Författare Ämne: Båtgravarna  (läst 47850 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
Båtgravarna
« skrivet: juli 02, 2013, 11:53 »
Det känns vettigare att föra diskussionen om båtgrevar i en egen tråd.


Vi har tidigare diskuterat hur vi ska värdera antalet båtgravar i de olika fälten. Som AndreasE har nämnt så verkar de Uppländska fälten uppvisa en långvarig tradition av båtgravar. Av det skulle man kunna utläsa att upplänningarna är konservativa, men det kanske snarare påvisar ett antal konservativa familjer som under lång tid väljer samma sätt att begrava sina "hövdingar".   Samtidigt så är det stora antalet främst förklarat av en kontinuitet som vi kanske inte ser på så många andra ställen.  Vore det då inte relevant att göra en jämförelse av tidiga och samtida båtgravar på olika platser?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Båtgravarna
« Svar #1 skrivet: juli 02, 2013, 21:32 »
Tuna Badelunda visar upp en mer mixad variant under åren:

-I bruk under 700 år från 300 e.KR
-Kremeringar, Båtgravar, 8 och Kammargravar,5
-Av båtgravarna var 7 från Vikingatid och 1 från Vendeltid
-Tunagraven, den rikaste med guldfynden var från 300 e.Kr och en kvinnograv/kammargrav
-Samtliga båtgravar innehöll kvinnor
-Av de fem kammargravarna var 3 kvinnogravar och 1 mansgrav

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tuna_gravf%C3%A4lt,_Badelunda

Är båtgravar finare än kammargravar? Måste man inte titta på fynden som Högom och Tuna Badelunda?

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #2 skrivet: juli 03, 2013, 02:02 »
Tuna Badelunda visar upp en mer mixad variant under åren:

-I bruk under 700 år från 300 e.KR
-Kremeringar, Båtgravar, 8 och Kammargravar,5
-Av båtgravarna var 7 från Vikingatid och 1 från Vendeltid
-Tunagraven, den rikaste med guldfynden var från 300 e.Kr och en kvinnograv/kammargrav
-Samtliga båtgravar innehöll kvinnor
-Av de fem kammargravarna var 3 kvinnogravar och 1 mansgrav

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tuna_gravf%C3%A4lt,_Badelunda

Är båtgravar finare än kammargravar? Måste man inte titta på fynden som Högom och Tuna Badelunda?

Thomas I

På många sätt är gravfältet i Badelunda ganska typiskt för Mälardalens utgrävda båtgravfält. Det har lång kontinuitet, det består av både brandgravar och kammargravar/båtgravar, kammargravarn dateras till romersk järnålder/folkvandringstid och båtgravarna till vendeltid och vikingatid. Detta är i stort sett identiskt med tex Valsgärde. Det som skiljer ut Badelunda är förstås att alla båtgravarna bedömts som kvinnogravar.

I Badelunda förefaller vi ha en diskontinuitet, då endast en av båtgravarna är vendeltida, och jag har för mig senvendeltida. Alltså förefaller inga skelettgravar anlagts på minst en 200 år (tiden mellan den sista kammargraven och den första båtgraven). Om detta beror på diskontinuitet i gravfältets användare, eller någonting annat är förstås svårt att säga.

Rent generellt skulle jag säga att båtgravar inte är finare än kammargravar. De är inte heller alltid finare än rika brandgravar. Det som skiljer är själva gravskicket och bevarelsegrad, inte innehåll. Samtidigt är det förstås svårt att jämföra företeelser som inte är samtida, då kammargravarna och båtgravarna i stort sett aldrig är samtida rent kronologiskt. Det är lättare att jämföra båtgravarna med rika brandgravar från vendeltid och vikingatid, och då förefaller det egentligen inte vara jättestor skillnad. De mest exklusiva brandgravarna förefaller vara ungefär lika rika som de rikare båtgravarna. Dessutom har vi ett skikt av brandgravar som är ännu rikare än i stort sett alla båtgravar (kungshögarna i GU, högen vid hovgården på Adelsö och några till).

