Vilka var först? (gällande popark 3/2005)

[Ájlis]

Att du kanske har en eller annan gen gemensam med Cheddadarmannen betyder inte att du är mer befryndad med honom (speciellt inte kulturellt) än någon annan människa på jorden. Att räkna haplogrupper säger inget om kulturellt eller andligt arv. Att bara räkna haplogrupper är ren mytologi av samma slag som forna tiders skallmätningar.

Haha, javisst. Jag har nog inte ens en gen samma som Cheddar Gorge mannnen. Men ibland verkar det som något segment på någon gen hänger med i reproduktionen generation efter generation.
Det är ju så att från min mamma har jag bara 50% av hennes gener, min mormors bara 25%, mormorsmors bara 12,5% osv. På några generatoner är jag en annan, en kombination av alla de som försvann från mina haplogrupper , min pappa, min farfar, farmor, morfar osv. Men kvar har jag mt-DNAt, med fler mutationer alltefter tidernas lopp, men ändå samma. Jag har 1b1 tillagt till Cheddar gorge mannens t-DNA. Det är naturligtvis bara tidsfördriv för mig, men det forskas ju nu med allvar på detta område. Kolla min länk, jag såg att ni diskuterar Paleolithicum kontra Mesolithicum(?) Man har hittat folk från dessa tider också. Jean Manco visar arbetena och vilka författarna är. Det är inte smittsamt (joo, det kan det vara) att läsa.

[Piankhy]

Ändå är det väl kanske intressantare att förstå hur dessa människor verkligen levde och vad man har gemensamt med dem mer än bara generna (vi har ju gener gemensamma med chimpanser också, men det säger ju inget om vårt eller deras beteende).

[Ájlis]

Ändå är det väl kanske intressantare att förstå hur dessa människor verkligen levde och vad man har gemensamt med dem mer än bara generna (vi har ju gener gemensamma med chimpanser också, men det säger ju inget om vårt eller deras beteende).

Var inte för säker på det!

[Boreas]

En liten påminnelse bara:

“…. nearly all of the mtDNA and Y-chromosomal heritage of the Saami can be adequately explained within the European pools of the two haploid genetic systems. This genetics-based reconstruction is in agreement with the reconstruction of the spread of Ahrensburgian and Swiderian Mesolithic technologies in northern Europe, linking it with population expansion that can be likely traced back to the post–Last Glacial Maximum recolonization of the European north (Torroni et al.; Tambets et al.). The results also stress that the grouping of populations according to language families should be used exclusively only in a linguistic context.”

1) Nästan alla gener hos dagens samer har samma bas som dom övriga Skandinaverna. Sen finns det några varianter som er karakteristiska för samer. Samma typ diversitet hittar man förövrigt bland svenskar, norrmän och finnar. T. ex. har trönder och jämtar mer gemensamt än jämtar och upplänningar. Skillnaderna är givetvis inget väsentligt, med mindre man söker svar på historiska frågor angående vem, vart och när dom olika kultur-formerna utvecklades.

I det samband är det givetvis intressant att diskutera såväl jämtarnas som samernas språkliga och genetiska specialiteter. När Tambets och sen Gyllenstam beskriver dom genetiska särdragen hos samer hittar dom visst något spår till det gamla Bjarmeland, nuvarande Perm. Med detta särdrag kan man ju givetvis beskriva dagens samiska befolkning som en egen etnicitet.


2. För övrigt finns en rad finsk-språkliga grupper mellan Baltikum och Ural-bergen. Här kan man också tala om något olika etniciteter, fast dom genetiska spår visar korsningar med slaviska språkgrupper. Än vidare finns ett tydligt finskt substrat i dna'n hos flera slaviska befolkningar, även ungrar. Nu är slaviskan som franskan ett ungt språk, knappt 1500 år gammalt. Därför kan man lugnt utgå från att det finska substratet i ryska språket förorsakats av att finska grupper fått byta språk efter som erövringsvågorna åt sej in i östra Ryssland under tidlig medeltid - från såväl Iran som Indien och Mongolia...

Detta tvingade slutligen fram en allians med kyrkan i Bysants, varefter slaviskan blivit officiellt språk i såväl Ryssland som Ukraina, Bulgarien, Vita Ryssland, Lithauen och Polen. Tack vare den svenska insatsen i Baltikum, västra Karelen och Finland klarade man hålla den rysk-grekiska kyrkans utanför detta område, varför finnar och samer kunde behålla sitt urgamla språk och sin dito kultur intakt - norr om Finska viken...

