Är svenska studenter mer självgoda och oreflekterande?

[Piankhy]

I en krönika i DN jämför Krzysztof Bak, docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, svenska studenter med sina kontinentala motsvarigheter. Han tycker sig hos de svenska studenterna se en brist på nyfikenhet, på frågor, utan istället verkar det som om de tycker att de redan besitter alla svar. Särskilt tycker han sig se ett icke reflekterande synsätt hos de som studerar historiska ämnen.

Ett par citat ur krönikan:

Det som skiljer mina svenska studenter från deras kontinentala kolleger är – vill jag mena – att de tenderar att ge färdiga svar innan de ens börjat fråga. Resultatet är att deras svar får en stängd och ganska självbespeglande karaktär.

Det är mycket vanligt att studenter driver den sortens anakronistiska svar i riktning mot moraliska omdömen. De klassiska författarna läxas upp för att de berömmer krig, för att de inte tillräckligt stöder arbetarklassen, för att de tjänar patriarkatet, för att de förtrycker minoriteter etcetera. Det är förstås naturligt och oundvikligt att relatera gamla texter till våra samtida moraliska normer …. Men våra svar måste samtidigt inbegripa självreflekterande frågor.
Den kritik mina studenter vid Stockholms universitet brukar formulera mot antika och medeltida författare bygger i regel på begrepp som konstruerades minst tusen år efter de berörda författarnas död. Studenter öppnar alltför sällan den sortens metareflektion. I deras ögon är de gamla författarna helt enkelt onda eller dumma.

Svenska studenter har alla svar – men inga frågor

[supergeten]

Låter som han beskriver en helt vanlig kulturskribent i Sverige...

[gangrade]

Låter som han beskriver en helt vanlig kulturskribent i Sverige...

Japp, och merparten av alla deltagare här inne, mig själv inbegripen. 

[Kungsune]

Betvivlar bara att det skulle vara något utmärkande för svenskar. Tycker nog att man kan applicera hans tankar på de flesta författare oavsett språk eller gender. Vi har ju exempelvis alla historiker som förkastat romerska kejsare utifrån nutidsperspektiv. Dessa författare är mycket sällan svenskar. Har han några jämförande exempel i krönikan eller är det bara ett infall?

[supergeten]

Japp, och merparten av alla deltagare här inne, mig själv inbegripen. 

 
Möjligen, oerhört trist dock om vi idag lär våra studenter att det finns en bestämd sanning, att håna det gamla och att inte reflektera.


Så illa får det ju inte vara.


Edit: jag anser att Maja Hagermans krav på "varningstext" i Tacitus är ett bra exempel på hur illa det blir när "man vet bäst".

[Piankhy]

När man ändå håller på och pratar om svenskar och utbildning så kan man kanske också ställa frågan ifall svenska affärsmän behöver bli mer bildade. Den frågan ställs i alla fall i en artikel i renew magazine. Där hänvisar man till en krönika i Dagens Industri där dessa olycksbådande och föga smickrande meningar ingår:

I Paris drar man lott om vem som ska träffa svenska affärsmän. ’Ingen vill eftersom de bara kan prata pengar. Möjligen golf. Ingen har läst romaner, ingen har sett konst, ingen har någon religion’.

Man får sig också till livs följande fundering över humanioras roll i Sverige

Eller är det kanske så illa beställt med bildningen redan på gymnasienivå, att vi som vuxna aldrig kommer att vilja närma oss svårare litteratur än Zlatans självbiografi och mer konst än grafiken på Word of Warcraft? En sak är säker de humanistiska ämnena åtnjuter inte samma status som förr vid de svenska lärosätena. Och någon inträdesbiljett till arbetslivet garanterar de långt ifrån. På andra håll i världen ser det annorlunda ut. Historia är fint och premierande du kan läsa vid ett engelskt universitet om du ska gå vidare. Oxfords berömda och mycket populära PPE, politics, philosophy and economics  är en tvärvetenskaplig grundutbildning som leder rakt in det brittiska arbetslivet. PPE har fått fram ett stort antal framstående akademiker, bl a den nuvarande premiärministern i Storbritannien David Cameron. Hur många av Sveriges partiledare har läst om Kants kategoriska imperativ? Eller James Joyes Odysseus?  Kanske drar även engelska politiker lott om vem som ska tvingas sitta bredvid våra svenska folkvalda? Hemska tanke.

Behöver svenska affärsmän bli mer bildade?