Om man tittar på kända gravfält i Mälardalen i alla fall, så kan man se att det finns gravar med ungefär samma sorts innehåll som de rikare båtgravarna på ett par platser till förutom båtgravfälten. Familjer med ungefär samma materiella status har alltså funnits på fler platser än tex Vendel och Valsgärde (däremot så vet vi i stort sett aldrig om de varit lika långvariga på dessa platser som i Vendel eller Valsgärde). Det gör i alla fall för mig idén om att båtgravarna representerade en speciell identitet attraktiv. Med tanke på deras näst intill identiska innehåll på manssidan, så är det tex möjligt att de representerar familjer med en specifik roll i samhällets organisation. Någonstans har jag även svårt att bortse från det faktum att åtminstone fyra av dessa gravfält ligger längs farleden till GU både norr och söder ifrån, och det faktum att GU måste betraktas som den starkaste kandidaten för tillverkningsplats för många av gravarnas mer exklusiva föremål. Detta skulle förstås bara förklara båtgravfälten längs Fyrisån.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #3 skrivet: juli 03, 2013, 02:11 »
Vi har tidigare diskuterat hur vi ska värdera antalet båtgravar i de olika fälten. Som AndreasE har nämnt så verkar de Uppländska fälten uppvisa en långvarig tradition av båtgravar. Av det skulle man kunna utläsa att upplänningarna är konservativa, men det kanske snarare påvisar ett antal konservativa familjer som under lång tid väljer samma sätt att begrava sina "hövdingar".   Samtidigt så är det stora antalet främst förklarat av en kontinuitet som vi kanske inte ser på så många andra ställen.  Vore det då inte relevant att göra en jämförelse av tidiga och samtida båtgravar på olika platser?

Jag är obekväm med att kalla männen som ligger i båtgravarna för "hövdingar". Det skulle kunna gälla för Vendel, vilket utgör en nordlig "utlöpare" av den rika Uppländska jordbruksbygden, och som utgör en relativt väl begränsad "bygd" som man skulle kunna tänka sig utgöra ett "hövdingadöme" av något slag. Men Valsgärde, GU, Ultuna och Tuna i Alsike ligger alla väldigt nära varandra, och det finns dessutom flera andra rika gravfält längs sträckan. Så visst var de som begravdes i båtgravarna rika människor som säkert utgjorde framstående medlemmar i ledande familjer, men jag tror inte att de alla var hövdingar (eller hövdingars hustrur).

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Båtgravarna
« Svar #4 skrivet: juli 03, 2013, 09:05 »
Jag är obekväm med att kalla männen som ligger i båtgravarna för "hövdingar". Det skulle kunna gälla för Vendel, vilket utgör en nordlig "utlöpare" av den rika Uppländska jordbruksbygden, och som utgör en relativt väl begränsad "bygd" som man skulle kunna tänka sig utgöra ett "hövdingadöme" av något slag. Men Valsgärde, GU, Ultuna och Tuna i Alsike ligger alla väldigt nära varandra, och det finns dessutom flera andra rika gravfält längs sträckan. Så visst var de som begravdes i båtgravarna rika människor som säkert utgjorde framstående medlemmar i ledande familjer, men jag tror inte att de alla var hövdingar (eller hövdingars hustrur).


Jag håller helt med dig i den reservationen. Jag avsåg, om än otydligt, egentligen bara en "familjehövding".
Det är givietvis också intressant att se det som att de företräder vissa speciella funktioner, men jag tycker också att de skulle kunna representera plutokrater, om de gör det så är det lilla avståndet mellan Valsgärde, Ulltuna, GU och Tuna inget problem.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Båtgravarna
« Svar #5 skrivet: juli 03, 2013, 14:45 »
Skulle då Badelundqs kvinnor i båtgravarna vara hövdingar/familjeöverhuvuden?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #6 skrivet: juli 03, 2013, 21:09 »

Jag håller helt med dig i den reservationen. Jag avsåg, om än otydligt, egentligen bara en "familjehövding".
Det är givietvis också intressant att se det som att de företräder vissa speciella funktioner, men jag tycker också att de skulle kunna representera plutokrater, om de gör det så är det lilla avståndet mellan Valsgärde, Ulltuna, GU och Tuna inget problem.