Enligt Tambets et al. finns alltså ett generellt samband mellan genetik och språk. I Norden såväl som det övriga N-Europa visar man fortfarande upp två, olika språkgrupper - öster och väster om Östersjön. Sen har vi - fortfarande - små, tvåspråkiga grupper därimellan, t.ex. efter kusten från Torneå till Viborg och Reval. Tidigare har man troligtvis haft två-språkliga också efter västkusten av Bottenviken, åtminstone till Umaja/Umeå och Skellefteå.

Nu vet vi ju att en hel del ortsnamn i Norr- och Västerbotten har finska varianter, vid sidan av en mycket stor mängd samiska. Sambanden mellan finsk-talande och svensk-talande är alltså äldre än alla våra skriftliga källor. Den forntiden har vi givetvis gemensamt - på nordkalotten. När det finns substrat i samiskan som inte hörs i andra finska dialekter får man ju fråga vart dom kan härstamma ifrån. Finns där ett samband till dom Altaiska språken?!

[Návdi]

Bures ain !

Ännu en påminnelse (så blir det kultur också):

"The Saami language occupies a special place in the Uralian family, since about the third of its whole vocabulary, as pointed out by TOIVO ITKONEN (1948), does not have any correspondences in the other Uralian languages. It is undoubtedly true that languages developing in isolation will evolve words without correspondences in the languages of the genetically related family. In Saami, however, such items make up the basic layer of the vocabulary. They reflect vitally important concepts of the surrounding world as well as human psyche. Built into the structures of Saami toponyms, it is these lexemes that are the most representative of Saami substratal toponyms (cf. our study “The Adaptation of Saami Toponyms by Russian and Related Languages” in Volume 4a of Onomastica Uralica)."

Nyare forskning inom samisk språkhistoria har påvisat ett omfattande substratlexikon i dagens samiska språk. Detta substrat har sitt ursprung i ett eller flera paleo-europeiska urspråk som utifrån lingvistiska dateringar har talats av samernas förföräldrar ända fram till järnålder. Det finns hundratals ord i dagens samiska språk som inte har någon känd etymologi och som inte återfinns i något annat språk. Detta substrat återfinns främst i lexika inom vissa semantikområden, som topografi, den biologiska världen och kulturella begrepp, men är icke avgränsat till dessa. I det samiska substrat-lexikonet är det t.ex. flera gånger så många ord för jakt och fiske än tillsvarande ord av uralskt ursprung, en mängd ortsnamn (topografiska namn) samt många beteckningar för vardagliga saker och verksamheter, som t.ex. sten, regn, vind, kyla, träd, björk, ljung, päls, flå, åka skidor, komma, stanna kvar, vilja, tro, se. Det paleo-europeiska substratet kan vara så omfattande som en tredjedel av det samiska ordförrådet. Det är därför goda grunder att påstå att det har varit en betydlig grad av kulturell kontinuitet mellan det tidigaste jägar- och fångstfolket och de moderna samerna. (Knut Bergsland, opublicerad utredning för Samerettsutvalget 1987 ; Ante Aikio: ”An essay on Substrate Studies and the Origin of Saami” 2004).

[Boreas]

Genetiska relationer mellan öst och väst:

http://dienekes.blogspot.com/2011/05/on-northernsouthern-caucasoid.html

[Lappoid]

Arkeologiskt material. mt-DNA haplogrupper har påvisats i Europa/Asien 10-25000 år tillbaka. Då fanns inte U5b1b1a, däremot fanns U, U5b och U5a, U4, U8, K, H, HV möjligen N, X...

Tror kanskje du missforstår noe her.

U5b1b1a er definert som mutasjonene 16144, 16189, 16270. Modergruppen til denne er U5b1b1 som er definert som 16189, 16270. U5b1b1a er altså en kontinuitet av U5b1b1 og er dermed egentlig ikke yngre en modergruppen. Forskerne har imidlertid sett det formelstjenelig å dele disse grenene opp i de tilfeller undermutasjonene har vært suksessfulle og har dannet egne undergrupper. Så når forskerne estimerer alderen på U5b1b1a så ser de det i forhold til den første grunnleggeren som hadde mutasjonen 16144. Og når de estimerer alderen på U5b1b1 så tar de heller ikke hensyn til undergruppen som hadde 16144 men alle de andre som gir et mer stjerneliknende figur. Det fordi U5b1b1a døttrene fikk et uforholdsmessig mange avkom i forhold til de andre døttrene av U5b1b1 og dette forkludrer aldersestimatet.

