Författare Ämne: Spår efter völvor?  (läst 12283 gånger)

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
Spår efter völvor?
« skrivet: juli 28, 2012, 16:16 »
Om vi undantar de tre textcitaten om völvor; Eddan, Erik Rödes saga och ytterligare en isländsk saga- vad har vi för spår efter völvor?
Vad jag förstår har kvinnogravar som av några forskare ansetts vara völvagravar, ifrågasatts av andra forskare.
Vet någon mera,säkra arkeologiska eller textkällor?


Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Spår efter völvor?
« Svar #2 skrivet: juli 28, 2012, 18:29 »
Neil Price har skrivit en del om Seiðr:

http://ppg.revistas.uema.br/index.php/brathair/article/view/616/535

Osebergsgraven innehöll Cannabis och Fyrkatgraven innehöll Bolmört, narkotiska droger som kan ha använts i seið.

Stolminiatyrer kan också vara tecken på Völvor. Stolen kan representera Hlidskjalf eller den stol som völvan satt i då hon skulle resas över portalen vilket beskrivits i Erik den rödes saga och Ibn Fadlans resa t.ex.

Ytterligare föremål beskrivs i Artikeln ovan.

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Spår efter völvor?
« Svar #3 skrivet: juli 28, 2012, 18:43 »
The Viking Way av Neil Price: http://www.scribd.com/doc/86476942/The-Viking-Way-Neil-S-Price-1

(Är det här ok att lägga upp Johan, ta bort annars)

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Spår efter völvor?
« Svar #4 skrivet: juli 28, 2012, 19:24 »
Tack. Min kollega nämndeen författaresomifrågasatte völvastavarna,men det verkar som han misstagit sig.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Spår efter völvor?
« Svar #5 skrivet: juli 28, 2012, 21:36 »

Edit: Japp Osebergsgraven innehöll en sejdstav:

http://www.ark.lu.se/uploads/media/LAT-2010_1V3_01.pdf (p. 5)



Tack för nyttiga länkar.

Termen "sejdstav" är nog något förhastad, åtminstone som beteckning på objekten i fråga. Dessa spiror har tydliga, heraldiska grundsymbol - och törs stå för markera en social-politisk position - och en därtill hörande social kulturtradition.

Spiran från Öland visar sogar ett hus på huvud-udden av staven. Det torde symbolisera ett "hus" typ "adelshus", vilekt skulle göra 'völvan' från Köpingsvik till Länsfru (hertiginna). Alternativt vore hon fru av en häradshövding ('jarl').

Att blanda in volvarnas riter - med inriktningen Volse/Volsestavar - för ingenstans. Volsestaven var en attribut till kvinnornas könsliv, medan spirorna var prosesjonsföremål - den gången blad såväl högadel som lågadel - och inte enbart bland ätternas gemensamma ursprung och kungliga centrum.

("Hon med järnspiran" omtalas någonstans i Eddorna. Undrar på om det inte var Frigga...?)


Edit: Tillägg

http://www.archaeology.su.se/polopoly_fs/1.85936.1335185444!/menu/standard/file/Hillborg_Jessica_Kvinnan_i_Fyrkat.pdf


Framsidan visar en bild av den "stora husfrun" (Frigga/Idun) - med en klänning formad som vingen på en (kunglig) örn.

Samma design finns på endera guldbleck. Men mer intressant i det här sambandet är dock bild av samma kvinna med "völv-staven" ute.

http://arkland.wordpress.com/2008/07/01/det-ar-kul-med-guldsmycken/

# Det stolhänge som följde med spiran i Köpingsviksgraven är dessutom av en mycket gammal form med speciell karaktär. I Norge kallas dom kubb-stolar (jmfr. 'gubb-stol').