[Marty]

Sen gäller det ju att fransmännen talar engelska för att kunna utbyta åsikter om litteratur mm. Det är få svenskar som talar franska på en nivå som räcker till för kulturella utbyten. Ingen tror väl att amerikaner eller tyskar är så speciellt mycket mer benägna till kulturellt mingel i affärssammanhang. Motsvarande lotteri pågår nog i många sammanhang, arroganta fransmän är ju inte ett helt okänt fenomen. Klart vi skall kunna Proust men de vet knappast vem Strindberg va. Vi Svenskar är nog som de flesta europeer, med det stora undantaget att inga andra är i närheten av att vara så ängsliga över vad andra tycker om en. Vi är så angelägna att smälta in att vi slutar tala vårt eget språk, Stockholm Capital of Scandinavia

[Piankhy]

Svenska affärsmäns obildning stämmer väl ganska bra ihop med organisationen Svenskt näringslivs huvudlösa yttrande som behandlas i denna tråd:

"Sänk studiebidragen till humanister"
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4647.0.html

[Adils]

Jag skulle nog hellre kalla det pk-skadat än självgott och oreflekterande....

[Spiring]

IHan tycker sig hos de svenska studenterna se en brist på nyfikenhet, på frågor, utan istället verkar det som om de tycker att de redan besitter alla svar.

Byt ut "de svenska studenterna" mot "glada amatörer", så påminner det här mig om ett visst forum.

[supergeten]

Svenska studenter är inte bara självgoda, de är även tämligen korkade...

   "...att studenterna inte längre har det redskap som är nödvändigt för att över huvud taget kunna ta till sig humanistisk vetenskap: språket. Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från gymnasiet har en majoritet problem med språket". 

  Studenter på 13-åringsnivå kräver nya arbetssätt 

http://www.sulf.se/Universitetslararen/Arkiv/2013/Nummer-5-13/Studenter-pa-13-aringsniva-kraver-nya-arbetssatt/ 

Man kanske kan drista sig till att säga att vi på sikt har rejäla problem?

[Yngwe]

Vad trodde dom resultatet skulle bil när de först ser till att alla kommer in på gymnasiet och sen ser till att alla som vill kommer in på universitet utan att först ha en aning om hur man skulle åstadkomma en kunskapsökning och än mindre vara beredda att satsa några pengar på det.  Den enda åtgärden man för fullt satsat på är friskolor som förvisso höjer betygen men knappast kunskapsnivån och dessutom bidragit med attityden "jag kan bestämma själv".




Det enda nya arbetssätt som krävs på lärosätena är att man öppnar dörren och därigenom sparkar de som inte klarar målen långt ut på gatan, eller helst över den så att de inte stör kollektivtrafiken.  Därifrån får de som är hågade ta sig tillbaka genom flit och en stor dos ödmjukhet!


Det får vara slut med tiden då man kan ta ingenjör genom att dricka shots i pyjamas och dansa limbo!

[Piankhy]

Mer om studenternas oförmågor.

Det är mänskligt att anse att andra ska lösa våra problem. Lärare bör anstränga sig för att möta studenterna genom god kommunikation. Men studenter som inte uppfyller kraven måste de också våga underkänna. Det räcker inte med att vädja till ­beslutsfattarna om mer pengar...

Använd makten att underkänna

[Piankhy]

Här är förresten ett exempel på hur svenska studenter idag använder språket. Exemplet är hämtat från en blogg för studenter på Linnéuniversitetets Kulturmiljöprogram. Jag antar att personen som skrivit följande inlägg är student där.

Låt mig gå runt i ro!

[supergeten]

Mer om studenternas oförmågor.

Använd makten att underkänna

Tja... Nu bor vi ju i landet Sverige, där råder som bekant inte längre saker som förnuft och ansvar.

Detta är verkligheten i Sverige. Här underkänns ingen, alla ska med...:

  ...När Darabi skulle praktisera på en grundskola upptäckte lärarna att hon hade svårt att uppfatta vad barnen sade. Och när bokstaven "V" skulle läras ut till första­klassarna förstod inte lärarkandidaten orden "vik" samt "virka" i läroboken. Där någonstans gick gränsen för lärarna på denna förortskola. Det blir svårt för Darabi att lära barnen ett språk som de redan behärskar bättre än hon, antydde de. Då fick de höra från Darabi att de var rasister.

En allvarlig anklagelse, som Lärarhögskolan naturligtvis var tvungen att utreda. Men fann att det inte var rasläror som avgjorde, utan vanliga betygskriterier. Om skolan begått något fel, skriver man, så var det att den inte tidigare avrått Darabi från att bli svensklärare. Läsaren undrar kanske hur denna student kunnat ta sig ända fram till slutexamen. I högen av brev som hennes lärare utväxlat med varand­ra hittar jag ett möjligt svar. "Jag tror", skriver en rektor, att hon blivit godkänd tidigare eftersom hennes lärare "kände sig hotad av en diskrimineringsanmälan." 

  http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/forst-krankt-vinner