Författare Ämne: Estländska Husabyar?  (läst 14171 gånger)

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Estländska Husabyar?
« Svar #20 skrivet: februari 24, 2013, 22:49 »
Stefan Brink anser att namnet oftast är sekundärt. En äldre bebyggelse, ofta av lokal centralplatskaraktär, har införlivats i någon sorts organisation och döpts om till Husaby. När namnets roll i organisationen etablerats behöver det inte längre vara kopplat till namnets rent språkliga betydelse.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Estländska Husabyar?
« Svar #21 skrivet: februari 24, 2013, 22:58 »
I Svenskt Diplomatarium hittar jag SDHK 275, i vilket ärkebiskop Olof i Uppsala skänker gården Husby till Uppsalas kaniker. Brevet är daterat 1198.

Men visst, som för de allra flesta ortnamn i Skandinavien så är källorna få innan 1200-talet. De tidigaste källorna är alltså en dålig indikation på namnens ålder. De forskare som berört namntypen verkar dock generellt sett vara överens att namnet hade förlorat sin funktion på 1200-talet, så det torde i de allra flesta fallen vara äldre än så.

Helt klart, de dyker upp när vi kan förvänta oss att de ska göra det. Ändå visar ju nämnda exempel att funktionen upphört, en del i det administrativa systemet skulle väl troligen inte skänkas bort.  Vad vi vet är alltså att de är äldre än 1200-tal, det mesta andra är rätt spekulativt.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Estländska Husabyar?
« Svar #22 skrivet: februari 24, 2013, 23:18 »
Stefan Brink anser att namnet oftast är sekundärt. En äldre bebyggelse, ofta av lokal centralplatskaraktär, har införlivats i någon sorts organisation och döpts om till Husaby. När namnets roll i organisationen etablerats behöver det inte längre vara kopplat till namnets rent språkliga betydelse.

Hyenstarnd visar ju också att häraden (hundaret) bestått  av en gammal, civil struktur med centrala tun- och bos-gårdar. Husabyarna i Mälarstrikten har alltså kommit till ovanpå denna struktur.

Asgaut Steinnes kopplar husabyarna till ledungen och uppbyggandet av dom 'riksenande krafter' i Norge. Numer vet man att här fanns två kungariken (NV Norge, resp. SÖ Norge) - som enades om en gemensam ledung, under Lodbrokättens avknoppning i Norge.

Här fanns alltså en underliggande infra-struktur - som lät bygga alla dessa husabyar - och bestycka dom med allt vad en militär avdelning behöver. Dessa politiska och ekonomiska strukturer kunde alltså värkställa en landsomfattande mobilisering och bygga upp en social och ekonomisk struktur som säkrar ledungens eksistens och växt - innan Hårfagre kunde krönas till sjökonung. Efter stormönstringen i Hafrsfjord 872 råder Harald och hans "ulvhednar" för en ledung som räckte från Lödöse till Oslo och Lindesnes, Tröndelag och Lofoten.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Estländska Husabyar?
« Svar #23 skrivet: februari 25, 2013, 09:33 »
Före 1050 fanns inte Lödöse och före ca 950 fanns i Lödösetrakten snarast oerhört bångstyriga Älvagrimmar enligt sagorna: Dessa ville ha något med Norge att göra. Älvsyssel har inget med Norge att göra före mitten av 900-talet. Älvagrimmarna beskrivs som stående för motstånd mot Norsk expansion. I de senare sagorna buntas de ihop med Götarna.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Estländska Husabyar?
« Svar #24 skrivet: februari 25, 2013, 10:13 »
Boreas. På Orust finns ett Huseby som i så fall kanske kan ingå i ett Norskt ledungssystem. I Älvsyssel och hela västra VG saknas Husabyar. Det ortsnamn som kan hittas i detta område och eventuellt tillskrivas en överregional funktion är Tengneby i olika former. På Orust överlappar dessa med både ett Huseby och ett Tengneby. Tengneby ligger utifrån arkeologi och övriga ortsnamn mycket mer centralt. Huseby är en fornborg medans Tengneby ligger på bästa jordbruksmark med öns finaste arkeologiska fynd.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Estländska Husabyar?
« Svar #25 skrivet: februari 25, 2013, 13:39 »
Marty, en fornborg som hetter Husaby kan ju vara ett stöd för vad jag akrev om "hus" som befäst plats/gård/by. Jag såg även ett Husaby som var en Kronolänsmansgård. Tillfällighet - eller en koppling till kronans "skattegårdar"?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Estländska Husabyar?
« Svar #26 skrivet: februari 25, 2013, 15:58 »
Före 1050 fanns inte Lödöse och före ca 950 fanns i Lödösetrakten snarast oerhört bångstyriga Älvagrimmar enligt sagorna: Dessa ville ha något med Norge att göra. Älvsyssel har inget med Norge att göra före mitten av 900-talet. Älvagrimmarna beskrivs som stående för motstånd mot Norsk expansion. I de senare sagorna buntas de ihop med Götarna.

Vad vi vet fanns inte Oslo, Lindensnes och Lofoten häller - som genuina ortnamn på vikingatiden. Men - i likhet med Lödöse vet dagens människor vart alla dessa orter finns.  Eftersom jag skriver för nutida människor valde jag alltså använda väl kända ortnamn - som inte behöver ytterligare förklaringar. Då ligger formuleringen "från Lödöse till Lofoten" i luften - eftersom den kort och snabbt beskriver området Harald Hårfagre rådde över - ganska så exakt.

I sagan om Håfagre kallas orten för Älvsyssla och området Ranarike. Annars kallas det också Alvheim.

