Tippa Östersjön..

[Yngwe]

Är Östersjöns södra stränder utsatta för sjööverstjälpning?  Landhöjningen i norr border ju rimligen innebära att det tippar över, särskilt som "utloppet" ligger en bit norrut.   Finns det så fall uppgifter om effetkter?

[tty]

I viss mån, ja. Nu är det emellertid så att sydligaste delen av östersjöbäckenet sjunker även mätt i "absoluta mått".
Det ligger för det första delvis i den s k "forebulge"-zonen utanför den gamla iskanten, som sjunker tilllbaka då materialet "flyter tillbaka" till "gropen" under den gamla inlandsisen. Dessutom finns ett gammalt insjunkningsbäcken som sträcker sig från Rhenmynningen österut genom norra Tyskland och Polen och som har sjunkit under lång tid. Den gamla "prekvartära" landytan som fanns före istiderna ligger numera på ett par hundra meters djup i nordtyskland.
Det finna alltså flera samverkande orsaker till den sekulära landsänkningen i ssödra Östersjön.

[Mats Hansson]

Frågan är om man kan tala om en tippningseffekt för Östersjön. Landhöjningen är större i norr, ja, men så länge Östersjön har havskontakt så är förloppet i södra Östersjön i princip opåverkat av förloppet längre norrut. Jag säger "i princip", med tanke på landsänkningeffekterna som tty nämner, och som förstås indirekt är en konsekvens av hela den isostatiska landhöjningsprocessen här i Norden.

Observera att i Vättern (som jag antar att Yngwe har i tankarna) så är situationen annorlunda på det sättet att utloppets nivå inte är "stabiliserat" av världshaven. Utloppet vid Motala Ström (=tröskel), höjs relativt södra Vätternstranden.

/Mats

[Yngwe]

Tack,
 
Min tanke var att möjligen att Österjöns utlopp är trångt och grunt nog att fungera som tröskel.
 
Anledingen till frågan var att söka svar på hus stabil geografin är vid Södra östersjökusten. Sä även sjunkandet som du nämner då Tty måste ju i praktiken innebära en viss påverkan på ksutlinjen.  Finns det några uppgifter på hur mycket eller lite det skulel kunna röra sig om?

[Sven-Åke]

I norra Sverige är det alltså en landhöjning, - medan det är en landsänkning på ungefär en millimeter per år i sydvästra Skåne.   Linjen ungefär dragen mellan Kullaberg  och Simrishamn står still.  (Grovt sett)

[Carl Thomas]

Vänern har väl tippat? Jag vill minnas att jag läste det någonstans och att det hade med kyrkor att göra när man kom på det?

Pilgrimsleden gick ju via Kållandsö en gång i tiden, alltså bör det ha varit enklare att ta sig den vägen än att gå väster om Vänern – och sagorna berättar ju om ett dubbelt innanhav – kan det vara Vänern - när man kunde ta sig gående mellan ”haven”?

Thomas

[tty]

Nej, någon nämnvärd överstjälpningseffekt får man inte i Vänern eftersom utloppet ligger i södra ändan.

[Boreas]

Är Östersjöns södra stränder utsatta för sjööverstjälpning?  Landhöjningen i norr border ju rimligen innebära att det tippar över, särskilt som "utloppet" ligger en bit norrut.   Finns det så fall uppgifter om effetkter?

Det finns två olika former för landhöjning, som fungerar samtidigt. Den djupare kallas tektonisk - och reflekterar ett 'kontinentalt' ismassiv. Det andra kallas isostatisk och reflekterar ett senare skede av istiden, där iskappan spruckit upp i ett antal mindre islober. Dessa smälter bort till olika tider. Summan av processerna ger alltså en variation av olika landhöjningar i olika landskap/regioner.

Postglacial uplifts, Neotectonics and Seismicity in Fennoscandia:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0277379100000706#BIB17

[Marty]

Det ligger stenåldersboplatser på sjöbotten i exempelvis Dättern=södra Vänern. Samma sak med Vättern med mycket boplatser i Husqvarnaviken.

MVH/Marty

[Carl Thomas]

Hornborgasjön läste jag också någonstans om, den hade stjälpt flera gånger och haft sina utlopp i både norr och söder omväxlande – är det fel det också?

