Lund var uppbyggt på ett liknande sätt som Uppåkra i sin tidiga etableringsfas. Den tidigt medeltida definition som Andreas använder präglar Lund under mitten av 1000-talet och efteråt.
Och hur var Uppåkra uppbyggt? Jag har fortfarande inte hittat några arkeologiska data om Uppåkras struktur under någon fas av platsens brukningstid som centralplats. De centrala delar som har undersökts förefaller ganska glesa rent bebyggelsemässigt, och ytorna har varit för små för att belägga någon tydlig struktur, även om en sådan förstås finns. Att därmed sätta likhetstecken mellan Uppåkra och det tidiga Lund förefaller förhastat.
Intressant är att med Andreas definition uppstår det en stad mellan Bjärred och Borgeby, Bjärredsboplatsen(RAÄ 6 & 9) samt Flädie(RAÄ 
från 700 ekr till slutet av 900 ekr.
Vad jag förstår, bland annat utifrån
denna rapport, bestod Bjärredsboplatsen av en stor järnåldersbebyggelse, som på den undersökta ytan kunde delas upp i fem tydliga gårdsenheter som avgränsades av diken och hägnader. Om detta borde ses som mer än en stor järnåldersboplats kan förstås diskuteras. Det stora grophusområdet i närheten av boplatsen är dock mycket intressant, och jag har faktiskt hört platsen kallas för "Sveriges häftigaste yngre järnåldersbebyggelse efter Birka" (for the record - detta utlåtande kom från en skånsk arkeolog som är verksam i Mälardalen).
Finns ingen entydig och erkänd definition av vad en stad är utan arkeologerna krigar internt utifrån sina lokalpatriotiska perspektiv. Ingen skillnad mellan Uppåkra och Birka!
Vilka arkeologer krigar utifrån "sina lokalpatriotiska perspektiv"? Några exempel?
Skillnaden mellan Uppåkra och Birka är att vi faktiskt vet ganska mycket om Birka, och väldigt lite om Uppåkra.
