Absolut. Problemet är ju just att publikationerna är knapphändiga. Det rör sig om artiklar, inte vetenskapliga rapporter, från mycket begränsade undersökningar. Det är i sig naturligt, då undersökningarna varit begränsade.
Det är det som är grejen. Vi vet inte så mycket om Uppåkra ännu. Man har endast undersökt delar av centralgården arkeologiskt än så länge, så resten av boplatsens bebyggelsestruktur och kronologi är okänd. Fosfatkartor i all ära, men de berättar inte hur bebyggelsen såg ut, och inte heller olika delars kronologiska utveckling. Förhoppningsvis kommer framtida undersökningar ge oss mer data. De geofysiska undersökningar som utförts under de senaste åren har förstås också fantastisk potential.
Hej allihop hoppas ni mår bra
Det här har ju sm sagt avhandlats förut men jag tycker nog att baserat på de fakta och rapporter som finns så kan man dra slutsatsen om att Uppåkra är vad man kan kalla en slags prottostad. Många av de saker vi förknippar
med städer går egentligen inte riktigt att hitta i Sverige innan kristnandet införs med de slutliga fundamenta för att kunna bilda just städer. Att det inte finns något publicerat stämmer Om du inte orkar googla eller läsa några av de böcker som finns är det bättre att du inte skriver (inget ont menat) Någon doktorsavhandling finns väl inte ännu men en och annan sak kan man finna.
Jag hittade den på nätet, tror att den är en gammal (c alt d nivå?) uppsats från 2006 den innehåller dock intressanta analyser bland annat följande. (finns även källhänvisningar om du vill ha mer)
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1326566&fileOId=1326567"Människor från regionen har mötts i olika syften, för att handla
med varandra eller för att delta i religiösa ceremonier. Öppenheten i de centrala delarna tyder
på detta. Här har det inte varit särskilt tätbebyggt, särskilt i omgivningarna kring kulthuset har
utrymme prioriterats. De homogena kulturlager som är ett återkommande inslag inom
fornlämningsområdet kan vara resultatet av mycket tillresande människor och djur som
trampat omkring och rört om jorden. På vissa platser har det varit nödvändigt att förstärka
underlaget och det ser vi idag som stenläggningar samt ben- och stenpackningar, främst i
kulthusets närmiljö. En stenlagd väg har varit belägen mellan vapendepån och
hantverkscentrat på bebyggelseplatån i öst-västlig riktning, medan en annan har placerats
vinkelrätt mot denna och löper härifrån i nord-sydlig riktning mot kulthusets västra gavel (se
fig 2). De har förmodligen varit särskilt välbesökta områden som man behövt förbinda med
vägar. Landsvägen som löpt rakt genom området har gjort centralplatsen lättillgänglig "
Vad är då en stad?
Viki har en anständig definition känns det som.
"En stad är en stor tätort vars bebyggelse utgör centralort för en administrativ region, dess jurisdiktion, handel, industri och kommunikationer. Staden fungerar i förhållande till sitt omland (landsbygd och förorter) som en mer eller mindre självständig enhet. Städer har under historien ofta haft annan rättsstatus än landsbygd och mindre tätorter, i form av särskilda stadsprivilegier."
Många av dessa saker kan man nog redan nu säga stämmer på Uppåkra det är väl dock en del saker som stadsprivilegier rättsstatus och relationen med omlandet inte är applicerbart på den aktuella tiden och som vi i avsaknad av skrivna källor nog oavsett hur många rapporter som skrivs inte får reda på.
Vad har vi då?
religiöst center? ja
industri/produktion? ja
stenlagda vägar? (inte med i listan) ja
centrum för handel? ja
centralort ? (i avsaknad av andra) ja
självständig avgänsad enhet (nja?) Det fanns väl antydningar till stadsvall/avgränsning
som sagt Uppåkra är det som vi har idag som är tidigast fröet till staden.
/Stefan Ahl