Man hittar enbart ett fåtal sådana stolar - som gjordes i ett stycke från en stor, gammal stubbe. Här finns fortfarande exempel på mycket vackert och högtidigt dekorerade kubbstolar: 

http://ingevald.wordpress.com/woodworking-scandinavia/ (rulla ner till "tables and benches")

Från 1800-talets folkminnen känner vi till att dessa tungt dekorerade "stubb-stolar" tidigare inte använts i daglig bruk, men fått'trona' i vardagsrummets ena hörn - som symbolmöbel. Undantaget lär ha varit julhelgen, då gumman och gubben (farmor/farfar) i bondfamiljerna skulle 'residera' från stubben.

 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Spår efter völvor?
« Svar #6 skrivet: juli 28, 2012, 22:37 »
Läste du länkarna?

Völva betyder "Stavbärerska" [vǫlr - Stav]. I Erik Rödes saga står att völvan bär en stav prydd med mässing och med en knapp dekorerad med stenar. Alltså inte bara ett "attribut till kvinnornas könsliv".

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Spår efter völvor?
« Svar #7 skrivet: juli 29, 2012, 16:37 »
Länkarna var intressanta och övertygande,Sindre

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Spår efter völvor?
« Svar #8 skrivet: juli 29, 2012, 18:46 »
Läste du länkarna?

Völva betyder "Stavbärerska" [vǫlr - Stav].


Är det en teori - eller ett faktum?!

På vilket språk hittar du "vólr" som entydigt begrepp för ordet 'stav'?
Vart hittade du sen begreppet "stavbärerska"? I en forn-nordisk källa?!

---

Völva - har en grunformen i vòl/vèl. Ordroten har samma ursprung som völ-nad (vörnad/om-tanke) och väl-t/väl-ta. Ordkärnan återfinns också på latin; vulva/volva i betydelsen 'om-kring', 'rund', 'rullande'. Som i Volvo och E-volu-tion - t.ex.

Citera

I Erik Rödes saga står att völvan bär en stav prydd med mässing och med en knapp dekorerad med stenar. Alltså inte bara ett "attribut till kvinnornas könsliv".


Man får hursomhelst skilja mellan en Völva och en Volse/Volsestav. Den senare beskrivs enbart i Olav Haraldssons saga - där använde ett hästlem som 'råmaterial' för staven, vilken användes av 'alla kvinnorna i huset'.   

På guldbleck och bildstenar hittar vi volsestavar. Här finns även begreppet delfin-stav. Båda berör den sexuella aspekten av kvinnans liv - vilken dyrkades i festliga riter där man - enligt källorna - dansade näck och blottade sej. I forn-nordiska sagor kallas dessa riter för "blót", typ 'disa-blot'.

Sen har vi spiror - som återger en ceremoniell tradition och används av allt från kungar och drottningar till officerer och andra dirigenter, som lärare och lärarinnor.

Spiran är alltså ett politisk, kulturellt eller akademisk 'verktyg' som fått ett speciellt figurativt värde - som symbol på den auktoritet spirans ägare har och det säte  tillhör. Den i ring om-kring-resande Volven var främst en uppskattad lärarinna, som bar kunskaper i-kring i riket. I likhet med Frigga bar hon alltså en stav som värdighetssymbol - eller pekstock. Sen tiger Erik Raudes saga om dom senare festligheterna som föregår under Völvans vistelse - där man i regeln använde 'völsestavarna'. 

# Det är i denna sista kategori vi får placera spirorna från Köpingsvik, Fyrkat och Birka. Sen kan du kolla in dom vesentligt rundare "völse-stavar" som finns på olika bildstenar och brakteater. Förra årets 'uppenbarelse' från utgrävningen vid Motala ström - i helfigur - kommer nog rett nära begreppet völsestav...   8)   
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Spår efter völvor?
« Svar #9 skrivet: juli 31, 2012, 09:41 »
Är det en teori - eller ett faktum?!

På vilket språk hittar du "vólr" som entydigt begrepp för ordet 'stav'?
Vart hittade du sen begreppet "stavbärerska"? I en forn-nordisk källa?!

