"Svensk" stenåldersbonde mer lik sydeuropéer...

[Boreas]

New Excavations Indicate Use of Fertilisers 5,000 Years Ago

http://www.hum.gu.se/english/current/news/Nyhet_detalj/new-excavations-indicate-use-of-fertilisers-5-000-years-ago.cid1166447

Några få decennier sen var den framhärskande teori att det organiserade, intensiva jordbruket kom till norra Europa först efter romernas invasioner. Innan kol-dateringar och dylikt började ge vetenskapliga svar på jordbrukets ålder i dom olika delar av Europa följde man helt enkelt den tidslinje om etablerats under det engelska koloniväldets tid - då Darwin pekade på apan och Afrika som "människans vagga "och historiker och filosofer på Grekland och Mellan-Östern som "civilisationens" vagga.

Sen dess har man gjort teoretiska modeller av människans genetiska utveckling, där Afrika tas som ett givet utgångspunkt. Likaledes har man utvecklat en modell för dessa 'civilisationers' utveckling knuten till arkeologiska spår efter "lantbruk", "keramik", "metallurgi" - jämte prov på "högre abstrakt tänkande", som finare konsthantverk, (heraldisk) symbolrikedom och skriftspråk. Under tiden har man hittat en rad fakta som KAN stämma med en sådan modell, varför den fortsatt anses som den "mest sannolika".

I olika trådar på detta forum har det emellertid kommit fram andra, gärna nya, fakta - som kan tyda på att utvecklingen från apa till människa INTE pågått enbart i dom trakter som beskrivs i den "sannolika" Ut-ur-Afrika-teorin. Därmed kan en numer omstritt teori fortfarande ligga kvar - som en "underliggande tolkning" - bland arkeologer och andra som inte följt den biologiska debatten, eller dragit konsekvenserna därav.

I andra trådar har man sett prov på att det "neolitiska paketet" - där "jordbruk" och "civilisation" är synonymer - INTE lär ha uppstått enbart i den "fruktbara halvmånen" söder om Anatolia, mellan Medelhavet och Eufrat. Nyligen upptäckte man även att jordbruket lär ha uppstått vid Persiska Viken under exakt samma period:

http://www.sci-news.com/archaeology/science-chogha-golan-agriculture-fertile-crescent-01203.html
http://www.sciencemag.org/content/341/6141/65

Frågan numer blir alltså att förklara varifrån dom första "jordbrukspaketen" lär ha kommit till hela Mellan-Östern - samtidigt?

http://www.vg.no/nyheter/utenriks/artikkel.php?artid=10111888

I samma anledning får man en tankeställare till, när det nu publiceras att dom nord-europeiska jordbrukarna varit platsbundna och idkat intensiva jordbruk - sida om sida med pastorala svedjebruk och marina fångstkulturer - redan 8.000 år sen. Hur stämmer det med teorin om "civilisationsutvecklingen" - som enligt gammal modell skulle anlänt till norra Europa, med romerna?!
   
http://www.sci-news.com/archaeology/science-neolithic-farmers-fertilizers-01232.html

Därnäst får man även förklara varför det intensivare jordbruket - som levnadsform, fast med varierande slag av grödor och husdjur - började etableras i alla världsdelar, under dom kommande två millennier?! 

https://en.wikipedia.org/wiki/Domestication

---

Europeisk arkeologi kan numer visa upp klara band mellan Östersjön och Medelhavet redan under bondestenåldern. Det borde förklara varför man numer hittar genetiska likheter mellan Sverige och Medelhavets norra lokaliteter - speciellt i fjällnära jordbruksområden. Den jordbrukskultur som utvecklades i södra Skandinavien kunde med andra ord implementeras i liknade topografier också i södra Europa - ända ner till Appeninerna, Korsika och Sardinien.

Sen är det fortfarande en olöst fråga, varifrån dessa kulturformer och gen-grupper uppstått.