Hur menar du med "plutokrater"? Att de alla representerar rika familjer är väl ganska sannolikt, men menar du att de alla skulle representera en gemensamt styrande samhällsgrupp? Det är väl i och för sig möjligt, men det gör platser som GU och Adelsö svårförklarade, liksom de fragment vi har som tyder på att något sorts kungaskap existerade (tex Vita Ansgari). Men man kan absolut ha kul med att försöka konstruera politiska modeller utifrån det arkeologiska mönstret av elitförekomst i Mälardalen.

Skulle då Badelundqs kvinnor i båtgravarna vara hövdingar/familjeöverhuvuden?

Det är ju en av de saker som är fantastiskt spännande med båtgravarna. Varför har de bara kvinnor på vissa platser, bara män på vissa, och både och på vissa? Familjetradition? Social roll? Generellt sett så saknas inte det andra könet, det har helt enkelt begravts i "vanliga" brandgravar på samma gravfält.

Att kvinnorna i Badelunda var högt uppsatta i sin familj är väl ingen högoddsare. 

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Båtgravarna
« Svar #7 skrivet: juli 03, 2013, 21:16 »
Det finns nog många varianter på båtgravskicket i Skandinavien.

Anganatyr tipsade tidigare  om båtgravar på Bornholm:

http://no.wikipedia.org/wiki/Sluseg%C3%A5rd-b%C3%A5tene

Finns en intressant uppgift i artikeln om den stämmer:

Citera
Det er imidlertid funnet rundt 45 båter fra minst 500 år tidligere (fra ca. 100 til 250 e.kr.)

Hittade även en större båtgrav, Ladby,  från Fyn:

http://www.vikingeskibsmuseet.dk/en/research/ship-archaeology/ladby/

De norska är väl kända och i en egen klass? Även Ladby är relativt stor.

Thomas I


Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Båtgravarna
« Svar #8 skrivet: juli 03, 2013, 21:26 »
Dessutom har vi ett skikt av brandgravar som är ännu rikare än i stort sett alla båtgravar (kungshögarna i GU, högen vid hovgården på Adelsö och några till).

På vad sett är högarna i GU rikare än båtgravarna i tex Valsgärde?
http://www.raa.se/upplev-kulturarvet/gamla-uppsala-museum/gamla-uppsalas-historia/

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #9 skrivet: juli 03, 2013, 22:13 »
Det finns nog många varianter på båtgravskicket i Skandinavien.

Anganatyr tipsade tidigare  om båtgravar på Bornholm:

http://no.wikipedia.org/wiki/Sluseg%C3%A5rd-b%C3%A5tene

Finns en intressant uppgift i artikeln om den stämmer:

Hittade även en större båtgrav, Ladby,  från Fyn:

http://www.vikingeskibsmuseet.dk/en/research/ship-archaeology/ladby/

De norska är väl kända och i en egen klass? Även Ladby är relativt stor.

Thomas I

Absolut. Båtgravar finns i stora delar av Skandinavien och i nordsjöområdet. Men jag uppfattade det som att Yngwe ville fokusera på de vendeltida/vikingatida båtgravarna i östsverige? Han får klargöra vad han ville diskutera i tråden.

På vad sett är högarna i GU rikare än båtgravarna i tex Valsgärde?
http://www.raa.se/upplev-kulturarvet/gamla-uppsala-museum/gamla-uppsalas-historia/

Har vi inte tagit upp det här massor av gånger?

