I tråden Intressanta nya fynd i Uppåkra diskuterades om erosion skulle kunna vara en förklaring till "saknade fornlämningar" i t.ex. Uppåkra. AndreasE var den enda arkeolog som kommenterade det, och han var skeptisk, men erkände också att hans kunskaper om erosion var mycket små. Precis som mina.
Jag har inte riktigt kunna släppa det där med erosion. Dom ytliga studierna gör klart att erosion är något som drabbar jordbruksmark, och det i så stor omfattning att det anses som ett relevant problem för jordbruket i stort. Är det någon som ifrågasätter detta.
Om man gör en modell ( har just läst att arkeologer inte gillar sådana, men det struntar jag i

)
Jag antar att ett område plöjts i 500 år.
Med en hypotetisk erosion som medför 0,5 mm jordförlust varje år som den plöjts så är resultatet att 250 mm jordlager har försvunnit. Med 1 mm jordförlust/ år handlar det om 500 mm, och så vidare. Detta kan inte ifrågasättas.
Frågan är då om modellen är relevant, hur stora är jordförlusterna? Oavsett vilken ståndpunkt man tar, så är denna siffra relevant?
Enligt
http://pub.epsilon.slu.se/3950/1/karlsson_i_090812_2.pdf så har undersökningar i Ringsjöområdet visat jordförluster lokalt motsvarande mer än 10000 kg/ha/år. Enligt SLU kan man räkna med att lerjord har en volymvikt på ca 1,6 g / cm3. Matematiken ger då att detta motsvarar en årlig förlust i jorddjup om 0,6 mm och mer.
Vidare, enligt
http://www.e-a-a.org/Appendix_3.pdf punkt 2.1.17 så ger kombinationen av plöjning och erosion ibland betydligt större effekter, upp till 2 cm per år. Variationerna är givetvis stora, men som visas förekommer flera exempel med mer än en mm/år. Effekterna på arkeologiska lämningar beskrivs väl.
Så frågan är hur man borde se på erosion i ett svenskt arkeologiskt perspektiv? Det verkar som man överlag bedömmt erosionens effekter utefter ett medelvärde med slutsatsen att eftersom inte allt är borteroderat så är inget borteroderat. Med vetskapen att erosionens effekter är högst varierande även inom små lokaler kanske man ska omvärdera detta? Eller finns det sakliga skäl till att inte göra det?
Och ser vi verkligen inga tecken på erosion?