Efter ett möte med svenska kungen Erik Emundsson kommer Hårfagre råda om området norr om Älven, varför (det senare) Bohus blev en norsk utpost mot öster. 

Namnet Bohus är kanske värt undersöka i relation till termerna hus-by/bo och by/bo-hus. Var inte Bohus primärt en förläggning - och med tiden ett fäste?
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Estländska Husabyar?
« Svar #27 skrivet: februari 25, 2013, 19:11 »
I sagan om Håfagre kallas orten för Älvsyssla och området Ranarike..

Mycket intressant, skulle gärna vilja ha ett exakt citat på detta!!

Annars är Älvsyssel ett känt namn från medeltiden för området från Gullmarn (Lysekil), ner till området strax söder om Göteborg (Inland och Utlands Härad). Ranerike nämns av Jordanes som Ranii och placeras av honom antagligen precis på norra Bohuslän. Namnet Ranerike har levt kvar fram till modern tid för området norr om Gullmarn. Ranerike lär ha erövrats av Norska kungar under vikingatid. Älvsyssel norr om Älven kom under Norsk dominans och antagligen anlades även Kungahälla för att säkra erövringen. De boende i Älvsyssel som stred för sin frihet mot Norrmännen kallades Älvagrimmar i sagorna (kanske även Alver). De Alvska kungarna nämns faktiskt med namn vid ett flertal tillfällen i sagorna(ex. Gandalf, Alf osv)

Alverna/Älvagrimmarna nämns antagligen av Jordanes som Euagreotingis=örgrytingar=HavsGoter.

Bohus Fästning kom att bli Nordens starkaste borg och blev aldrig erövrad. Älvsyssel hade efter den norska inbrytningen två städer, Kungahälla som var norskt och det större Lödöse som var Götskt/Svenskt.

Älvsyssel gick från att vara en självständig region/land (som Bornholm) till att delas upp mellan Norge/ (Danmark?) och Götaland/(Sverige?)

Makten i Älvsyssel före norsk och svensk inbrytning har antagligen utgått från Alvhems Kungsgård vid Göta Älv.

Det finns ett par intressanta uppsatser att läsa om området. Västsverige för 1000 år sedan av Torsten Andersson och Alvheim av Erland Hjärne, ur Land och Ledung.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Estländska Husabyar?
« Svar #28 skrivet: februari 25, 2013, 20:37 »
Boreas, Bohus anlades 1308 på Bagrholmir eller Bagaholmen och var först byggd i trä enligt Erikskrönikan. Inom några decennier ersattes träbyggnaderna med stenbyggnader och stenmurar. Namnet 1308 var troligtvis Bagrhuus, "det hindande huset". Hus betydde borg/försvarsanläggning.

Bagrholmir kommer av de strömmar som finns söder om Bohus där bron går över till Fästningsholmen. Här går en hård bergsklack upp, på denna bergsklack ligger stenblock och skepp kan inte ta sig förbi dessa strömmar, bland annat nämns i sagorna att Ormen Långe måste lämnas före denna plats. Platsen är alltså nämnd tidigt som Bagrstraumr, de hindrande strömmarna.

Bagrstraumr och bagrholmir, ledde namnet till Bagrhuus. Namnet blev senare Bohus. Bohus behövde ett landområde till sin försörjning - och det blev Älvsyssel- som då ändrade namn till Bohuslän, alltså länet som försörjde Bohus.

Bohus byggdes av Norska Kungen för att motverka/ersätta Nycklaborg på Ragnhildsholmen som vid denna tid hölls av Hertig Erik.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Estländska Husabyar?
« Svar #29 skrivet: februari 25, 2013, 21:39 »
Är vi inte väldigt långt från ämnet? Om man föredrar västgötsk historia kan man väl ta det i lämplig tråd, eller på något vis iallafall tala om hur kunskap eller gissningar från VG skulle kunna förhålla sig till dessa Estländska Husabyar.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Estländska Husabyar?
« Svar #30 skrivet: februari 25, 2013, 22:07 »
Hus i Bohus betyder borg/försvarsanläggning 1308 - det var poängen. Husaby kan (?) ha en koppling till en gård byggd som en försvarsanlähhning?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Estländska Husabyar?
« Svar #31 skrivet: februari 25, 2013, 23:06 »
Det borde väl inte vara så svårt att se om arkeologin visar om det finns försvarsanläggningar runt huse/husabyarna?? Själv är jag tveksam om Huseby på Orust avser fornborgen, har inte tillgång till källor nu, men det kanske Marty har??

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Estländska Husabyar?
« Svar #32 skrivet: februari 25, 2013, 23:41 »
Tyvärr så är jag ganska säker på att väldigt få Husaby har undersökts arkeologiskt, framför allt själva bebyggelsen.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Estländska Husabyar?
« Svar #33 skrivet: februari 27, 2013, 23:37 »
Tyvärr så är jag ganska säker på att väldigt få Husaby har undersökts arkeologiskt, framför allt själva bebyggelsen.

Gränna Husaby är väl något undersökt, men såvitt jag vet med klent resultat.  Bodde för övrigt ovanpå den fram tills i våras.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Estländska Husabyar?
« Svar #34 skrivet: februari 28, 2013, 08:37 »
Husaby vid Kinnekulle är en relativt väl undersökt miljö. En mindre undersökning för några år sedan visade att det låg en stor hallbyggnad från 900-talet alldeles intill Biskopsborgen. Unik kyrka, flera runstenar, liljestenar, stavkorshällar, namngivna källor etc etc. Det finns en stor bebyggelse på platsen från 200-talet och från 900-talet finns otaliga maktattribut.