Om dagens Europa är något att gå efter kan man ju använda dagens tyngdpunkt av dessa haplogrupper om främsta indikator. Sen får man förklara - utan mer eller mindre omedvetna, underliggande tolkningar - varifrån det intensiva jordbruket i Eurasien lär ha kommit, enligt föreliggande empiri...

[Stenhög]

Det här förtjänar egentligen en egen tråd, men eftersom avhandlingen i fråga inte har publicerats ännu får det väl vänta. I förskriften till Pontus Skoglunds kommande doktorsdisputation redogör han för en kommande avhandling där de har fördjupat analysen av de tidigare nämnda individerna plus några till, vilket inkluderar en 8000 gammal Gotlänning, eller snarare Stora Förvarare.

Reconstructing the Human Past using Ancient and Modern Genomes

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:645462/FULLTEXT01.pdf

Intressant utdrag från förskriften, synd bara att de inte verkar fått tag på någon 'Trattbägare' från Gotland, som jämförelsematerial.

[Vetgirig]

Europeisk arkeologi kan numer visa upp klara band mellan Östersjön och Medelhavet redan under bondestenåldern. Det borde förklara varför man numer hittar genetiska likheter mellan Sverige och Medelhavets norra lokaliteter - speciellt i fjällnära jordbruksområden. Den jordbrukskultur som utvecklades i södra Skandinavien kunde med andra ord implementeras i liknade topografier också i södra Europa - ända ner till Appeninerna, Korsika och Sardinien.

Är slutsatsen att södra Sveriges bönder är efterkommande till och släkt med spanska människor, så är detta snarast ett bevis på att dessa bönder har lärt sig jordbruket genom tekniköverföring. Alltså INGA inflyttare.

Du vänder på utvecklingen. Det går att bevisa via åldersutveckling i DNA (mutationsålder) att din teori inte stämmer. Det var "spanjorerna" som drog norrut, alltså tvärtom mot vad du beskriver om jag förstår texten.

Regionen runt Pyrenéerna är ett av refugieområdena för Neanderthal och dessutom för moderna människan under istioden. När isarna viker ser man att här utvecklas en utomordentligt teknisk skicklig stenålderskultur, Solutrean. Även om de målade kvalificerat i grottor, så levde de bara nära grottan periodvis. Djurvärlden de avbildade finns i huvudsak inte i närheten. De levde längs kusterna och var sjövana, troligast med skinnfarkoster typ Grönländarna. Man har hittat de speciell elfenbensnålar, som är det enda verktyg som klarar att göra köldtålig vattentät söm (kläder och båt).
När isarna viker och nytt land blir möjligt att nyttja, så kan dessa människor snabbare än om de bara levde i inlanden flytta sig till nya boplatser, som öppnas i norr. Vi vet ju att norska NV kusterna hade isfria tundraområden redan 16000 f kr och en annan känd plats 22000 f kr. Nordkalotten var t o m mindre nedisad under andra istidsfasen än ned mot Tyskland. Det innebär att när isarna viker, så finns Solutreanmänniskor (deras efterkommande) nära till för att ta land i anspråk. I England konstaterade den senaste större undersökningen att denna befolkning har sitt ursprung i N Spanien och att senare har nya grupper assimilerat sig in i befolkningarna. Det går att via DNA räkna ut vilka människor som kom för en annan.
På samma sätt är det alltså med sydsvenskarna.

En annan intressant detalj. SV Skånes landsbygdsbefolkningar är nära släkt med samerna, i varje fall männen mer än kvinnor (eller var det tvärtom). Visserligen finns här en annan assimileringshistoria, men ändå.

Förklaringen är förståss att Sydsverige och i synnerhet Skåne har kunnat livnära en för tiden så stor befolkning att när nya anlände successivt, så assimilerades de in i den gamla befolkningen varje gång. Kom ihåg att de nya inte anlände i jättegrupper utan de anlände under typ hundratals år kanske en grupp på 10 par vart tionde år, så de nya måste anpassa sig och vänskap innebär bl a genutbyte. Det vanliga på kontinenten i äldsta tider är att de nya har haft en bättre teknik att livnära sig, vilket har inneburit att de förökat sig snabbare i de flesta regioner (dock inte alla) och därvid assimilerat in den gamla befolkningen inom sig. Men ibland blir det omvänt, som i Sydsverige.

