Sveaskolan, finnes eller fanns den?

[Spiring]

När det gäller Birka blev jag nog inspirerad av några inlägg här men faktum är att när jag läste om järnåldern i skolan under 70-80-talet så var det bara Uppsala och Birka som nämndes.

Jag bodde i Uppsala under låg- och mellanstadietiden i mitten av 1970-talet men har tyvärr mycket vaga minnen från historieundervisningen - och ändå var jag intresserad av både historia och arkeologi redan som liten. Naturligt nog var det nån klassutflykt till Gamla Uppsala, men huruvida Uppsala/Birka framhävdes som det enda intressanta minns jag inte. Förutom att jag är säker på att det fanns en bild på Rökstenen i SO-boken. Jag misstänker att vad man får veta i de årskurserna beror väldigt mycket på läraren.

(Vad jag däremot minns är Bronssången, eller vad den kan heta, som vi fick sjunga i andra eller tredje klass i samband med att fröken pratade om bronsåldern:

Först tar vi koppar, sen tar vi tenn
Blandar det hela, vad blir det sen?
Så fina saker som vi nu får
Bättre än flinta vi hade igår

Såna tvivelaktiga kunskaper sitter som gjutna i minnet...)

[AndreasE]

När jag läste om järnåldern i skolan så hölls det väldigt generellt - vikingar (handelsmän, plundringståg), husfruar med ovanligt mycket inflytande (kvinnan med nyckeln till kistan), resor västerut (Island, Grönland, Newfoundland), och årtalen 793 (Lindisfarne) och 1066 (Hastings). Kommer inte ihåg att vi pratade om några speciella platser över huvud taget.

Min introduktion till Birka kom inte i skolan, utan via de dokumentärer som visades på Vetenskapens Värld på 90-talet. Gamla Uppsala visste jag knappt att det existerade innan jag började plugga på universitetet.

[Frågvis Amatör]

Jag hittade följande wiki-sammanställning om teorierna kring Svea rike som kanske kan användas för diskussionerna här:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Svearike

Thomas I

[Carl Thomas]

Diskussionen som ledde fram till denna text är minst lika intressant!

Thomas

[Frågvis Amatör]

Birger Nerman är extraordinärt fall men Sune Lindqvist är inte långt efter.

Henrik Schûck och Jöran Sahlgren var också enastående.

Thomas I

[Yngwe]

Diskussionen som ledde fram till denna text är minst lika intressant!

Thomas

Ja sannerligen. Tänk vad man sluppit om man höll sig till fakta istället för en massa gissande,
 
Blir faktiskt nyfiken vad Martin Rundqvist menar med att

Det finns ingen nämnvärd kontrovers inom forskningen i frågan om hur den svenska statsbildningen uppstod. Kontroversen står mellan lokalpatriotiska amatörer och den akademiska forskningen

Det kan kanske Martin själv svara på här!

[Carl Thomas]

jag vet ingen "akademisk forskning" idag som ens stödjer Svear i Uppland - och ändå är hela det skriva på WP baserat på just detta med Svear. Idag 2013  - e.kr!

Thomas

[Frågvis Amatör]

Jag tycker att WP-artikeln är bra eftersom som den  namnger de värsta stollarna, under 1900-talet, och deras verk.

Samtidigt konfronteras denna skeva bild med modernare perspektiv.

Tror inte heller att seriösa forskare ägnar sig åt detta idag utan att det är en debatt mellan oss amtörer på forum som detta.

TI

[Anganatyr]

Ja sannerligen. Tänk vad man sluppit om man höll sig till fakta istället för en massa gissande,
 
Blir faktiskt nyfiken vad Martin Rundqvist menar med att 
Det kan kanske Martin själv svara på här!

Var inte det samma Martin Rundqvist som skrev i en länk i en annan tråd här på forumet att det endast var amatörer som trodde på Kensingtonrunstenen och att ingen inom den akademiska forskningen trodde att denna sten var äkta? Ändå tillsatte tex Statens historiska museum en utredning för att försöka fastställa om stenen var äkta eller inte 2003 när stenen gästade Sverige. Han verkar ha en övertro på den akademiska världen som människor som inte kan göra fel, medan amatörer inte gör annat än fel. Amatörern Hjalmar Stolpe kan ju då inte vara mycket att ha i hans ögon?

