Yngwe!
Ok, så Pritsak påstår att Volga-Bulgarer är khazarer eller åtmisntone före detta sådana.
Men i övrigt då, på vad grundar du hypotesen om handelsvägarnas inbördes betydelse?
Det handlar om klaner och inte nationer. Khazarklanen är ju bara en av kanske 100 klaner inom klangruppen. Men eftersom denna klan är den, där den ledande familjens överhuvud skapat de maktställning, som alla klanerna i gruppen samlats runt, så känner omgivande klangrupper till dem under den ledande klanens namn. Var och en av de övriga klanerna hade förståss också egna namn, men sådant brydde sig inte omgivningen om (antecknades alltså aldrig) eftersom de bara önskade kontakter med den beslutande klanens ledande familjs överhuvud, Khanen. Volga-Bulgarerna (klangruppen) leddes alltså av överhuvudet för en familj ur Bulgarklanen, som alltså ursprungligen var en av de klaner, som följde Khazarfamiljens klan. De fördrevs i en intern maktkamp och då följdes de av de klaner, som var lojala till Bulgarklanens ledare.
Gutasaga berättar om hur 1/3 av befolkningen drivs ut ur Gotland. Denna grupp samlas i Torsburgen men vill inte ge sig av. Till slut drivs de ut ur Torsburgen och tvingas till "Faersundet, varifrån alla konvojer samlas inför en utfärd. Sedan reser de till Dagö och bygger borg där. Efter en tid där, möjligen för att hinna skaffa information om lämpligt resmål, så avreser de utdrivna mot Svarta Havet via Daugava (Dvina). Detta är sannolikt den väg Gutarna helst ville använda för sin handel, så vägen bör vara väl känd. NÄR detta händer är osäkert.
Bl a skrev Thor Heyerdahl skrev en bok om Volgaleden upprättad av Varjagerna tillsammans med en rysk arkeolog/historiker och en svensk vän. De grävde bl a ihop i Azov. I boken uppges bl a att Bjarmernas stad (omlastningsplats Vita Havet) verkar vara grundad under 400-talet, ev dess tidiga halva.
Även Pritsak beskriver Volgaleden i sina böcker och uppsatser. När hunnerna m fl i etapper drar västerut från ca 300, så skjuter de andra klangrupper framför sig och åt norr. Detta innebär att de stäppfreder, som är en förutsättning för att handel skall kunna föras fram i N-S riktning, bryts av påföljande oroligheter. Samtidigt är Donauleden också stängd och denna led var antagligen i grunden den viktigaste (näst medelhavet), så de olika lederna genom Stora Skytien bör varit sekundära sett mot Donauleden. Dessa oroligheter pågår i stort ända till ca 940, då Kievriket lyckats öppna Dvina-Dnjepr leden igen. En anledning till att Rus efterföljare flyttar sina baser till Kiev är just att då kontrollerar de alla leder mellan Östersjön och Svarta Havet (utom Oder/Donauleden, men där var det stängt ett tag till) inkl tvärsleden i Ö-V riktning. Glöm inte bort att just vid Kiev korsar en gammal inlandsled i Ö-V riktning Dnjepr. Denna led utgår från Volga-Bulgarernas område (S delen, det var ingen slump var de valde att bosatte sig) och passerar floderna längs vägen på strategiska (inlands-) platser, vilka tidigt befästs. All handel etc gick inte längs floderna.