[Lappoid]

Vad jag förklarar med kusinäktenskap det är särskilt den senare tidens sameäktenskap. Man föraktar folk man kallar "Lantalaiset", även om dessa är av samma ursprung som de själva. På mycket kort tid har man bytt DNA-grupper, och det är lätt att räkna ut , på några hundra år har släktleds haplogrupper förändrats.

Ingenting tyder på at samene nylig har byttet haplogrupper.

[Lappoid]

Ja, till yngre stenålder, säger man, om jag hittat rätt citat i tråden. Och det är alltså perioden närmast före järnålder (Kristi födelse), i denna nordliga periodindelning. Men man verkar inte riktigt säker:
"Denne kontinuiteten gjør det også rimelig å anta at samisk kultur i Finnmark har røtter som er atskillig eldre enn to tusen år."

Ta nå med hele innlegget så leserne for se hva "rimelig å anta" baseres på:

Funnene fra tida rundt Kristi fødsel, innleder den tidsperioden som i arkeologisk sammenheng blir kalt for samisk jernalder. Den varer til bortimot år 1600. Gjenstandsmaterialet fra begynnelsen av samisk jernalder viser en betydelig grad av kontinuitet fra yngre steinalder. Det gjelder både gravskikker, keramikk, samt fiske- og fangstredskaper. Denne kontinuiteten gjør det også rimelig å anta at samisk kultur i Finnmark har røtter som er atskillig eldre enn to tusen år.

Er det en urimelig antagelse når bl.a gravskikker, keramikk samt fiske- og fangstredskaper vises kontinuitet mellom periodene i det arkeologiske materialet?

Men jag motsätter mig nog inte den tanken heller, det borde gå att hitta en sådan kontinuitet. Det motsäger inte ens Baudous och Broadbents utsagor om att uppdelningen i (svenska) norrländska fyndbilden c:a 800 f.Kr. kan tyda på föregångsstadium till en samisk kultur. Det är när man ska dra det här längre tillbaka i stenåldern, t.ex. till Komsa-kulturen, eller ens till "skifferkulturen" som jag ställer mig frågande.

Såvidt jeg kan huske så mente arkeologen Simonsen at det ikke var noe brudd mellom Komsakulturen fram til samisk jernalder.

[Lappoid]

Detta säger ju bara att den samiska genpoolen varit relativt isolerad och i måttlig kontakt med omgivande genpooler.  Dagens geografiska positioner erbjuder en bra förklaring till de olika genpoolernas kontakter, men det finns även andra alternativ.

Det viser at de har vært geografisk isolert men de særegne mutasjonsmønstrene viser også at de har vært i området lenge.

För att kunna komma vidare skull det vara intressant om man i Mt-Dna kan spåra flaskhalsar?
Kan man se om antalet individer varit konstant eller minskat? Om antalet individer i en population miskar mycket kraftigt så bör det rimligen betyda att den genetiska variationen minskar och blir mer enhetlig än den ursprungligen varit.  

Samisk mitokondria viser en liten men stabil befolkningsstørrelse. Svenskene og finlenderne viser tegn på befolkningsekspansjon.

Personligen tror jag att man inte ska titta för mycket på genetiken, den kan man problematisera rätt långt. Men man kan kombinera den kunskapen med annan kunskap.
Även om man har svårt att bevisa något tycker jag framförallt kontinuitet i bildspråk talar sitt tydliga språk!  Om man slår ihop den med den genetiska särarten talar ju rätt mycket för mycket lång "samisk" kontinuitet.

En må alltid se sammenhengene i flere vitenskaper:

* Samenes språk har substrat til ukjente ikke-indoeuropeiske og ikke-uralske språk.
* Samenes arkeologiske kultur viser kontinuitet inn i yngre steinalder. Yngre steinalder har kontinuitet til eldre steinalder.
* Samenes genetikk har et særegent mønster som minst 7 600 år tilbake i nåtid.

Dette vitner om kontiuitet samtidig med import av impulser utenifra.

