Det stora antalet storhögar och andra högstatusgravar i mälarlandskapen är väl mest av allt ett indicium på att det ända fram till medeltidens början fanns flera små furstendömen i området.
Nja, det är nog inte en slutsats som går att dra från materialet. För det först så ligger de alldeles för nära varandra (Valsgärde ligger bara 3 km från GU, Ultuna ligger mycket nära Alsike osv). För det andra så finns det en tydlig stratifiering bland dessa högstatusgravar. Inga gravar är i närheten av att vara lika rika som Västhögen och östhögen i GU. Vendel, Valsgärde, Ultuna, Alsike och ett antal brandgravar ligger i ungefär samma klass, alltså minst ett steg, kanske två, under kungshögarna i GU. Skopintull på Adelsö är ett steg rikare än de vikingatida båtgravarna i tex Vendel och Valsgärde.
Vad som snarast utkristaliseras är att det under de allra rikaste gravarna, vilka är mycket få i antal, finns en relativt homogen grupp gravar, bestående av båtgravarna och rikare brandgravar (varav vissa är storhögar), vilka mycket väl skulle kunna representera samhällets landägande men icke-kungliga elit. En omedelbar tanke är förstås att de skulle kunna handla om någon sorts "hird" som stödde kungamakten.
Den högsta nivån i samhället, exemplifierad av GU och Adelsö, utkristaliserar sig på ett fåtal platser. Gamla Uppsala, Adelsö, Åshusby och kanske ytterligare ett par platser. Om detta handlar om kronologisk förflyttning av makten, eller ett tidigt kungligt "storgods" bestående av flera olika gårdar, är svårt att avgöra idag.