Svensk etymologisk ordbok (under vala):
"vala, sierska, litterärt lån från isl. vala, analogisk nominativ för vólva (liksom svala för *s(v)ólva), av germ. *walwōn, avledn. av vólr, stav, trollstav (se val 1); alltså: den med stav försedda, bildat såsom t.ex. fsv. fordæÞa, trollpacka, till dādh (av germ. *dæÞi-), gärning (se dåd). Ordet beror sålunda icke, såsom också antagit, på ombildning av lat. sibylla. - Härtill bl.a. isl. Vóluspá, en eddadikt, egentl.: valans spådom."

- http://runeberg.org/svetym/1169.html

Man får hursomhelst skilja mellan en Völva och en Volse/Volsestav. Den senare beskrivs enbart i Olav Haraldssons saga - där använde ett hästlem som 'råmaterial' för staven, vilken användes av 'alla kvinnorna i huset'.

Några saker:

Jag har aldrig skrivit något om volsi. Det jag talat om är völvestav eller seidstav. Volsi betyder stav och är troligtvis en kenning för fallos. völve/seidstaven var ett instrument och visst, ett ämbetstecken för völvan.

Sedan har du blandat ihop Olaf och Olaf. Historien om Volsi står i Ólafs saga Tryggvasonar i Flateyjarbók och inte i Saga Óláfs konungs hins helga i Heimskringla som du skrev. Visserligen finns även delar av Saga Óláfs konungs hins helga också bevarade i Flateyjarbók, men Völsa þáttr, där texten är hämtad, är en del av Ólafs saga Tryggvasonar.

Sist så får du se på kontexten till Ólafs saga Tryggvasonar. Det är kristna sagor om kristna under en kritisk del av kristnandet av Norge. De behandlar tiden kring 995-1000 (då Olaf Tryggvasson var kung). Mycket av det som står i Völsa þáttr är alltså troligtvis en s.k. burlesk över hedniskt liv och sagan avslutas med att Olaf Tryggvasson kristnar hela gården.

En annan saga som står i samma bok (men i Saga Óláfs konungs hins helga) beskriver en häxa som stormar in i ett hus, äter upp allt ben och mat och sedan ger sig på de män som sover i huset och börjar äta upp även de. När Arnliot sticker henne med hillebarden genom bröstet, springer hon skrikande därifrån. Skulle du säga att även det är bevis på vad en völva kunde göra?

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Spår efter völvor?
« Svar #10 skrivet: juli 31, 2012, 09:42 »
På guldbleck och bildstenar hittar vi volsestavar. Här finns även begreppet delfin-stav. Båda berör den sexuella aspekten av kvinnans liv - vilken dyrkades i festliga riter där man - enligt källorna - dansade näck och blottade sej. I forn-nordiska sagor kallas dessa riter för "blót", typ 'disa-blot'.

Sen har vi spiror - som återger en ceremoniell tradition och används av allt från kungar och drottningar till officerer och andra dirigenter, som lärare och lärarinnor.

Spiran är alltså ett politisk, kulturellt eller akademisk 'verktyg' som fått ett speciellt figurativt värde - som symbol på den auktoritet spirans ägare har och det säte  tillhör. Den i ring om-kring-resande Volven var främst en uppskattad lärarinna, som bar kunskaper i-kring i riket. I likhet med Frigga bar hon alltså en stav som värdighetssymbol - eller pekstock. Sen tiger Erik Raudes saga om dom senare festligheterna som föregår under Völvans vistelse - där man i regeln använde 'völsestavarna'. 