[Lappoid]

Man jämförde med samer, på 30-talet, men deras mått stämde inte med skallens. Skulle vara intressant om tex Anders Göterström och hans gäng kunde titta i en tandpulpa och kolla mt-DNA. Y-DNA är svårare, förstörs lättare.

Har ikke helt tiltro til alle studiene på den tiden. Man fikset gjerne på resultatene.

Et problem for Bryn, som for flere andre raseforskere, var at de langt fleste samers utseende ikke stemte med de gjengse forestillingene om den «typiske» same. Bryn endte opp
med den merkelige konklusjonen at de resultatene han og andre kom frem til med hensyn
til samenes hodeform, ansiktsform, høyde, neseprofil, øyenspalte, hår-, hud- og øyenfarge
ikke kunne være representative. Etter å ha «filtrert» ut en gruppe av nordisk pregede samer
og en gruppe med preg fra forskjellig hold, endte han opp med en liten gruppe med «fullstendig
fremmedartet utseende». Selv hadde Bryn besøkt mange «sameleirer» uten å se et
eneste individ som med sikkerhet kunne sies å tilhøre denne minste, men likevel mest
«typiske» gruppen (Bryn 1932:4). At denne gruppen var den minste, forhindret ikke at den
ble utlagt som den mest «typiske» gruppen samer. En av forklaringene Bryn ga på dette
var de primitive folkegruppers (kvinners) villighet til å parre seg med mer overlegne raser.
På den måten løste han problemene med å isolere klare trekk som skilte samene ut som
egen rase. Ved å etablere et fiktivt sett av særsamiske rasetrekk kunne det godtgjøres at
samenes nåværende utseende, dvs at de ikke så «typisk» samiske ut, var et resultat av bastardisering.

Samenes mentale karakter var imidlertid en konstant faktor. I følge Bryn talte
all fornuft for at samene, som en mindreverdig og laverestående rase, ikke hadde noen
fremtid. Han skriver at «[t]il tross for at de har levet i umiddelbar forbindelse med høyere
kultiverte raser», har de aldri selv kommet fram til noen høyere kultur (Bryn 1925:106). I
1915 fikk han Kongens gullmedalje fra universitetet for forskning i norsk antropologi.

[Yngwe]

Att du kanske har en eller annan gen gemensam med Cheddadarmannen betyder inte att du är mer befryndad med honom (speciellt inte kulturellt) än någon annan människa på jorden. Att räkna haplogrupper säger inget om kulturellt eller andligt arv. Att bara räkna haplogrupper är ren mytologi av samma slag som forna tiders skallmätningar.

Tack för det! Äntligen!  Överallt talar man om frekvens, inte att det är fråga om unika Haplogrupper. Den främsta orsaken till enhetliga Haplogrupper är inavel. Jag menar då verkligen inte i dess mest negativa mening (banjo och sånt), utan bara där den genetiska variationen begränsas av att antalet individer i genpoolen är lågt.  U5, V och Z finns hos andra populationer, men i lägre frekvens då populationen är så stor att genetiska flaskhalsar inte kan uppstå . Små isolerade populationer innebär i stort sett alltid en likriktning av arvsmassan. ( Observera nu att detta inte behöver innebära negativa effekter, även positiva effekter förstärks)

Med andra ord, de "samiska" haplogrupperna är inte unika, det tar två dagars studier att inse att de finns på många ställen men i lägre frekvenser och inte i samma kombinationer.

För att göra jämförelser med stenålderskulturer måste man ha en bild av den kulturens genprofil, omgivande kulturers genprofil och senare tiders genprofil. Man behöver alltså ett omfattand arkeologiskt material. När ni presenterar Komsa Fonsa Ahrensbur och andra kulturers geprofil kan man möjligen börja tala om vilka gotlänningar och samer och andra  kan se sitt ursprung i.

Handen upp ni som verkligen är skolade i genetik och inte bara samlar citat. Jag har futtiga 10 p nittiotalsgenetik och har inte förstått mer än att det är jäkligt svårt att dra slutsatser, och att risken är övervägande att man återigen bara mäter skallar.

[Yngwe]

Bures ain !

