Yngwe, jag vill inte klanka ner på din forskning, men jag vill påpeka att just tuna-orterna är väl undersökta av ett stort antal forskare. Till skillnad från dig så har de lagt ner års arbete, och kollat på varje tuna-orts tidigaste belägg osv. Den skillnad som finns mellan antalet gamla tuna-orter i östsverige, och då framför allt Mälardalen, och andra delar av landet är signifikant och väl dokumenterad.
Jag är tyvärr på landet så har inte tillgång till någon litteratur, men kolla upp Stefan Brink, Lars Hellberg och många andra.
Ja för det första så reserverade jag mig just för detta, jag har inte läst dom så grundligt.
För det andra, så har jag studerat andra toponymer betydligt mer ingående, och även läst en del forskning på ämnet, och kommit fram till att trots deras etablerade ställning så pratar vissa rent strunt.
För det tredje, så instämmer jag med Kungsune, allt för mycket har skrivits med en förutfattad mening, och allt för många har köpt det med hull och hår, därför är det värt att kolla riktiga fakta. Inte minst för att Lars Hellberg knappast hade till gång till databaser av någon större omfattning innan han nådde pensionsålder, och knappast internet innan han fyllde 80.... Den information som tog år för honom att sortera ger mig www och excel på några minuter... orättvist men sant!
För det fjärde... Stefan Brink tar väl upp exempel med Tuna-orter i centralfunktion även utanför mälardalen, gärna tillsammans med Karlaby och Tegnaby-orter, begrepp som inte alls ses som särskilt mälardalska, om något brukar de ju kallas danska.... Ur mitt minne så verkar det inte specifitk mälardalskt och absolut ingen gräns....
För det femte, javisst ska man kontrollera åldern i källorna. Jag har givetvis inte hunnit kolla alla, men har gjort stickprov. VAre sig man tittar på VML, ÖGL eller VGL så verkar få förekomma innan 1300-tal, men många just från 1300-tal och frammåt. Stämmer väl rätt bra med ortsnamn överlag. Inga avgörande skillnader här heller, Tuna-namnen är ofta verifierade i medeltid var man än tittar. D
För det sjätte och sista, riskerar ju att bli långrandig, så handlar det inte om koncentrationm sådana återfinner vi ju hos alla namntyper med olika mönster. Det det handlade om var en gräns, och om du också plottar alla orter, eller ber att få en kopia på min plott, kommer du att se att variationerna är stora även inom mälardalen, och att ingen tydlig gräns finns. Det handlar alltså inte om en tydlig indikator på svear och götar, utan om en ortsnamn, möjligen med fúnktion, som har en viss utbredning och en viss koncentration!.