# Det är i denna sista kategori vi får placera spirorna från Köpingsvik, Fyrkat och Birka. Sen kan du kolla in dom vesentligt rundare "völse-stavar" som finns på olika bildstenar och brakteater. Förra årets 'uppenbarelse' från utgrävningen vid Motala ström - i helfigur - kommer nog rett nära begreppet völsestav...   8)

Beträffande völvestavar så rekommenderar jag att du läser den här artikeln, inte så mycket för originalpresumtionen som för kopplingen till spinnande: http://eldar-heide.net/Publikasjonar%20til%20heimesida/Spinning%20seidr,%20Lund%20conf%20Heide.pdf

Utloggad Adils

  • Veteran
  • Antal inlägg: 802
  • Arkeolog, konstvetare, poet, konstnär och musiker
SV: Spår efter völvor?
« Svar #11 skrivet: juli 31, 2012, 11:51 »
Och jag som antog att völva ovh välva hade samma stam; sejdkvinnan välver/vrider sig i extas under transen. :)
Hell thir regin donaraz!

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
Spår efter völvor?
« Svar #12 skrivet: juli 31, 2012, 13:20 »
Svensk etymologisk ordbok (under vala):
"vala, sierska, litterärt lån från isl. vala, analogisk nominativ för vólva (liksom svala för *s(v)ólva), av germ. *walwōn, avledn. av vólr, stav, trollstav (se val 1); alltså: den med stav försedda, bildat såsom t.ex. fsv. fordæÞa, trollpacka, till dādh (av germ. *dæÞi-), gärning (se dåd). Ordet beror sålunda icke, såsom också antagit, på ombildning av lat. sibylla. - Härtill bl.a. isl. Vóluspá, en eddadikt, egentl.: valans spådom."

- http://runeberg.org/svetym/1169.html


Citatet från Runeberg bevisar ju ingenting.  Du svarade alltså inte på frågan.

Citera

Några saker:

Jag har aldrig skrivit något om volsi. Det jag talat om är völvestav eller seidstav.


Här råder tydligen begreppsförvirring. Kan du definiera skillnaden mellan 1. 'Völse', 2. 'Seidstav' och 3. Völvestav?     

Citera

Volsi betyder stav och är troligtvis en kenning för fallos. völve/seidstaven var ett instrument och visst, ett ämbetstecken för völvan.


Här har du ju redan en god början...


Sedan har du blandat ihop Olaf och Olaf. Historien om Volsi står i Ólafs saga Tryggvasonar i Flateyjarbók och inte i Saga Óláfs konungs hins helga i Heimskringla som du skrev. Visserligen finns även delar av Saga Óláfs konungs hins helga också bevarade i Flateyjarbók, men Völsa þáttr, där texten är hämtad, är en del av Ólafs saga Tryggvasonar.


Det visste jag inte. Själv har jag bara läst om Volse i Sagan om Olaf den Helige, där den ingår i hans berättelser från en resa på Helgeland, där han ihop med Finn Arnasson och Torbjörn Kolbrunarskald avlägger en visit hos Håreks av Tjötta.

Vad denna resa har att göra i Olaf Tryggvassons saga är svårt att förstå. Den ända likheten är att också Olaf T. besöker landet norr om Trondheim, som i Tryggvassons kontext var "full av trollskap och hedendom".

I norska Wiki beskrivs Volsatåtten i tråd med det - givetvis:

Citera

Teksten er kjent fra Flatøyboken, der den fins som et innskudd i Olav den helliges saga. Den ble oversatt til norsk av Magnus Rindal i 1978.

http://no.wikipedia.org/wiki/Volset%C3%A5tten



Sist så får du se på kontexten till Ólafs saga Tryggvasonar. Det är kristna sagor om kristna under en kritisk del av kristnandet av Norge. De behandlar tiden kring 995-1000 (då Olaf Tryggvasson var kung). Mycket av det som står i Völsa þáttr är alltså troligtvis en s.k. burlesk över hedniskt liv och sagan avslutas med att Olaf Tryggvasson kristnar hela gården.

