade sig till de fattiga.

Varför skulle förresten fattiga samer behöva vara spridda över hela landet för att ett begrepp ska kunna uppstå? Väl så troligt är väl att sammansättningen "fattiglapp" först använts i t.ex. någon resebeskrivning eller myndighetsrapport från Lappland.

[JanneF]

Här är en som tro på lapparna! http://skrivkunnig.se/2011/12/20/veckans-vokabel-62-fattiglapp/

[dersa]

Antager att begreppet har haft olika betydelser i olika delar av landet och i olika tider? Precis som en del andra benämningar och begrepp.

[Carl Thomas]

Anna-Carin, för att ett namn skall bli allmänt tror jag att det skall visa på något särskilt och att detta särkilt är normalt och regelbundet i hela riket. Fattiglapp - om det betyder fattigsame - skulle då innebära att en mängd Lappar tiggde sig fram över landet och att de var klädda så att folk kunde särskilja dem från andra tiggare.

Folk idag vet normalt mycket lite om våra Samer. Folk förr visste ännu mindre om våra Samer. Jag har mycket svårt att tro att tiggande Samer presenterade sig själva som Samer för att särskilja sig från andra tiggare. Tiggare var tiggare för vanligt folk skulle jag tro, ingen var finare eller sämre än andra tiggare - dom var bara tiggare.

Vi har haft en stor mängd tiggare under seklernas gång i vårt land, tänk på alla krigsinvalider t.ex. vi hade massor sådana eftersom vi nästan alltid låg i krig någonstans. Om jag minns rätt låg vi i krig under ca 400 år under de senaste 800 åren.

Förutom krigsinvalider vandrade krigsänkor och deras barn på vägarna - samt alla andra som tiggde. Folk var vana vid tiggare. Jag har svårt att tänka mig att en fattigsame skulle bli bättre mottagen om han presenterade sig som Same, detta eftersom få visste vad en same var - och visste de det var han bara en tiggare bland andra tiggare. Detta är min tro -. jag saknar alltså fakta.

Thomas

[JanneF]

Skällsord om olika folkgrupper har nog florerat länge utan att  horder av dessa dragit land och rike kring. Zigenare , tattare, judar och samer och andra har tyvärr alltid fått vara spottloskor för de som levde som s.k. vanligt folk.
Jag tror inte ens vanligt folk hade behövt träffat några av de grupperna för att använda skällsorden. I många gamla böcker kan man läsa nedsättande om olika folkgrupperingar. Vad som stod i tidningar spreds fort. Folk pratade sins emellan på ett helt annat sätt än nu och spred fördomar.

Tycker du verkligen att folk har dålig kunskap om samernai dagens läge? De flesta har säker sett nån dokumentär på TV om deras levnadsvillkor. I skolan fick man ju läsa om dem.

Jag tror du har lite dålig tilltro till vad folk visste om olika folkgrupper förr i tiden.   

[Anna-Carin]

Anna-Carin, för att ett namn skall bli allmänt tror jag att det skall visa på något särskilt och att detta särkilt är normalt och regelbundet i hela riket. Fattiglapp - om det betyder fattigsame - skulle då innebära att en mängd Lappar tiggde sig fram över landet och att de var klädda så att folk kunde särskilja dem från andra tiggare.

Thomas,
Du betonar vikten av den personliga erfarenheten, medan jag tror att i så här sen tid (ordet är tydligen bara belagt sedan drygt 200 år) är skriftlig informationsspridning (tidningar, böcker, skolundervisning) väl så relevant.

Informationsspridningen gör att ett begrepp mycket väl kan vara bekant över hela riket utan att för den skull vara ett lokalt fenomen. Vanliga svenskar över hela landet har t.ex. sedan ett antal sekel känt till begreppet "kung", trots att kungar inte varit normalt förekommande i hela riket, utan vanligtvis bara i Stockholm.