Och utvecklingen till intensivt jordbruk inom Borealområdena i N halvan av Europa/Asien, gick faktiskt via att jägarsamlarnas metod att med eld bruka skogarna för att med sin levnadsteknik förbättra livsmedelssituationen. När de mötte kunskapen om jordbruk (handel, krig, vänskapsband), vilken alltså inte utan vidare kunde expandera in i skogsområdena särskilt snabbt, så smälte metoderna samman i det som blev svedjebruket. När människan sedan blev allt fler, så svedjades skogarna så ofta att delar blev skoglös och lik stäpperna dit jordbrukskunskapen lätt hade expanderat. Då ökade bofastheten och jordbruket utvecklades till den intensiva versionen.

[tty]

"När isarna viker ser man att här utvecklas en utomordentligt teknisk skicklig stenålderskultur"

Solutreen är samtida med istidsmaximum.

"Djurvärlden de avbildade finns i huvudsak inte i närheten."

Skulle du kunna ge några konkreta exempel på sådana arter?

"När isarna viker och nytt land blir möjligt att nyttja, så kan dessa människor snabbare än om de bara levde i inlanden flytta sig till nya boplatser, som öppnas i norr."

Litet märkligt i så fall att det inte finns några spår av solutreen norrut (men däremot magdalenien)

"Vi vet ju att norska NV kusterna hade isfria tundraområden redan 16000 f kr och en annan känd plats 22000 f kr. Nordkalotten var t o m mindre nedisad under andra istidsfasen än ned mot Tyskland."

Det finns exakt ett område som vi vet var isfritt så tidigt - nordvästra Andöya.

[Vetgirig]

"När isarna viker ser man att här utvecklas en utomordentligt teknisk skicklig stenålderskultur"
Solutreen är samtida med istidsmaximum.

30-15000 f kr! Nåja, andra nedisningsfasen inom den senaste istiden hade sitt max ca 22000 f kr och är alltså i vikande till bakslaget ca 12000 f kr, där isarna tilltar igen under 1000-1500 år, därefter smälter isarna bort helt. Efter istiden är det f ö varmare än idag inom norden. Vi har t ex ekskog upp mot Umeälv (en relikt finns sedan dess kvar inom S Jämtlands fjäll ner mot Härjedalen). Hassel växer i Pite älvdal. Vildvin i vad som skall bli Mälarområdet.

"Djurvärlden de avbildade finns i huvudsak inte i närheten."
Skulle du kunna ge några konkreta exempel på sådana arter?

Ullhårig noshörning, närmaste fynd "Parisbäckenet.
Mamut, d o.
Häst, vet inte, men terräng för häst är väl snarare spanska högslätten.
Säl, finns i haven, som vid den tiden stod ca 20 mil från de flesta av aktuella grottor. Idag finns någon inom 5 mil.
Val, do.
Beträffande djurvärlden, så är det inte min idée. Jag noterade detta i en uppsats. Kopierade antagligen den, men hittar den f n inte. Undrar om jag inte såg något liknande i Wikipedia också.

"När isarna viker och nytt land blir möjligt att nyttja, så kan dessa människor snabbare än om de bara levde i inlanden flytta sig till nya boplatser, som öppnas i norr."
Litet märkligt i så fall att det inte finns några spår av solutreen norrut (men däremot magdalenien)

De bör ju ha följt de då aktuella kusterna i sina skinnfarkoster. De behärskade uppenbarligen vattentät sömnad och de inte ovanliga bennålarna kan bara användas för skinnsömnad. Visar du en sådan 25000-årig nål för en grönländska vet hon precis vad den används till och varför.
Dessa kuster, och de spår du efterfrågar, är idag täckta av havet. I Biskaya får fiskare då och då upp Solutreanverktyg, t o m skaftsatta har jag för mig. En grupp yngre forskare har avtal med fiskare om att få överta ev fynd (tidigare slängde de bara tillbaks allt för dem "ovidkommande"). F ö har en komplett sådan yxa från 26000 f kr för ett par år sedan hittats (bottentrål) utanför USA:s östkust på ett ställe i kontinentalsockeln, vilken kan antas vara torrlagt under is-max.

