Ledung:
I Norge har man det mycket enklare vad gäller ledung, häraden och hundare.
Där är man relativt sams om att det nuv. Norge samlades under Hårfagre år 872.
Samtidigt etableras en ny konstitution på Island, av utvandrade högadel från den gamla väst-norska konung-ätten. Om det berättar Landnåmsbok, som anses vara bland våra äldsta. Här får man dessutom en genomgång vilka institutioner om etablerades, hur lov stadgades och handhölls, hur Herrgård och hov fungerade - jämte ting, torg och marknader, etc.
När ortsnamnsforskare sen arbetar med Husabyar hittar dom en etablering som är falla samman i tid med dessa omständigheter (Steinnes, 1953). Av den orsak ser man på husabyar - som inte etableras på Island, där man sliper ledungstänst. Annars finns dom överalt - och Ohlmark betäcknar väl deras platsering som "aggressiv" - i "yttre områden, nära kommunikationsleder". Detta i motsättning till områdets tun- och/eller bo-gårdar, som ligger mer centralt (och civilt) i landskapen.
I detta samband kommer också uttrycket "hundare" till uttryck, som (militära) skeppslag.
Av dessa orsaker har jag alltid knutit ledungsorganisationen till början på vikingtid - efter som det är den ända vettiga förklaring på hur stora och slagkraftiga viking-flottiljer kunde skapas. Haarfagres alliansbyggande efter kusterna av södra och västra Norge är relativt klar. När ett samarbetsprojekt av arkeologer från Nordsjöländerna 1996 utger "Nordsjöns kungar, år 250-800" är ledungs-organisationen bland dom bärande element i 'formationsprocessen'.
Här en länk till Arild Hauges genomgåg av dom nordiska lagområden:
http://www.arild-hauge.com/boplass.htmHårfagre var en ättling - i 3. eller 4. led - från den svenska ynglinga-ätten. Det är därmed svårt att förstå varför den svenska ledungen skapas först efter vikingatiden - då man inte behöver den mer, annat än till beräkning av skatt och plikttjänster. Om den däremot redan fanns - som en organisation från en militärmakt vars kung har resignerat - så kan man ju förstå varför man behåller kommando-linjerna när det nya, kristnade samhället skal organiseras. Skillnaden från tidigare att det nu är kyrkans överstar - biskopparna - som sitter på nyckeln till dom kungliga vapenlagren...
När vikinatiden tar till kommer styrkorna från alla skandinaviska land, inklusive Sverige. Björkö i Mälarn lär väl ha etablerats redan på 700-talet - och därefter blivit en central garnisonsplats/samlingsplats i Mälarn - om dom imponerande anläggningar av bryggor och krigargravar skal innebära en signifikans? Bråvalla-slaget kommer väl iu stånd i dessa tider - och där ramsar man upp precis dom folkgrupper som hade en anknytning till den svenska och den danska konungen - eller hur?
Det blir alltså svårare och svårare att förstå hur den första svenska ledung inte hade etablerats i god tid innan 790. Avsaknad av källor är i detta samband inte bevis på något som helst - eftersom vi inte har skriftliga källor om något från denna tid.
---
Nu spelar detta dock ingen större roll just nu - eftersom kimen - alltså början - till dom skandinaviska kungadömen hur-som-helst måste föregå det kungadöme som etableras efter vikingatid och inbördesstrider, alltså 1160-1250.
Ytterligare diskussioner om perioden 750-1250 vill därför leda rakt tillbaks till andra trådar och den eviga knapologi. Vad jag just påpekade (ovan) så är frågan om
hur ett monarki kan bildas det väsentliga.
Sen kan man återgå till frågan om
när - och av vem - med en något bättre grund under fötterna.