Ännu en påminnelse (så blir det kultur också):

Nyare forskning inom samisk språkhistoria har påvisat ett omfattande substratlexikon i dagens samiska språk. Detta substrat har sitt ursprung i ett eller flera paleo-europeiska urspråk som utifrån lingvistiska dateringar har talats av samernas förföräldrar ända fram till järnålder. Det finns hundratals ord i dagens samiska språk som inte har någon känd etymologi och som inte återfinns i något annat språk. Detta substrat återfinns främst i lexika inom vissa semantikområden, som topografi, den biologiska världen och kulturella begrepp, men är icke avgränsat till dessa. I det samiska substrat-lexikonet är det t.ex. flera gånger så många ord för jakt och fiske än tillsvarande ord av uralskt ursprung, en mängd ortsnamn (topografiska namn) samt många beteckningar för vardagliga saker och verksamheter, som t.ex. sten, regn, vind, kyla, träd, björk, ljung, päls, flå, åka skidor, komma, stanna kvar, vilja, tro, se. Det paleo-europeiska substratet kan vara så omfattande som en tredjedel av det samiska ordförrådet. Det är därför goda grunder att påstå att det har varit en betydlig grad av kulturell kontinuitet mellan det tidigaste jägar- och fångstfolket och de moderna samerna. (Knut Bergsland, opublicerad utredning för Samerettsutvalget 1987 ; Ante Aikio: ”An essay on Substrate Studies and the Origin of Saami” 2004).

Tycker att det här, tillsammans med bildspråket, är mycket intressantare än genetiken. Det är verkligen spännande och kan inte bortförklaras med slumpässiga händelser som svält eller epedemi. Finns det ord som på något vis kan kopplas till geografi, jag tänker på flora,fauna eller klimat?

[Yngwe]

Det viser at de har vært geografisk isolert men de særegne mutasjonsmønstrene viser også at de har vært i området lenge.

Det har du sagt flera gånger men varken du eller någon annan lyckas förklara hur detta visas.

För det första, hur kan du genetiskt skilja på geografisk eller kulturell isolation. Svaret är rakt av att det kan du inte, inte en chans i Hälsingland. Det enda du kan se är isolation. De flesta områdena i Sverige som har spår av genetisk isolation är inte geografisk isolerade, det är ett rent kulturellt fenomen.

För det andra, och som ett direkt resultat av det första, så är det oerhört svårt att tolka geografins påverkan på genuppsättningen och mutationsmönster. Kan du nämna en enda mutationstrigger unik för norra Skandinavien ?

För det tredje, du kan göra modeller där du beräkna när mutationer kan ha uppstått, detta är dock ingen exakt vetenskap, det är modeller främst baserade på studier av primitiva livsformer, det tar inte hänsyn till en mängd omvärldsfaktorer. Du kan använda dom för att bygga en hypotes, men det är inget bevis.

[Lappoid]

Tack för det! Äntligen!  Överallt talar man om frekvens, inte att det är fråga om unika Haplogrupper. Den främsta orsaken till enhetliga Haplogrupper är inavel.

På hvilke måter innavler man haplogrupper i Y-kromosomene og mitokondria?

[Yngwe]

På hvilke måter innavler man haplogrupper i Y-kromosomene og mitokondria?

I den faktiska världen påverkar vissa individer kommande generationers arvsmassa mer än andra, och med med många generationer minskar ofta då variationen. Problemet med isolation är att det finns ett begränsat antal variationer, och eftersom vissa ovillkorligen kommer att dö ut, så finns en risk att antalet varianter som dör är större än antalet som nyskapas (genom mutation).

Enkelt beskrivet rörande Mt-DNA , Annas tre döttrar får två döttrar var, Lottas enda dotter drunknar 7 år gammal.  Anna har en syster, Lotta har tre bröder.  Anna har happlogrupp X , Lotta har Y.  I detta perspektiv är relationen X-Y alltså 3-0.  Eftersom populationen är stabil så har statistiskt sett Anna och Lottas mammor inga systrar som fått barn, och inte deras mammor heller (om de haft det hade populationen ökat) och så vidare. Resultat, Lottas Mt-DNA-linje dör ut, Annas förgrenas och präglar genpoolen i populationen

Detta är ju absolut basics.

[Lappoid]

I den faktiska världen påverkar vissa individer kommande generationers arvsmassa mer än andra, och med med många generationer minskar ofta då variationen. Problemet med isolation är att det finns ett begränsat antal variationer, och eftersom vissa ovillkorligen kommer att dö ut, så finns en risk att antalet varianter som dör är större än antalet som nyskapas (genom mutation).