Högarna i GU och Skopintull är i en helt annan klass än båtgravarna i Vendel och Valsgärde, med undantag för Valsgärde 6 som utmärker sig från de andra båtgravarna genom antalet djur, antalet glaskärl, antalet vapen och en av sköldarnas guldblecksdetaljer. Valsgärde 6 innehåller dock inte de exklusiva importföremål som utmärker kungshögarna i GU och Skopintull; tex guldlan från sidentyg eller byzantinska kameer. Svärdsknappar och andra dräktdetljer är inte heller utförda i massivt guld.

Rent generellt:

  • högarna i GU: svärdsknappar och dräktdetaljer i massivt guld, importerade cloissone-arbeten från merovingiska verkstäder, guldlan från sidentyg osv.
  • båtgravarna i Vendel och Valsgärde: svärdsknappar av förgyllt brons med silverbleck, inhemska cloissone-arbeten, få exklusiva importföremål.

Föremålen i GU är i stort sett jämförbara med kontinentala härskargravar som Sutton Hoo och Taplow. Båtgravarna i Vendel och Valsgärde kan generellt sett jämföras med ett antal inhemska brandgravar.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Båtgravarna
« Svar #10 skrivet: juli 03, 2013, 22:25 »
Andreas: Tack för dina svar.

Kan du förtydliga detta?

Citera
Föremålen i GU är i stort sett jämförbara med kontinentala härskargravar som Sutton Hoo

Sutton Hoo  är fyndrika gravar på en plats i nuvarande England. Vad dessa begravda personer härskade över är okänt om jag inte läst Maja Hagermans "Det Rena Landet" fel?

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #11 skrivet: juli 03, 2013, 22:46 »
Det är sant att vi inte vet säkert vem som ligger begravd i båtgraven i Sutton Hoo. Men dateringen stämmer väldigt bra med kung Raedwald som regerade över East Anglia i början 600-talet (eller möjligtvis någon av hans söner), och det är svårt att tänka sig att graven, som inte har någon like på de brittiska öarna, skulle kunna vara rest över något annat än en kung (vilka dessutom är ganska väl belagda för den här perioden).

Däremot så var det ju dumt av mig att kalla Sutton Hoo och Taplow för "kontinentala"...

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #12 skrivet: juli 03, 2013, 22:48 »
Vore det då inte relevant att göra en jämförelse av tidiga och samtida båtgravar på olika platser?

Förresten Yngwe! Bläddrade precis i John Ljungkvists avhandling, och han ägnar ett avsnitt åt en jämförelse mellan Mälardalens båtgravar utifrån kronologi och innehåll (sid. 145-155). Mycket informativt och svarar nog på mycket av det du frågar om.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Båtgravarna
« Svar #13 skrivet: juli 03, 2013, 22:50 »
Andreas:

Citera
Det är sant att vi inte vet säkert vem som ligger begravd i båtgraven i Sutton Hoo. Men dateringen stämmer väldigt bra med kung Raedwald som regerade över East Anglia i början 600-talet (eller möjligtvis någon av hans söner), och det är svårt att tänka sig att graven, som inte har någon like på de brittiska öarna, skulle kunna vara rest över något annat än en kung (vilka dessutom är ganska väl belagda för den här perioden).

Det vet vi inte enligt Maja Hagerman. Bara en gissning.

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #14 skrivet: juli 03, 2013, 23:30 »

Det vet vi inte enligt Maja Hagerman. Bara en gissning.

Thomas I

Gissning är fel ord, då det antyder att det inte finns några empiriska anledningar av misstänka att det kan handla om Raedwalds grav. Däremot så håller jag med om att det är en teori, baserad på datering, läge, innehåll och historiska källor. Vilket ju ungefär är vad jag skrev. Exakt vad Maja Hagerman har skrivit vet jag inte då jag inte läst den boken.