En annan saga som står i samma bok (men i Saga Óláfs konungs hins helga) beskriver en häxa som stormar in i ett hus, äter upp allt ben och mat och sedan ger sig på de män som sover i huset och börjar äta upp även de. När Arnliot sticker henne med hillebarden genom bröstet, springer hon skrikande därifrån. Skulle du säga att även det är bevis på vad en völva kunde göra?

Här fortsätter du spekulera. Men även en "burlesk" - som envar stigmatiserande parodi - har grundats på en bakomliggande verklighet.

Sen kan man ju fråga sej varför 'hunger-motivet' och 'man-ätning' uppstått som en parafras/ironi över en volva. Samma märkvärdighet hör man ju om från dom antika (hedna) samhällen i Grekland och Ryssland, där folkgruppen 'Samojeder' betyder 'själv-ätare'.

Sen är ju den rejäla frågan vad verkligheten i forntidens kultur-riter månne ha varit - bakom dessa parodier och stigmatiseringar?! Vad kan det ha varit som völvor, som andra sejdkvinnor och sejdmän, förtärde - innan "Det Stora Sädskiftet" inträdde (1030-1050) - och som enligt den nya, kristna säden ansågs vara 'förfärligt' och 'vidrigt'? 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Spår efter völvor?
« Svar #13 skrivet: juli 31, 2012, 15:31 »
Citatet från Runeberg bevisar ju ingenting.  Du svarade alltså inte på frågan.

Här kan vi alltså avsluta vår diskussion om du inte kan bemöta mina inlägg.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Spår efter völvor?
« Svar #14 skrivet: juli 31, 2012, 22:29 »

Jag frågade blott varifrån - alltså på vilket språk och vilken kultur - framgår det att Volva = "stavbärerska"? Den gamla texten på Runeberg - som förövrigt är aldrig så lite spekulativ - ger inget övertygande svar på frågan. Du har fortfarande inte bemött denna kärnfråga. (Din sista anmärkning torde således vara självreflekterande).

Annars la jag givetvis märke till Dr. Heides övertygande utredning:

Citera

It is also possible that seiðr included doing sexual or symbolic
sexual acts with the distaff (cf. Jochens 1996:217). A common
way of holding the distaff is suggestive in that respect (see figure
6). Compare also the sexual connotations of witches’ holding
the brooms etc. between their legs when riding on them.


http://eldar-heide.net/Publikasjonar%20til%20heimesida/Spinning%20seidr,%20Lund%20conf%20Heide.pdf
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Spår efter völvor?
« Svar #15 skrivet: augusti 01, 2012, 12:55 »
Ok, jag ser att jag får återkomma till frågan mer uttryckligt.

Citatet från Runeberg bevisar ju ingenting.  Du svarade alltså inte på frågan.

Hade du följt länken till Hellquists Etymologiska Ordbok (vilken visserligen är utgiven på nätet av projekt Runeberg, men skriven av Elof Hellquist) och läst så hade du sett följande:

val, … 2); från nord. mlty. wal (ty. wall). Samma ord som sv. dial. val, rund käpp, fsv.: ungef. ds., isl. vòlr (jfr vala), da. (v)ol, käpp, got. walus ds., ffris. walu- ds., ags. walu I den överförda betyd. ’märke efter käpprapp’ (eng. weal, wale ds., gunwale, reling); av germ. *walu-, besl. med sanskr. valas, ungef. stång, bjälke, ry. valǔ, cylinder, säkerl. också lat. vallus (av *ụal-no-), påle, pallisad, vartill väl kollektivet vallum, pålverk (se vall 2) …”

Översättning: Hellquist refererar här till ett antal språk, medellågtyska (wal), tyska (wall), fornisländska och fornnorska (vòlr), danska (vol), gotiska (walus), fornfrisiska (walu-), angelsaxiska (walu), engelska (weal) ((här blir för övrigt weal på svenska völ i völva på samma sätt som geat blir göt, bread blir bröd etc.)), forngermanska (walu-), sanskrit (valas), ryska (valǔ) och latin (vallus).