"Vi vet ju att norska NV kusterna hade isfria tundraområden redan 16000 f kr och en annan känd plats 22000 f kr. Nordkalotten var t o m mindre nedisad under andra istidsfasen än ned mot Tyskland."
Det finns exakt ett område som vi vet var isfritt så tidigt - nordvästra Andöya.

Jag har uppgift om 2 platser, varav en, den med ca 22000 f kr, är Andöja. De ryska deltagarna i projektet har vad jag förstår därutöver egna mätpunkter uppe i Nordkalotten på ryskt område, men inget verkar vara populärt presenterat från detta.
Avseende Andöja, så kan man väl säga att finns det ett område utan is, så kan det finnas andra? Utgångsläget bör vara att istidskusterna såg ut som Grönlands kuster idag.

[Boreas]

"När isarna viker ser man att här utvecklas en utomordentligt teknisk skicklig stenålderskultur"

Solutreen är samtida med istidsmaximum.

Nja. Dom växer ju fram innan LGM - och försvinner då kylan blir som värst, 20+ tusenår f.n.

"När isarna viker och nytt land blir möjligt att nyttja, så kan dessa människor snabbare än om de bara levde i inlanden flytta sig till nya boplatser, som öppnas i norr."

Litet märkligt i så fall att det inte finns några spår av solutreen norrut (men däremot magdalenien)

Nja igen. Haplotyperna (U4/U5) visar ju att befolkningen under sen-Weichsel var av gemensamt ursprung. Sen får man vel beskriva dom olika perioders olika stenslag och produktionsteknikker som en effekt av miljön, snarare än av olikhet i "kulturnivå" eller "folkslag".

"Vi vet ju att norska NV kusterna hade isfria tundraområden redan 16000 f kr och en annan känd plats 22000 f kr. Nordkalotten var t o m mindre nedisad under andra istidsfasen än ned mot Tyskland."

Det finns exakt ett område som vi vet var isfritt så tidigt - nordvästra Andöya.

Nu finns det ju mer än en mening om den saken också. Att den skandinaviska isbreen skulle täcka Fenno-Skandia men inte Andøya faller ju på sin egen orimlighet.

Har vi inte redan pratat om norska mossar som överlevt sen-weichsel i Tröndelag, syd-norska fjällvatten med pollen från perioden 17.-19.000 år f.n. och diverse andra refugier från sen-paleolitikum?

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3699.msg33654/topicseen.html#msg33654

[Boreas]

Under jordbrukets tidiga fas - 8000 f.n. - lär hirs ha varit en vanligt förekommande matväxt i Europa - och i Kina:

Two grains, common (proso or broomcorn) millet (Panicum miliaceum) (Fig. 1) and foxtail millet (Setaria italica), were fundamental to the development of agricultural societies that eventually evolved into the first urban societies of China between 4500 and 3800 calibrated years (cal.) B.P. (1). Today, these grains are important mainly in parts of Russia, South Asia, and East Asia. How, when, and in what settings these millets initially evolved is not well known (2). One hypothesis holds that common millet was domesticated rapidly in the central Wei river basin shortly after ca. 8000 cal. B.P. (3). Another hypothesis proposes that common millet was domesticated in the Northeast China Liao river basin around the same time (4).

In reality, archaeological data have simply not been adequate to resolve the issues surrounding the domestication of millet and the development of the first agricultural communities in North China. Complicating the problem, common millet is also present in Europe ca. 8000–7500 cal. B.P. (2), so this timing opens the possibility that the crop was domesticated more than once. Otherwise, its origins must predate 8000 cal. B.P.

http://www.pnas.org/content/106/18/7271.full

Vet någon om hirs producerades i Anatolien oxå - under samma tid?

