Ett öländskt Pompeiji

[Marty]

De enda som vetenskapligt har tittat på var anfallare kommit ifrån under perioden är danskarna. De tidigaste anfallen mot danmark (före 200 e kr) kom från söder (norra Tyskland). Nästa våg kom från Norge/Västsverige följt av mellansverige. Under folkvandringstiden var det ett stort antal interregionala konflikter i Norden. Vi får fram till bevis finnes utgå från att exempelvis även danskarna angrep sina grannar. Sen kan man spekulera friare kring hemvändande /invandrande grupper som bitit sig fast i borgar och sedan blivit masakrerade osv.

[Yngwe]

Castor, det är  en intressant tanke att det var kolonister i ringborgarna och det känns som att det är enklare att förklara lämningarna så.

[Carl Thomas]

Tanken är intressant och kan vara en förklaring. Några saker slår mig dock, var finns dessa borgtyper mer än på Öland?

Att bygga dem, alltså "mura" utan murbruk, borde tagit mycket lång tid att lära sig. Tvingade man lokalbefolkningen att bygga borgarna? Hur försörjdes dessa borgar med mat och ved?

För en lokalbefolkning var försörjningen inga större problem - för en okupationsmakt fanns stora problem eftersom dessa varor måste föras till borgen med våld eller hot om våld - vilket är mycket personalkrävande - samtidigt som det försvagar borgen när soldaterna är ute och kräver in förnödenheter. Borgarna ör alltså inte större än att lokalbefolknkngen borde kunna svälta ut dem?

Thomas

[AndreasE]

Och att de var de som bodde där innan som utförde massakern på kolonisterna.

Då blir ju frågan om den materiella kulturen inom ringborgarna och de gravfält som går att knyta till dem (om sådana finns) skiljer sig från tidigare boplatser eller samtida boplatser utanför ringborgarna. Självklart kan även kolonister ha haft en snarlik materiell kultur, men det skulle kunna vara ett sätt att hitta indikationer åt det ena eller andra hållet.

De stora reliefspännen som hittades 2010 (och som gav upphov till hela projektet) står vad jag förstår inte ut som främmande för en öländsk kontext.

[AndreasE]

Tanken är intressant och kan vara en förklaring. Några saker slår mig dock, var finns dessa borgtyper mer än på Öland?

Att bygga dem, alltså "mura" utan murbruk, borde tagit mycket lång tid att lära sig. Tvingade man lokalbefolkningen att bygga borgarna? Hur försörjdes dessa borgar med mat och ved?

Kallmurade borgar finns i stora delar av landet. De är bland annat mycket vanliga i Uppland, Sörmland, Östergötland och Västergötland. I dessa delar av landet ligger de oftast på höjder, men var i princip konstruerade på samma sätt som de öländska och gotländska. På dessa öar ligger de dock på flat mark och kallas därmed ofta "flatmarksborgar" istället för det på fastlandet vanligt förekommande "fornborgar".

På Öland och Gotland har de dock som regel stengrundsbyggnader inom murarna, medan det varierar på fastlandet. Vissa har haft hus innanför murarna, andra inte.

[Marty]

Öland har manga fynd som visar på direkta kopplingar till romarriket där personer fått betalning för militärtjänst osv. Svante Fisher har nyligen skrivit om detta i Fornvännen .  Eketorps fornborg på ön visar på mycket inflytande från hemvändande soldater med fällgaller redan på 300-talet och en struktur som liknar ett romerskt härläger. Vill direkt lägga till att inget tyder på romare på ön utan på hemvändande germaner. Utbytet med Rom har pågått under flera generationer enligt Fisher.  Ön torde vid anfallet varit rätt välorganiserad med utspridda borgar och med invånare med hög militär kompetens. Offermossen vid Skedemosse indikerar ett samhälle med högt välstånd och kapacitet att försvara sig. En variant är att en grupp invandrar/återvänder och tar över fortet, detta sker med våld. Lokalbefolkningen återtar fortet och slaktar inkräktarna. Då är platsen dubbelt tabu via att Ölänningar tidigare dött/förlorat borgen, när den återtas vill ingen ha med platsen att göra.

[Carl Thomas]

Kallmurning på Öland skiljer sig en hel del från kallmurning på andra platser där man murat med annan stenart.

Dessutom, jag vet ingen borg på fastlandet som varit kallmurad med så höga murar som på t.ex. Eketorp. Men jag är inte så påläst när de gäller fornborgar.

Vad jag sett är kortare mursträckor som varit kallmurade. Namnge gärna någon fornborg på fastlandet som jag kan titta närmare på när det gäller kallmurningsteknik i rent studiesyfte.

Thomas

[Vetgirig]

Kallmurar i ett flackt landskap blir självfallet per automatik avsevärt högre för viss skyddsnivå än där kuperingar kan utnyttjas för samma skyddsnivå.

Sedan ger nog begreppet "kallmur" fel signal. Denna teknik är inte bara sten på sten utan en kvalificerad byggteknik, som tillvaratar olika byggmaterials fördelar/nackdelar. I murarna var självfallet inbyggt både trä, torv och lera. En ren kallmur tar bara någon dag att slå/bränna ner, men med förstärkningar av trä/torv/lera var det en annan femma.

Liknande gäller f ö befästningar med jordvallar i tidiga skeden. Snarare torv-vallar. Man förstärkte med trä.

De påtagliga spåren av de förgängliga materialen är dock borta idag. Trä ruttnar. Lera flyter lätt bort. Torv likaså.

[AndreasE]

Kallmurning på Öland skiljer sig en hel del från kallmurning på andra platser där man murat med annan stenart.

Självklart. I stora delar av landet så är det ju granit eller gnejs man använts sig av, inte lätthuggen sandsten.

Dessutom, jag vet ingen borg på fastlandet som varit kallmurad med så höga murar som på t.ex. Eketorp. Men jag är inte så påläst när de gäller fornborgar.

Vad jag sett är kortare mursträckor som varit kallmurade. Namnge gärna någon fornborg på fastlandet som jag kan titta närmare på när det gäller kallmurningsteknik i rent studiesyfte.

Jag är inte tillräckligt bevandrad i fornborgar för att kunna ge dig några höjder på murarna på rak arm, men det finns många mycket fint byggda fornborgar på fastlandet, med "vaktrum" vid portarna och plattform för försvarare innanför murens krön.

Ett exempel på en fin och ganska välbevarad fornborg på fastlandet är Lundboborg i Uppland, med en idag 2,5 meter hög och 5 meter bred kallmurad ringmur runt ett bergskrön. Och den råkar jag bara vara bekant med för att den ligger nära mina föräldrars hem. Det finns många fler lika fina.