Tillsammans med mitt förra citat:

Svensk etymologisk ordbok (under vala):
"vala, sierska, litterärt lån från isl. vala, analogisk nominativ för vólva (liksom svala för *s(v)ólva), av germ. *walwōn, avledn. av vólr, stav, trollstav (se val 1); alltså: den med stav försedda, bildat såsom t.ex. fsv. fordæÞa, trollpacka, till dādh (av germ. *dæÞi-), gärning (se dåd). Ordet beror sålunda icke, såsom också antagit, på ombildning av lat. sibylla. - Härtill bl.a. isl. Vóluspá, en eddadikt, egentl.: valans spådom."

- http://runeberg.org/svetym/1169.html

Övertygad? Jag tycker det är intressant att du tycker att Hellquists teorier är spekulativa, hur anser du att dina egna är i den frågan?

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Spår efter völvor?
« Svar #16 skrivet: augusti 01, 2012, 12:56 »
Här råder tydligen begreppsförvirring. Kan du definiera skillnaden mellan 1. 'Völse', 2. 'Seidstav' och 3. Völvestav?     

Som jag redan skrivit, och som du citerat
1. ”Völse” – Det är enbart omnämnt en gång, som volsi. Volsi=stav är som jag skriver en kenning för fallos. Det som beskrivs är alltså en fallos. Vi män har en tendens att uppkalla vårt kön efter de flesta långa, spetsiga föremål, jämför Kuk=tupp, Påle, Svärd etc. Ingen Völva finns med i bilden i den här sagan.

När du skriver Völsestav, ett ord jag inte sett någonstans innan, så skriver du alltså stavstav.

2. Seidstav och Völvestav är två ord för samma föremål. Det är Völvans instrument, en stav som beskrivs i bl.a. Erik Rödes saga.

Skall du få en rättmätig bild av en völva så bör du utgå från en saga där personen faktiskt uppges för att vara völva, inte husfru. Ett exempel är Þorbjörg  litilvölva i Erik Rödes saga som jag skrivit om tidigare.

Att Völsa þáttr har hedniska element i sig är inte så konstigt då det är en attack på just hedendomen.


Det visste jag inte. Själv har jag bara läst om Volse i Sagan om Olaf den Helige, där den ingår i hans berättelser från en resa på Helgeland, där han ihop med Finn Arnasson och Torbjörn Kolbrunarskald avlägger en visit hos Håreks av Tjötta.

Den har jag själv inte stött på. Kan du länka till texten?

Slutsats:

1: Volsi är ett poetiskt ord för fallos och har inget gemensamt med völvestav mer än ursprunget till ordet, käpp.
2: Det är bättre att basera sin bild av en völva på någon som faktiskt utges för att vara en völva, som Þorbjörg  litilvölva från Erik Rödes saga, istället för en hednisk husfru som är inlagd som burlesk antagonist till ett helgon.

Låt mig påminna om att vi diskuterar völvestaven och inte fallossymbolers varande eller inte varande i forn sed och kultur.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Spår efter völvor?
« Svar #17 skrivet: augusti 03, 2012, 00:53 »
Det tidliga 1900-talets filologer gjorde en utmärkt insats – men det är numer ingen hemlighet att deras etymologer har  klara svagheter när det gäller tolkning av kulturella begrepp från den hedna antiken - inte minst den nordiska. Tolkningarna av gamla ord och glömda begrepp utgår gärna  från 180-talets historiker – och deras  semantiska tolkningar av mytologier, sagor och legender – vilka stod på rätt ny och orönt grund for 100 år sen. Däfrör ser man ibland rena cirkel-agrument när filologerna sen söker förklara ord och uttryck – typ:  ”Vikingar plundrade som pirater, alltså betyder viking pirat”. Eller: ”Völvan uppträder med stav, alltså betyder völva stavbärerska”.

