Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.

[Carl Thomas]

Om man väljer att knata över till Sverige tidig vår finns ju en naturlig förklaring.

1.   Man vill inte gå i snö = man har valt tidig barmark med eventuella snöfläckar.
2.   Man vill komma över vattendragen genom att gå på isen – som förhoppningsvis ännu inte smält.
3.   Man känner till att hästar inte kommer fram i just denna terräng – man räknar med att hyra / låna hästar när man passerat urskogen – så man tar inga med sig vid starten. De har sedan åsikter om att de inte hitar några hästar att hyra…


Alltså gänget som knatade över valde en tidpunkt på året där de räknade med att få en så behaglig tur som möjligt när det gäller framkomlighet genom terrängen. Vattendragen skulle passeras på isen. De kände till terrängen och visste att hästar inte skulle kunna ta sig fram. De visste att de kunde hyra hästar på andra sidan urskogen – men hittade inga hästar att hyra.

Thomas

[Yngwe]

Antagligen har du i sak rätt Thomas, jag läste kanske för mycket mellan raderna. Men jag får fortfarande inte ihop det med barmark. Däremot skulle sammanhanget bli helt logiskt om man använde en vinterväg som man vet håller på att tina bort. Det förklarar varför man går över myrar vilket man inte gör på sommar och vår, det förklarar varför man inte tar hästar med sig, isarna håller inte. Och inte heller kan man låna hästar mellan sträckorna på is.
Jag läste först bara att det var ett problem med töande snö och is på sjön, men det kan ju också läsas som att det är problem att både snö och is töar, vilket därmed gör en vinterväg besvärlig.

[Yngwe]

Hittade en fin bild av båtdrag vid Trollforsen.
Som synes en mycket enkel konstruktion.

[Jerrark]

Lite mer artiklar av Christer Westerdahl där han tar upp olika aspekter av äldre tiders båttransporter.

The relationship between land roads
and sea routes in the past
http://www.abc.se/~pa/publ/land&sea.htm

The Maritime Cultural Landscape
On the concept of the traditional zones of transport geography
http://www.abc.se/~pa/publ/cult-land.htm

On the Significance of Portages
– a survey of a new research area
http://www.abc.se/~pa/publ/portages.htm

[Karlfredrik]

Vad beträffar exportvaror nämns bärnsten,honung och vax.
Lotte Hedeager nämner "bärnstensvägen" med båt på floderna genom Europa på 1500-talet f Kr  Gyldendal-Politikkens Danmarkshistorie 2, "Da Danmark blev Danmark",1998
Även Herodotos nämner floderna som tansportleder i c. Lindsskogs översättning):
:

"Först skall hyperboreerna (dvs. folket bortom nordanvinden) ha avsänt två flickor, som delierna kallar Hyperoke och Laodike, med dessa heliga gåvor. För att bereda dem säkert skydd skickade hyperboreerna med dem fem av sina landsmän som följeslagare. Dessa kallas nu "perferer" (dvs. överbringare). Men när dessa personer, som så skickats åstad, aldrig kom tillbaka till hyperboreerna, tyckte dessa, att det vore hårt, om det alltid skulle gå så, att de skickade ut folk utan att få igen dem, och därför inlindade de heliga gåvorna i halm, förde dem till gränsen och ålade där sina grannar att skicka dem ifrån sig till annan folk.

[Boreas]

Dagens blogg: Stockbåtar på den forna vattenleden i Götala:
http://gotala.blogg.se/2012/march/stockbatar-och-den-forna-vattenleden-i-gotala.html

[Yngwe]

Dagens blogg: Stockbåtar på den forna vattenleden i Götala:
http://gotala.blogg.se/2012/march/stockbatar-och-den-forna-vattenleden-i-gotala.html

Att kartlägga Västergötlands forna vattenytor vore nog att öppna ett stort fönster till förståelse av historien. Tyvärr är det nog lika svårt som för Uppland och Skåne.  Men visst vore det möjligt om viljan fanns och om man hade resurserna som krävs.

[Anganatyr]

Det finns en relativt ny bok som behandlar bla framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag för den som är intresserad.
http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=25368

[Anganatyr]

Här är lite fler bilder på lennart widerbergs rekonstruktioner av Viksbåten och hur den används på bla åar.
http://www.sjuhundraleden.dinstudio.se/fullview~10.html?files/TR_O_Fors_Kungsbro.jpg&%3cp%3e%0d%0a%3cfont+size%3d%223%22%3eS%26aring%3b+h%26auml%3br+kunde+det+nog+se+ut+n%26auml%3br+vikingarna+var+p%26aring%3b+v%26auml%3bg+uppf%26ouml%3br+en+flod+i+G%26aring%3brdarike+f%26ouml%3br+tusen+%26aring%3br+sedan.+%3c%2ffont%3e%0d%0a%3c%2fp%3e%0d%0a

[Boreas]

Några snabba svar
- för er som inte har följt med på äventyren kring utgrävningen vid Grönån. Ni kan ju alltid se filmen:
http://www.finnestorp.se/film.aspx

Där kan se båtdetaljer som vi har 14C-daterat till 300-450 e.kr. dvs yngre rom. jäå. - äldre folkvandringstid. De är ungefärligen samtida med Nydamsbåten - smaskens!

Klinksömmad skepp från Sömna på Helgeland – ca. 600 f. Kr. - jämförs (också) med Nydamsbåten:
http://www.academia.edu/1245540/Et_forhistorisk_batfunn_fra_Haugvik_i_Somna


Ref.: http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4268.msg34780.html#msg34780