[Piankhy]

Lite nytt om släktskapen mellan tidiga bönder i vårt land och folk nere på kontinentetn.

Stenåldersgrupp i Skandinavien delar härkomst med dagens Sardinier

[Boreas]

Lite nytt om släktskapen mellan tidiga bönder i vårt land och folk nere på kontinentetn.

Stenåldersgrupp i Skandinavien delar härkomst med dagens Sardinier

Så vem kom först - och vem av dom är numer bäst anpassade till nöt, mjölk och mejeriprodukter?

[Vetgirig]

Lite nytt om släktskapen mellan tidiga bönder i vårt land och folk nere på kontinentetn.

Stenåldersgrupp i Skandinavien delar härkomst med dagens Sardinier

I ett referat om dettajag läste nyss, så delar Skandinaverna sin härkomst med TRE urkällområden. Hittills hade forskningen trott/antagit att det var enbart 2. Men det finns alltså även en 3:e källa, nämnligen människor som numera bebor nordligaste Eura-Asien in i Nord-/Sydamerika. Det är denna grupp som expanderat norrut längs atlantkusterna och vars språk, vilket än idag är grunden för en lång serie specialord rörande jägar-samlingsliv, gett anledning att tänka i banor av "schamanbältet". D v s sannolikt Solutrean m fl, som levde sässongliv precis vid iskanterna.
Det kan ju även vara därför som det är så svårt att urskilja om Sollutrean nådde över Atlanten västerut till Nordamerika. De var ju helt enkelt släkt med de som samtidigt anlända från Asien till andra sidan av Nordamerika. sedan är det en annan sak att de olika grupperingarna av samma människor utvecklade sin verktygsteknik i olika riktningar samtidigt med sina expansioner. Det är ju vad som arkeologiskt visas sker från Östkusterna västerut fram till Clovis, där grupperingarna möts, men då är verktygsteknikerna närliggande i utseende.

[Boreas]

Trattbägarkulturen är ett neolitiskt "kulturpaket" som introduceras med jordbruket. Den stora frågan är ifall detta skedde genom att nya människogrupper vandrade in i Skandinavien, eller om det var lokala jägar-samlare som tog upp ett kulturellt "paket" som innefattar det vi kallar för "trattbägarkultur", eller om två grupper (en invandrande, en lokal) blandades.

Det är denna fråga som de genetiska analyserna kanske skulle kunna lösa. Den gentiska profilen som analyserats hos en kvinna från en megalitgrav i Västergötland har tolkats som bevis för att hon skulle representera en invandrad grupp människor med rötter i sydvästra Europa.

Samtidigt så har ett antal individer från Gotland, som tillhörde det vi kallar den gropkeramiska kutluren, gett helt andra genetiska resultat. Dessa individer anses ha en snarare östlig genetisk profil, och tillhör haplogrupper som är ovanliga i dagens population. Då dessa gropkeramiker anses ha varit en jägar-samlarbefolkning, har man spekulerat i om dessa individers gener speglar en äldre, "inhemsk" befolkning, skild från den grupp som kvinnan i VG tillhörde.

Problemet är dock att den gropkeramiska kulturen uppstår 600 år efter att jordbruket introducerades, och att det under detta halva årtusende inte verkar finnas någon ren jägar-samlarbefolkning i sydskandinavien. Om dessa gropkeramiker har en direkt kontinuitet med en äldre lokal mesolitisk befolkning, så kan vi inte se detta i det arkeologiska materialet. I sådana fall levde de som bönder i 600 år, men lyckades behålla en genetisk särskillnad gentemot tex den västgötska kvinnans grupp, för att sedan återgå till en jägar-samlarlivstil. Detta är alltså mycket förbryllande.

På basen av dom genetiska resultat man fått kan man iofs. postulera att det var gropkeramikerna som var dom invandrande... 

[Boreas]

Betyder det att analysen kan utesluta att dessa grupper har hade ett gemensamt ursprung - som delats i två huvudgrenar - t.ex. under mesolitikum/neolitikum...?!