Svagheten är givetis att titeln ”stavbärerska” inte finns i en ursprunglig täxt – och att alternativa tolkningar inte utrönas. Den språkliga teorin baseras därmed på en historisk teori – även om den senare är en ”omförenad uppfattning”. Sen ser man att senare historiker kan använda den etymologiska tolkningen kritiklöst - som ett faktisk grundlag för tolkningar av  filologisk eller  arkeologiska tolkningar. Suck.

Innan du refererfar den gamla ordboken bör du alltså ta en rejäl och kritisk blick på Hellquists förklaringar – och detaljer. Som du ser har han även en genomgående modifikation av sina 'uppgifter'. Bara i den lilla pasus du citerade sist (först här ovan) används hypotetiska ansatser som; "ungefär det samma som", "i överförd betydelse", "besläktat", "ungefär", "säkerligen", "vartill väl ... hör". Här finns alltså TYDLIGA element av spekulation.

Du kan ju jämföra med wiktionry's behandling av ordet 'val' - och kanske se att här ännu finns något arbete kvar innan betydelsen av orden 'Vòlv'/'Volu'/'Vala' hittar sin riktiga betydelse.

http://en.wiktionary.org/wiki/val
http://de-en.dict.cc/?s=wall+

Hellquists tolkning av ordet volv/völva bygger alltså - substansiellt - på äldre utläggningar av uppgifterna i Erik Raudes Saga. När man sen vet att Volvan också besökte Island - och troligen Färöarna - är tolkningen av ordstammen 'volv', som ett synonym till volv-o och e-volv ('rullande', 'kringgående) - och det sexuella aspekt i begreppet 'vulva' - lika sanolikt som något annat. Vólva/Völva/Volva kan alltså betyda "kvinnlig, ikring-resande berättare" helt enkelt. Dom finns det gott om traditioner för i folkloren också - från dom senare sekler,jmfr Heide (ovan). Jag undrar varför du inte kan diskutera det alternativet - på lika fot...?

Att dom ikring-resande volvorna äventuelt bar på vandringsstavar - som fårhärdar och andra vandringsmän  - är väl knappt en märkvärdighet.  Völvans stav får alltså ha andra aspekt. Till exempel kan det vara ett symbol på hennes kunnskap och värdighet – som kunskapsbärare. Sen kan man ju läsa om diverse sexuella aspekt som knyts till kvinnliga dignitärer i den hedna kulturen, som völvor, nornor och disor – när dom deltar i sejd, gand eller blot.. Där finns det ju också 'stavar' - som man numer vet. Att detta 'instrument' sen kan göras av olika råmaterial är sen en annan skiva. Men så länge du använder uttrycket  ”sejd-stavar” så har kvinnors gemensamma blottande - typ disa-blòt, ”där inga män hade tillträde” – tydligt sexuella aspekter. 

I sagan om Olavs resa  på Helgland har man alltså använt en hästlem som exempel på den sexuella frihet som rådde - och den rituella uppmärksamhet den fick - innan dom nya, romerska dogmen trädde i kraft - också i Skandinavien. Inget mystisk med det häller - bara nakna sanningar...

http://no.wikipedia.org/wiki/Fallos

Totten om Volse beskriver ändock hur kvinnorna i den forna säd såg på den livgivande fallosen som ett ’heligt organ’ – vid sidan av att vara ett ’sexuellt hjälpmedel’. Här ligger också en länk till Olav den Heliges saga:

http://no.wikipedia.org/wiki/Volset%C3%A5tten

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Spår efter völvor?
« Svar #18 skrivet: mars 04, 2014, 22:19 »
Exempel på värdighets-symbol tillhörande kvinnliga auktoriteter; typ husfruar, länsfruar och drottningar:

http://www.historiska.se/historia/manadensforemal/2007/mfmars2007/
http://www.arkeologigamlauppsala.se/Sv/nyheter/2012/Pages/arets-stora-wow.aspx
http://hearthmoonblog.com/the-witchs-broom-part-iii/achilles_aphrodite_rides_swan/