Jag har ingen stark personlig åsikt i frågan, och det är knappast någonting jag har studerat närmare personligen.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Båtgravarna
« Svar #15 skrivet: juli 04, 2013, 10:16 »
Hur menar du med "plutokrater"? Att de alla representerar rika familjer är väl ganska sannolikt, men menar du att de alla skulle representera en gemensamt styrande samhällsgrupp? Det är väl i och för sig möjligt, men det gör platser som GU och Adelsö svårförklarade, liksom de fragment vi har som tyder på att något sorts kungaskap existerade (tex Vita Ansgari). Men man kan absolut ha kul med att försöka konstruera politiska modeller utifrån det arkeologiska mönstret av elitförekomst i Mälardalen.



Ja, jag menar att ett antal betydande familjer faktiskt kan utgöra det styrande skiktet.  Jag ser inget problem med omnämnandet av kungar på Adelsö eftersom det är så osäkert vad en kungatitel egentligen innebär.  Jag ser inte heller något problem med den extraordinära rikedomen i GU. Dels så visas den väl i peakar och kan inte sägas vara konstant över århundradena, dels så finns inget som säger att en plutokrati inte kan koncentrera rikedomar till en plats.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Båtgravarna
« Svar #16 skrivet: juli 04, 2013, 10:17 »
Förresten Yngwe! Bläddrade precis i John Ljungkvists avhandling, och han ägnar ett avsnitt åt en jämförelse mellan Mälardalens båtgravar utifrån kronologi och innehåll (sid. 145-155). Mycket informativt och svarar nog på mycket av det du frågar om.


TAck.  Jag ska leta upp den!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #17 skrivet: juli 04, 2013, 10:31 »

Ja, jag menar att ett antal betydande familjer faktiskt kan utgöra det styrande skiktet.  Jag ser inget problem med omnämnandet av kungar på Adelsö eftersom det är så osäkert vad en kungatitel egentligen innebär.  Jag ser inte heller något problem med den extraordinära rikedomen i GU. Dels så visas den väl i peakar och kan inte sägas vara konstant över århundradena, dels så finns inget som säger att en plutokrati inte kan koncentrera rikedomar till en plats.

Visst kan man väl säga att det fanns någon sors "plutokrati" bestående av ett rikt samhällsskikt från vilket samhällets ledande individer plockades. Frågan är ju dock hur organisationen inom detta samhällsskikt såg ut. Har vi några germanska exempel på en plutokratisk organisation där alla dessa familjer är jämlika innan Island på 1000-talet? För rent arkeologiskt så är det ju en teori som är mycket svår att belägga. Mellan 550 och 650 verkar det osannolikt att inte en mindre gupp inom dessa familjer faktiskt hade mer rikedom och inflytande än de andra, i alla fall i området runt uppsalaslätten och Fyrisån,, med tanke på arkeologin i GU.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Båtgravarna
« Svar #18 skrivet: juli 04, 2013, 11:41 »

AndreasE


Egentligen kan vi bara vända på den frågan, har vi några tidigare exempel på motsatsen?

Jag menar ett i ett samhälle som enligt källorna väljer en kung så handlar det väl egentligen inte om en styrande monarki utan en funktionell monarki, och då ligger plutokratin inte långt borta. Det får väl anses som troligt att rösträtten inte var riktigt jämt fördelad utan att de rikas ord vägde tungt. Intressant i sammanhanget är ju att plutokrati så tydligt kopplas till samhällen där långväga handel utgör en betydande del av ekonomin. Utan att vara statsvetare antar jag att det berorr på att stora mängder kapital pumpas in i samhället utifrån, och att det då uppstår en rik köpmannaklass som klart avskiljer sig från den lokala ekonomin.  Det är faktikst inte alls svårt att se en sådan utveckling vare sig i Uppland eller på Gotland.


Det hela är givetvis hypotetiskt, men samtidigt känns det enklare (subjektivt jag vet) att se en sådan modell än att se en monarki mer liknande den vi ser igen först med Gustav Vasa.