Frågan fick givetvis inget svar.

På senare tid har emellertid analysen av istidens människor i N-Europa (Kostenki, Malta i Sibir, Onega) visat att det var just som man misstänkte; dom befolkningsgrupper som fanns i Skandinavien och det övriga Europa under jordbrukets framväxt hade ett gemensamt ursprung - i istidens arktiska befolkning. Man behöver mao. inget "jordbrukspaket" från Anatolien för att beskriva utvecklingen och spridningen av jordbruket i Europa.

https://www.youtube.com/watch?v=29UEq9vQWgE

Genomic structure in Europeans dating back at least 36,200 years
http://www.sciencemag.org/content/346/6213/1113.abstract 

Significantly, K14’s genes include signature traces of DNA long thought to have been part of separate movements into Europe, Eske Willerslev, a geneticist at the University of Copenhagen and co-author of the study, said in a media interview.

“One of the surprising things is that if you go 37,000 years back in time, you find all the major genetic components that are present in modern Europeans,” Willerslev added.

This means that Europe’s past is actually a single genetic whole, even if it was created by a continuous flow over millennia. This discovery is bound to cause consternation among those who quite falsely argue that European history has always been “mixed,” in terms of etnicities.

Traditionally, historians have believed that there were groups of hunter-gatherers, “moving from Africa into Europe beginning about 40,000 years ago.” Much later, they suggested, a separate group of farmers and herders left the Middle East and made their way north, eventually out-competing the hunter-gatherer locals and forming the basis for the modern European genome. It was the introduction of agriculture by this second wave of people—the so-called Neolithic Revolution—which was such a pivotal moment in prehistory.

While there is no question that there was a cultural shift from hunter-gatherer to agricultural, the new DNA evidence from K14 suggests that the bearers of this culture were one and the same people.

“You wouldn’t predict if you go back to one of our earliest individuals, all the components of modern Europeans were already there,” Willerslev added.

Genes once thought to have arrived with the first farmers, for instance, now seem to have been around much earlier. Instead of separate groups colliding and occasionally mingling, Willerslev said it seemed that there was actually a single, genetically similar population sprawling across the continent, from Russia to the Middle East to northern Europe.

“Rather than separate populations moving into each others’ areas and having sex with each other,” he says, “there was a single ‘meta-population’ having sex—or exchanging genes—in a complex and heterogeneous way.”

http://newobserveronline.com/groundbreaking-study-ancient-dna-reveals-genetic-commonality-modern-europeans/

Ursprunget till dagens europeer och asiater kan alltså spåras till istidens eurasiatiska befolkning, varifrån en mycket liten grupp lär ha överlevt istiden och som sådan blivit anmödrar och förfäder till såväl dom jägare som dom jordbrukare som efter istiden återigen spridde sej över norra Eurasien. 

Bredare analyser av DNA från äldre och yngre stenåldern har numer avslöjat att storleken på denna ursprungsgrupp - som alltså överlevde klimatkriserna under istidens slutskede - var mycket liten:

Ice-age Europeans roamed in small bands of fewer than 30, on brink of extinction
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,6242.msg78809.html#msg78809

[Boreas]

Låg behovet för och ursprunget till domesticering och jordbruk i istidens Europa?

När man talar om jordbrukets spridning får man dessutom skilja på kust- vs. låglands- vs. höglands-kulturer. Pr. konsekvens kan man få ekonomier - och genetiska grenar - som utvecklats på en eller fler näringsvägar - typ: 1) fiskar/jägare, 2) fiskar/bonde, 3) svedjebrukare, 4) pastoralist och 5) åkerbrukare. Dessa kan även utvecklas om varann. Om man börjar som fiskare, jägare och samlare är inte vägen väldigt lång till tama renar, hjortar, älgar, hästar, ulvar, getter, får och svin. Sen kan småbönderna fortsätta utveckla bruket genom att tämja kor och höns - medan fruarna utvecklar odlingar av ett antal vilda växter. 