Om jag minns rätt om Vänern så har den också stjälpt, hur, var och när minns jag inte, men någon kan säkert ge en fingervisning på var det står någonstans. Om jag minns rätt mätte man kyrkors höljd över vattenytan – och då uppstod något som inte kunde stämma, varpå man undersökte det hela mera noga. Jag tror att det var Valbosjön (heter den så), alltså Västa delen av Vänern som sjunkit mer än dess östra del…

Thomas

[tty]

Det finns två olika former för landhöjning, som fungerar samtidigt. Den djupare kallas tektonisk - och reflekterar ett 'kontinentalt' ismassiv.

Nej, det gör det inte.

[tty]

Sjööverstjälpning påverkar i princip alla sjöar, men effekten är blygsam utom för sjöar med stor utsträckning i landhöjningsgradientens riktning.
Man skall också ha klart för sig att sjönivåer påverkas av många andra faktorer. Under boreal tid då klimatet var mycket torrt stod de flesta sjöar flera meter lägre än i nutiden, och t ex Tåkern tycks ha varit avloppslös och hade bräckt vatten.
Att sjöars avlopp ändras kan också bero både på överstjälpning och andra faktorer. Detta har också hänt i Tåkern där avloppet skiftat från söder till norr (alltså i motsatt riktning mot vad man kunde ha väntat sig). I detta fall spärrades det ursprungliga avloppet genom igenväxning och kalktuffbildning.
Erosion av pasströsklar i avloppet är en annan viktig mekanism, liksom höggmossebildning, eftersom högmnossar faktiskt kan växa uppåt, ovanför den ursprungliga grundvattenivån. Om Hornborgasjön har bytt utlopp så skulle jag misstänka att uppkomsten av de stora mossarna i södra delen av det ursprungliga sjöbäckenet varit en viktig faktor.

Slutligen får man aldrig glömma att nästan alla sjöar sänkts eller dämts av människan under de senaste århundradena.

[Boreas]

Det finns två olika former för landhöjning, som fungerar samtidigt. Den djupare kallas tektonisk - och reflekterar ett 'kontinentalt' ismassiv.

Nej, det gör det inte.

Vad reflekterar det då?

Enligt studien påstås at den djupare/tektoniska landhöjningen har sitt ursprung i istidens äldre faser, typ Pliostene. Då var ju iskappan över nordkalotten väsentligt större än den blev senare perioder - vilket stämmer bra med modellen för tektonisk landhöjning...

[Yngwe]

Frågan var som sagt ställd för att få en bild av hur södra Östersjöns kuster förändrats de senaste tusen åren.

[tty]

Enligt studien påstås at den djupare/tektoniska landhöjningen har sitt ursprung i istidens äldre faser, typ Pliostene. Då var ju iskappan över nordkalotten väsentligt större än den blev senare perioder - vilket stämmer bra med modellen för tektonisk landhöjning...

Ta och läs hela artikeln. Den finns här:

http://www.ngu.no/glacipet/photos/internal/pdfs_of_articles/fjeldskaar%20et%20al.%202000.pdf

Då får du se att den (hypotetiska) tektoniska komponenten är störst i sydnorge och minst (faktiskt negativ) norr om Bottenviken, vilket tolkas som en effekt av pliocen - tidigpleistocen erosion. Det verkar i och för sig rimligt eftersom man vet att flera tusen meter berg försvunnit i fjällkedjan sedan miocen (det går att beräkna eftersom materialet finns kvar på Nordsjöns botten)

[Boreas]

Det stämmer att Engelska kanalen, Nordsjön och Östersjön varit betydligt djupare innan istidens början - vilken man numer vet startade i Eoecen, 45-50 mill. år f.n. Volymen av dessa havsbottnars sedimenter och sedimentära bergarter berättar okså om en mycket lång tid av erosion från dom brittiska öarna och Skandinavien. Innan erotionen tog fart var den skandinaviska högryggen troligt lika hög som Himmalaya - typ 10.000 m.ö.h - som senast efter den kaledonska fjällförkastingens tid, ca. 300 mill. år sen.

Vad gäller den "tektoniska komponentens" inverkan på landhöjningen gör du emellertid en gissning. Artikeln fastställer inte varför den fenno-skandinaviska skölden reser seg med olik hastighet och med olika utslag - den påvisar enbart att den gör det. Sen skiljer den på isostatisk och tektonisk höjning.

Den tektoniska höjningen fr givetvis förklaras med vikten av den stora 5 km. tjocka iskappan som en gång i tiderna låg över hela Skandinavien (såväl som norra Ryssland och havet mellan Norge och Grönland).