[Yngwe]

Jag vet inte om det var han, men i WP-artikeln framför han ju även tanken om vem som har tolkningsföreträde. MArtin får väl bäst svara på detta själv!
 
Själv har jag läst vid fyra universitet, men aldrig uppmärksammat någon kurs i gissning. Så när det kommer till att tolka arkeologin längre än materialet egentligen tillåter så är nog akademiska poäng av mindre betydelse.  Däremot så kan de nog vara till nytta i fråga om hur gissningen mottas av omgivningen. Har man tur kan det bli en etablerad uppfattning!

[Frågvis Amatör]

Sveaskola lever. Jag läste den svenska wiki-artikeln om Uppåkra idag och där har nog varit en sveaskolad och härjat:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Upp%C3%A5kra

I två meningar börjar det berättas om en annan känd plats....

Thomas I

[AndreasE]

Vänta, skulle Uppåkra-artikeln på Wikipedia tyda på någon sorts Sveaskola? Kom igen, snacka om att se skuggor där ingenting finns.

[vitsvan]

Sveaskola lever. Jag läste den svenska wiki-artikeln om Uppåkra idag och där har nog varit en sveaskolad och härjat:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Upp%C3%A5kra

I två meningar börjar det berättas om en annan känd plats....

Thomas I

För att inte tala om Lundaskolan, Köpingsvikskolan, Lejreskolan och alla andra skolor kopplade till platser som också nämns...

[Boreas]

Helt ok. Så länge vi slipper mera tjat om Uppsala-skolan. Nu som vi äntligen fått Uppåkra-skolan och allting...

[Yngwe]

Jag håller med AndreasE här, jag kan inte se att ett försök att begränsa definitionen av stad skulle ha nån underliggande mening, och jag kan som jag sagt inte heller tro att Sveaskolan skulle vara någon yttring av medvetet "tävlande". 
 
 

[Kungsune]

Nä, har man ett intresse av historia utvecklar man oftast ett fanatiskt sökande efter sanningen.
Det är samtidigt jäkligt svårt att värja sig från/upptäcka, föreställningar när man växt upp med dem.
Stockholmsregionen har dominerat Sverige befolkningsmässigt och varit politiskt centrum de senaste 400 åren. Det är inte konstigt att vi ständigt definierar allt utifrån det medvetandet. Befolkningstätheten i Stockholmsregionen har ingen direkt bakgrund i att Mälardalen varit särskilt tättbefolkad under vikingatid-medeltid. Ändå verkar många tro just det. Stockholmsregionens tillväxt är ju resultatet av inflyttning till Mälardalen från hela Sverige och därtill andra länder som Finland och Tyskland. Det betyder inte att regionen var strategiskt obetydlig. Tvärt om har det förmodligen sedan yngre järnålder varit Sveriges mest mångsidiga region vad gäller produktion och handel vilket förklarar kungamaktens intresse att kontrollera den. I historieskrivningen tenderar vi dock att applicera dessa egenskaper på själva riksenhetens framväxande. Det beror i hög grad på just att man tolkar forntiden utifrån dagens premisser.
Vad Sveaskolan åsidosätter är att förutsättningen att bygga upp en medeltida centralmakt är ur ett internationellt perspektiv utgående från folktäta odlingsbygder med sammanhängande öppen lättkontrollerad terräng. I det gamla Sverige har vi två landskap som överhuvudtaget i omfattning kommer i närheten av några sådana bygder; Östergötland och Västergötland. Uppsalaslätten är alldeles för liten men stor nog att förklara att den dominerade regionalt.

[Yngwe]

Finns det verkligen grund för en arkeolog att resonera med vendeltida Uppsalakungar som förutsättning?
 
Bakom den mycket korrekta titeln "Förmodern globalitet" så resonerar man kring såväl jaktfåglar som hjälmar och hur de ska tolkas i förhållande till de vendeltida Uppsalakungarna. Det som sticker ut är ju att även om man är försiktig och reserverande i tolkningarna så framställs utan tvekan Uppsalakungarna som en realitet som materialet förhåller sig till.
 
Det här är ju en färsk skrift med uppenbart syfte att vara modern, ska en sådan verkligen tolka material med hjälp av Snorre och Saxos kungasagor???