Jag kan faktiskt inte förstå varför rikedomen i GU måste knytas till familjer. Är det verkligen otänkbart att den representerar funktioner?   Givetvis så får man ändå vara medvetet om att tillståndet knappast varit helt statiskt, det är ju fullt möjligt att någon periodvis snappat åt sig all makt och all rikedom.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #19 skrivet: juli 04, 2013, 22:11 »
Egentligen kan vi bara vända på den frågan, har vi några tidigare exempel på motsatsen?

Tja, det gängse mönstret hos bättre belagda germanska folk under järnålderns verkar ju vara att "makten" (som ju säkert var betydligt begränsad jämfört med senare tiders "kungamakt") var mer koncentrerad till ett fåtal familjer/personer. Det är i alla fall den bild som växer fram hos tex de klassiska författarna.

Jag menar ett i ett samhälle som enligt källorna väljer en kung så handlar det väl egentligen inte om en styrande monarki utan en funktionell monarki, och då ligger plutokratin inte långt borta. Det får väl anses som troligt att rösträtten inte var riktigt jämt fördelad utan att de rikas ord vägde tungt. Intressant i sammanhanget är ju att plutokrati så tydligt kopplas till samhällen där långväga handel utgör en betydande del av ekonomin. Utan att vara statsvetare antar jag att det berorr på att stora mängder kapital pumpas in i samhället utifrån, och att det då uppstår en rik köpmannaklass som klart avskiljer sig från den lokala ekonomin.  Det är faktikst inte alls svårt att se en sådan utveckling vare sig i Uppland eller på Gotland.

Nu måste jag erkänna att jag inte är hundra på vad du menar med "styrande monarki" och "funktionell monarki". Menar du att järnålderns monarki skulle varit mer kopplad till vissa samhällsfunktioner och inte varit "styrande" i samhället?

Nu tror jag nog dock att den fundamentala grunden till rikedom under järnåldern i Mälardalen inte var handel, utan jordinnehav. Det var ett utpräglat agrart samhälle. Däremot så kunde som hade ett stort överskott ta kontroll över handeln, så visst låg säkert en stor del av den i elitens händer. Jag kan tänka mig att platser som Helgö, GU och Birka i grund och botten är platser som skapats för att kontrollera handel och hantverksproduktion.

Sen vill jag påpeka att även om man hade ett valkungadömme i Mälardalen eller Uppsalaområdet under yngre järnålder, så betyder det ju inte att det handlade om en sann plutokrati, precis som att det medeltida Sverige knappast var en plutokrati. Kungaämbetet lär ha dominerats av ett fåtal familjer, oberoende av om de formellt "valdes" av ett ting bestående av rika markägare, precis som var fallet under tidig medeltid. Endast ett fåtal familjer hade resurserna att få det stöd som krävdes för att väljas till kung, och sedan behålla detta stöd.

Jag kan faktiskt inte förstå varför rikedomen i GU måste knytas till familjer. Är det verkligen otänkbart att den representerar funktioner?

Jag tror nog att GU mycket väl kan ha varit knutet till en funktion (för argumentets skull, säg en "kungatitel"), och att den som hade kontroll över funktionen fick kontroll över GU. Det går ju dock inte att komma ifrån att den personen eller familjen som hade denna funktion i sådana fall hade möjlighet att använda GU:s rikedomar i form av jordbruksmark, hantverksproduktion, befolkningsmängd osv för att befästa sin egen position och status, och därigenom behålla den i familjen. Just sådana platser som GU har ju en tendens att just cementera makt och rikedom hos de som kontrollerar den. Annars måste vi ju föreställa oss att GU var någon sorts gemensam egendom vars överskott ingen enskild person hade kontroll över. Har vi några exempel på sådana institutioner utanför betydligt mer organiserade samhällen som tex antika stadsstater? Och vilka var det i sådana fall som tex begravdes i högarna i GU, för de verkar ju utan tvekan ha dragit nytta av platsens produktion...