Dom mindre utslagen av landhöjnngen - kallad isostasi -får alltså förlkaras av iskappans senaste historia, när en hel del av landetvar isfritt - medan dom inre delarna av Fenno-Skandia fortfarande var täckt av is med en tjocklek över 200 meter.

När vi talar om dom äldre geologiska tider - och tektoniska ändringar - skal vi dessutom ta med ett tredje element vilket numer omtalas som 'jordens expansion':

http://www.youtube.com/watch?v=7kL7qDeI05U

[Boreas]

Den negativa landhöjingen i Danmark och Nord-Tyskland visar att dessa områden knappt legat under någon större glacier, men blivit usatta för 'inkommande' islober som drivit dit från norra Fenno-Skandia eller tyska inlandet innan dom fastnat på - och smält över - dom korallöar som numer utgör Danmarks berggrund. Liknande fall sä man också på Gotland, där större islober skurat över ön medan den ännu låg under vattnet. I bland har någon lob fastnat, smält och lämnat sediment från fastlandet kvar, speciellt på önsi nordvästra sida. Den generellt svaga erosionen av Gotland - med Sveriges 'yngsta fjällgrund' - visar dock att ön inte varit utsatt för samma hårda erosion under istiden som det gamla fastlandet av Fenno-skandia.

Ett annat exempel på en gammal långvarig smält-zon är kusten av Norge, som varit fri för isens tryck mycket längre än inlandet av Norge. Ett speciellt fall är också Skåne, som har samma sällsynta berggrund av korallkalksom norra Julland. Båda områden törs ha varit skärgårdar omgivna av korallrev fram till LGM/YD..

Landhöjningen i den övriga del av södra Sverige växer sakta men säkert ju längre norrut man kommer. I Dalarna och Hälsingland tar landhöjningen en annan fart - och här hittar man alltså spåren från den senaste marina gränsen i landet - uppe i fjällen - varifrån isen försvann sist...

Den marina transgression över Närke/Vänern bestod rätt länge efter Yngre Dryas, vilket törs betyda att landhöjningen här gått väsentligt trögare än den gjort norrut om Mälarn och Dalarna. Orsaken torde vara att "Göta kanal" varit en smeltzon - som legat isfrtt, men under marin gräns ända sen Eem-perioden...   

[Boreas]

Större boplats från Ertebölle-tiden hittad under botten av Horsens fjord på Midt-Jylland:

Unike steinalderredskaper av tre og horn er funnet etter utgravingen av en oversvømt steinalderboplass i Horsens Fjord i Danmark. Boplassen har vært skjult under bølgene og et tykt lag sand gjennom årtusener, men de siste årene har havstrømmer blottlagt den.

[...]

Utgravingsleder Claus Skriver fra Moesgaard Museum forklarer hvorfor disse funnene er så spesielle.
– Når vi graver ut boplasser på landjorda, finner vi bare verktøy av stein, siden alt organisk materiale for lengst er råtnet vekk. Her finner vi også bevarte verktøy av tre. Det er bare under vann vi finner gjenstander av tre og horn, og det gir oss et langt bedre og mer nyansert innblikk i hvordan de levde den gangen, forteller han.

http://www.forskning.no/artikler/2012/februar/313372
http://www.pasthorizonspr.com/index.php/archives/04/2012/a-mesolithic-village-beneath-the-waves


Midt-Jylland - geologi:
http://no.wikipedia.org/wiki/Jylland

[Boreas]

Under perioden 1990 - 2008 registrerades 127 nya öar i  Danmark. I 2011 registrerades ännu en - i Horsens fjord:

127 nye øer kan lyde af mange i en tid, hvor klimaforskere peger på, at den globale opvarmning får vandstanden i verdenshavene til at stige. Men højere havspejl betyder ikke nødvendigvis færre nye øer.

"Det er ikke til at vide, om der kommer færre eller flere øer som følge af, at havspejlet stiger. For som i en matematisk model, så er der ikke kun én parameter. Der er mange, der har betydning for, hvordan kystlandskabet ændrer sig," siger Karen Edelvang, statsgeolog ved De Nationale Geologiske Undersøgelser for Danmark og Grønland (Geus), til jp.dk.

http://videnskab.dk/kort-nyt/derfor-opstar-der-nye-oer