SAOB:s äldsta kända belägg för "fattiglapp" (i betydelsen fattig same) finns i Götheborgs Tidningar 1788; därnäst nämner SAOB Palmblads Lärobok i den äldre och nyare physiska och politiska geographien som trycktes 1835. Lappland och dess inbyggare beskrivs på sidan 121-123, och där återfinns SAOB:s citat ovan. Han beskriver alltså lokala förhållanden i Lappland, i en tryckt lärobok som sannolikt fick viss geografisk spridning. Nu vet jag ju inte om dåtidens bildade klass rabblade upp samernas olika försörjningssätt som om det vore Hallands floder, men det ju inte uteslutet att en och annan läsare lägger nya ord eller begrepp på minnet och använder dem när det käns relevant.

SAOBs senare exempel från 1860 och framåt gäller däremot att ordets betydelse utvidgades, till att bli ringaktande om fattiga personer i allmänhet. Antagligen är det i den senare betydelsen som ordet har fått sin största spridning; fattiga fanns ju, som du säger, överallt. Dessutom var det här en tid när uttryck snabbt kunde få vid spridning genom tidningar (alla läste inte tidningar, men orden kunde naturligtvis spridas vidare, på olika håll i landet, från tidningsläsarna). Men det förändrar inte att det tidigaste belägget och den ursprungliga betydelsen, enligt SAOB gäller fattiga samer.

Nu har jag nog sagt allt jag kan bidra med i det här ämnet, vare sig vi därmed blir överens eller ej! 

[Carl Thomas]

Anna-Carin,tack för ett bra inlägg och bra faktauppgifter! Det var just detta jag efterlyste. Finns det belagt 1788 i en tidning i avseende fattigsame så verkar ursprunget vara klart.

JanneF, jag gjorde några högst ovetenskapliga tester för några decennier sedan, jag frågade ett ganska stort antal människor på gatan om vad de visste om Samerna. Det var inte mycket - men man visste att det fanns Samer - och det fanns mängder med fördomar, de flesta romantiskt positiva, men även ett antal riktigt negativa "skjut Samerna och låt vargen leva" var en sådan, sagd med hetta - på gränsen till hot.

Jag höll föredrag om Samerna på ett museum dör skolklasser fanns med. När jag  visade en bild på ett hus i Jokkmokk där en Samefamilj bor och berättade att samerna bor faktiskt i hus - så reste sig en lärare upp och sa att det inte var sant och han slog fast att samer bor i kåtor... En annan gång, på samma museum, där finns en stolpbod, en Njalla. Underdenna ligger ett antal akjor. Jag jobbar i en monter när en lärarinna kommer in med en skolklass, hon samlar barnen runt sig och säger " nu skall jag berätta om Samerna. I sådana här hus bor Samerna, de står på höga stolpar för då kan dom åka skidor rakt in i huset - och deras båtar vqr så hör små ( hon pekade på akjorna) för att dom skulle kunna bära dom med sig mellan sjöarna för det finns många sjöar i Lappland. Kom, nu skall jag berätta om Eskimåerna"..

Vad hon berättade om Eskimåerna vågar jag inte ens tänka på 

Thomas

[SvenÅke2]

Jag läste för några årtionden sedan i ett annat sammanhang;   Att ordet fattiglapp var belagt redan på 12-1300-talet, och att jag minns det var för att det var belagt i Gävleborgs län. Det var ett ""bevis för att samernas utbredning varit  mycket stor i Sverige".   Tyvärr minns jag inte källan, så Anna-Carins fakta har högre valens.

Tiggare fick inte dra omkring utanför den egna socknen, då var dom lösdrivare och kunde straffas på olika sätt. Varje socken var  skyldiga att försörja sina egna fattiga/tiggare.  För att få färdas utanför sin socken var man tvungen att ha ett "respass"  som utfärdades av kyrkan. Detta fanns kvar  ända in på 1800-talet.

Även fattiglapparna (fattiga samer)  var skyldiga att stanna  inom sin socken.  Därför var detta ett starkt bevis på samernas utbredning söderut.

Folk höll noga reda på vilka som var  lappar,  finnar  och så vidare.   I kyrkböckerna från norra Sverige på 1800-talet står det noga  "Per Persson,  bonde"   för att markera att han INTE var same.  Samerna hade ju tvingats att anta  "svenska"  namn  och kunde alltså ha samma namn som en bonde.

Som sagt; tyvärr minns jag inte källan för detta, så om någon har fakta-belägg för att jag har fel, så böjer jag mej för  - fakta.