Exempel på sexuella 'hjälpmedel' - också kallad "kultföremån; typ völse, tillhörande völvor, sejd-kvinnor och andra efter dansen 'flygande' jungfrun:
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/2981/2001_073.pdf?sequence=1

Stenåldersfynd av en 'völsestav' har väckt uppståndelse:  ;D
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/uppstandelse-efter-dildofynd_5034071.svd

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Spår efter völvor?
« Svar #19 skrivet: mars 04, 2014, 22:21 »
Studiet av völvor och völsar - gand och sejd:

Lotte Hedeager "Iron Age myth and materiality, an archaeology in Scandinavia AD 400 - 1000", 2011.

Hon har en utförlig beskrivning av  just Volsi och Volva och seidr. "Volsi", som är ett kultföremål, en hästphallus. Så här skriver hon på ett ställe, sidan 126; "...just as 'Volsi' is the Old Norse word for penis, 'Volva' is the corresponding name for the female genitals (vulva) although the usual Old Norse term was 'Wand-bearer' (Simek 1996: 367, Price 2005) ..."

Intressant är tycker jag att samiskan har ordet 'seite', med tanke på 'seidr'...


Medelålderns erövringar lär ha krävt ett förtryck av dom gamla ätternas arvslagar, där all äganderätt var knuten till arv. I den process fick också dom gamla riter knutna till sexualitet och fortplantning (och arvsrätt) undertryckas - unisont.   
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4264.msg34974.html#msg34974

Därmed förbjöds, stigmatiserades och förtrycktes den gamla fertilitetskulturen - vilket omsider gav många vrångföreställningar om den hednatidens festligheter, där dom sex visa jungfrun (hexorna, nornorna) varit förebilder:
http://hearthmoonblog.com/the-witchs-broom-part-iii/distaff-2/

Sen fick man dom kryptiska överlämningar av kvinnornas gamla frivolitet:
http://merryfarmer.files.wordpress.com/2012/03/distaff-weapon.png

Inom arkeologin har man dock hittat täcken på häxornas gamla kittlar:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4878.0.html

I Nord-Europa fick dom stora, årliga högtider knuten till frivolt firande och befruktning fortfarande ha några yttre ramar och symboler kvar - fast skålgroparnas och ritualernas innehåll fick ändras:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,78.msg318.html#msg318

Mer om värdighets-spiror respektive völva-stavar:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4527.msg54171.html#msg54171

Numer har arkeologi och antropologi småningom fått utrymme att spåra och forska i dom gamla kulturvärden, vilket gett oss nya insikter i sten-, brons- och järnålderns sexuella uttrycksformer:

Brons- och järnålderns erotik:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4827.0.html
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5248.0.html
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4951.0.html
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3004.msg23327.html#msg23327

Språkforskaren Eldar Heide har genomgått det "mystiska" begreppet 'Gand' (Gann/Gunn) - vilket finns i en rad person- och ortsnamn, jämte det engelska begreppet 'Gun'. Roten törs vara en maskulin variant av den feminina 'Völse'. Uppsatsen kastar också ljus över dom säder/riter man förknippar med dom fon-nordiska idealen och den "flygande goden" Tor (Ving-tor/Vic-tor):
http://eldar-heide.net/Publikasjonar%20til%20heimesida/Heide-Gand-seid-andevind.pdf

Livets vita vatten och dom heliga, vita stenar:
http://arkeologi.blogspot.no/2009/11/hellige-hvite-steiner-panis-penis-eller.html
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3293.msg37344.html#msg37344

När jungfruarna dansat färdigt och slutit sina val - att anamma den helgade säd och bära ett nytt barn fram i solen:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5957.msg59480.html#msg59480
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”