Javvist, de som for mange etterkommere har større sjans for på påvirke fremtidig arvemasse. Men det gjelder vel først og fremst autosomalt DNA. Y-kromosomene og mitokondria står for en forholdvis liten del av den menneskelige arvemassen og de rekombinerer heller ikke.

Enkelt beskrivet rörande Mt-DNA , Annas tre döttrar får två döttrar var, Lottas enda dotter drunknar 7 år gammal.  Anna har en syster, Lotta har tre bröder.  Anna har happlogrupp X , Lotta har Y.  I detta perspektiv är relationen X-Y alltså 3-0.  Eftersom populationen är stabil så har statistiskt sett Anna och Lottas mammor inga systrar som fått barn, och inte deras mammor heller (om de haft det hade populationen ökat) och så vidare. Resultat, Lottas Mt-DNA-linje dör ut, Annas förgrenas och präglar genpoolen i populationen

Så hvor er koblingen med innavl?

[Ájlis]

Enligt par.1 rennäringslagen har alla samer i Sverige renskötselrätt. En förutsättning dock är att vara medlem i en sameby. Enligt denna lag får samebyns medlemmar använda byns betesområden för medlemmarnas gemensamma behov. Renarna är dock enskild egendom.

I detta har uppkommit en motsättning, detta är ett klassiskt fall av "common pool resource" problematik. Dvs den enskildes rikedom ökar i takt med vad denne tar ut från den gemensamma resursen.

I Sverige har myndigheterna därför hela tiden arbetat med att begränsa antalet renar.
Sverige har ända sedan de koloniserat norra Skandinavien styrt rennäringen med förordningar. Vi har alltid haft typ "lappfogdar".

Nu har detta styrande till slut kommit till den änden att de som är ursprungssamer inte får vara med i sin egen lappby och därmed inte heller längre får räkna sig tll samer, eftersom den definitionen hänger samman med renskötseln och den med samebyn och det är mängder av samer  som inte är medlemmar i samebyar, inte renskötare.

De som nu är  renskötandesamer är nordsamerna, de har tagit över tex Vapsten, sörsamerna får inte vara medlemmar i den SAMEBYN.
Men vilka är nordsamerna, joo, definitivt har de mt-DNA U5b1b1a och Y-DNA N1c1. Likaväl som vi skulle säga att de är de typiska samiska DNAna så kan vi säga att de är lika typiska finländska.
Om vi funderar vad Kari Tarkiainen skriver om den forskning som pågår i Finland om samernas ursprung, visar de att namnet Same är samma i ursprung som det finländska namnet på dem själva Suomi. Och det i sin tur kommer från namnet Hämä som lär vara Österbottningarnas namn på sig själva, övergått till Sämä och därefter till Soumi och Same.

Så varför inte skulle Sörsamerna kunna vara den del av av folket som är det enda kvarvarande, en folkspillra, kulturellt. Sveriges kvarvarande urbefolkning? De som finns också i Norge?

[Yngwe]

Javvist, de som for mange etterkommere har større sjans for på påvirke fremtidig arvemasse. Men det gjelder vel først og fremst autosomalt DNA. Y-kromosomene og mitokondria står for en forholdvis liten del av den menneskelige arvemassen og de rekombinerer heller ikke.

Så hvor er koblingen med innavl?

Med det att i en liten isolerad population går genpoolen mot likriktning, som det visar i Lotta och Annas micropoulation.  Vid studier av inavel (i den negativa bemärkelsen) är en vanlig metod att spåra just Mt-DNA

Du har några frågor att besvara som du undviker genom att problematisera baskunskaper

[Boreas]

Så varför inte skulle Sörsamerna kunna vara den del av av folket som är det enda kvarvarande, en folkspillra, kulturellt. Sveriges kvarvarande urbefolkning? De som finns också i Norge?

Norges urbefolkning kallas norrmän. Sveriges urbefolkning kallas svenskar eller götar. Danmarks urbefolkning kallas danskar. Finlands urbefolkning kallas finnar. Estlands urbefolkning kallas ester. Samerna er en urbefolkning vars ursprung knyts till nordkalotten.

Sen slutet på istiden har dessa landskap befolkats från nått gemensamt utgångsläge under istiden. Sen dess har det inte förekommit någon större invandring till Fenno-Skandia.