[AndreasE]

Befolkningstätheten i Stockholmsregionen har ingen direkt bakgrund i att Mälardalen varit särskilt tättbefolkad under vikingatid-medeltid. Ändå verkar många tro just det. Stockholmsregionens tillväxt är ju resultatet av inflyttning till Mälardalen från hela Sverige och därtill andra länder som Finland och Tyskland. Det betyder inte att regionen var strategiskt obetydlig. Tvärt om har det förmodligen sedan yngre järnålder varit Sveriges mest mångsidiga region vad gäller produktion och handel vilket förklarar kungamaktens intresse att kontrollera den. I historieskrivningen tenderar vi dock att applicera dessa egenskaper på själva riksenhetens framväxande. Det beror i hög grad på just att man tolkar forntiden utifrån dagens premisser.
Vad Sveaskolan åsidosätter är att förutsättningen att bygga upp en medeltida centralmakt är ur ett internationellt perspektiv utgående från folktäta odlingsbygder med sammanhängande öppen lättkontrollerad terräng. I det gamla Sverige har vi två landskap som överhuvudtaget i omfattning kommer i närheten av några sådana bygder; Östergötland och Västergötland. Uppsalaslätten är alldeles för liten men stor nog att förklara att den dominerade regionalt.

Det här är rent felaktigt. Mälardalen var utan tvekan ett av landets mest tätbefolkade områden under järnåldern, i klass med VG och ÖG. Mälardalen är ett extensivt sprickdalslandskap, och består inte bara av "Uppsalaslätten".

Det var bland annat detta befolkningsunderlag som gjorde det möjligt för en så kraftig urbanisering att ske i Mälardalen på 1000-talet och 1100-talet. 

[AndreasE]

Finns det verkligen grund för en arkeolog att resonera med vendeltida Uppsalakungar som förutsättning?
 
Bakom den mycket korrekta titeln "Förmodern globalitet" så resonerar man kring såväl jaktfåglar som hjälmar och hur de ska tolkas i förhållande till de vendeltida Uppsalakungarna. Det som sticker ut är ju att även om man är försiktig och reserverande i tolkningarna så framställs utan tvekan Uppsalakungarna som en realitet som materialet förhåller sig till.
 
Det här är ju en färsk skrift med uppenbart syfte att vara modern, ska en sådan verkligen tolka material med hjälp av Snorre och Saxos kungasagor???

Självklart det finns. Om det sen rör sig om lokala kungar med makt över endast ett folkland eller ännu mindre är dock en annan fråga.

Faktum är dock att tex GU faktiskt utgör en av de största ekonomiska satsningar, om inte den största, i Skandinavien under denna period (de fem eller sex kungshögarna, Skandinaviens största husplatåkomplex, extensiv landskapsreglering, mängder av resta stenar osv), och att fyndmaterialet från vendeltid är starkt kopplat till kontinental kungamakt (guldarbeten och vapen från frankiska kungliga verkstäder) tyder på stark kontroll över arbetskraft och att man rörde sig i en kunglig "sfär". 

Om dessa människor inte kallades för kungar, så fanns det inga kungar i Skandinavien. 

[Yngwe]

Självklart det finns. Om det sen rör sig om lokala kungar med makt över endast ett folkland eller ännu mindre är dock en annan fråga.

Faktum är dock att tex GU faktiskt utgör en av de största ekonomiska satsningar, om inte den största, i Skandinavien under denna period (de fem eller sex kungshögarna, Skandinaviens största husplatåkomplex, extensiv landskapsreglering, mängder av resta stenar osv), och att fyndmaterialet från vendeltid är starkt kopplat till kontinental kungamakt (guldarbeten och vapen från frankiska kungliga verkstäder) tyder på stark kontroll över arbetskraft och att man rörde sig i en kunglig "sfär". 

Om dessa människor inte kallades för kungar, så fanns det inga kungar i Skandinavien.

Hur kan du säga att om inte dessa var kungar så fanns det inga kungar? Menar du att att hela Skandinavien styrs efter en modell? Och att toppen måste reprsenteras av kungar?  Och menar du att kungens säte måste återfinnas på den plats som vi idag, 1500 år senare, ses som en av de rikaste?
 
Utgår inte även ditt resonemang då ifrån en förutfattad mening om att så här var det, och sen tolkar du arkeologin utefter det?