Fynden av handkvarnar och ben av getter, svin och hästar från paleolitisk tid tyder ju på att "jordbruket" som princip inte uppstått i ett bestämd område, just efter istiden - som en kulturell "big bang-teori". Hur husdjur och lantbruk "uppstått" är alltså ingen äntligen avklarad fråga.

En annan sak är att den större spridningen av jordbruket först tog fart efter istidens slut, då norra Eurasien och Amerka åter kunde befolkas. Märkvärdigt nog ser det ut till att precis samma process - koncentrerade samhällen med odlingsväxter och husdjur - spridit sej på alla kontinent utom Australien - under första del av holocene.   

Genetiken har dock fortfarande svårt för att beskriva en överordnad tid och riktning i dessa processer på ett tillfredsställande sätt. Tittar man t. ex. närmare på rapporten av gen-material från dom äldsta, kända gravarna från gränstrakten mellan Frankrike och Spanien så ligger ursprunget troligen i  Central-Europa - inte Medelhavet...

http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0034417

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5339.msg47267.html#msg47267

Förövrigt har parallella analyser av dom äldsta jordbrukskulturer från N-Europa berättar att spridningen av jordbruket försiggått genom en spridning av "patrilokala linjer". I den klassiska litteraturen betecknas detta som "ätter" eller "familj-linjer".

När den patrilokala rättigheten gått i arv genom ett större antal generationer visar det även att dom etablerade gårdar, ängar och domener har gått i arv efter en allmänt accepterat, väl etablerat och vitt utbrett 'bördsrätt' - ända sen äldre stenålder.

Genetic origin of Europe's first farmers reveals insights into their social organization

Farming was established in Central Europe by the Linearbandkeramik culture (LBK). However, the genetic background of the LBK genesis is yet unclear. Here we present 9 Y chromosomal and 84 mitochondrial DNA profiles from Mesolithic, Neolithic Starčevo and LBK sites (seventh/sixth millennia BC) from the Carpathian Basin and southeastern Europe.

We detect genetic continuity of both maternal and paternal elements during the initial spread of agriculture, and confirm the substantial genetic impact of early southeastern European and Carpathian Basin farming cultures on Central European populations of the sixth–fourth millennia BC. (...)

Our results also reveal contrasting patterns for male and female genetic diversity in the European Neolithic, suggesting a system of patrilineal descent and patrilocal residential rules among the early farmers.

http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/282/1805/20150339.abstract

Denna princip - också kallad "odal" eller "odelsrett" - har i princip gällt fram till vår tid, bland såväl adel som allmoge. I botten av våra regionala och super-regionala lagtraditioner ligger alltså en urgammal lagprincip, som praktiserats inom Europas jordbrukssamhällen ända sen mesolitikum...
http://sv.wikipedia.org/wiki/Odelsrett

[Boreas]

Europas paddlande urbefolkning hade mjöl i påsarna

Istidens europeer var bra på att göra verktyg och redskap som gjorde det möjligt att utnyttja naturens spiskammare. Att bearbeta fröväxter till korn och mjöl var något man sysslade med i större delen av norra Eurasien redan för 30.000 år sen.

Stone Age flour found across Europe

Starch residues on stone tools suggest early humans ate a balanced diet.

Once thought of as near total carnivores, early humans ate ground flour 20,000 years before the dawn of agriculture. Flour residues recovered from 30,000-year-old grinding stones found in Italy, Russia and the Czech Republic point to widespread processing and consumption of plant grain, according to a paper published online this week in Proceedings of the National Academy of Sciences

http://www.nature.com/news/2010/101018/full/news.2010.549.html#B1

Efter istidens dramatiska slutskeenden återupptog dom kvarlevande dessa aktiviteter - vilket gjorde det möjligt att återbefolka hela den norra kontinenten.

Kalibrerade C14-tester från en mesolitisk boplats utanför Hammerfest (Sarnes 2) visar att den grupp befolkade Skandinaviens västkust hade nått Nordkap redan 11.300 år f.n. Fynd från Danmark, Skåne och inre Oslofjord (Darbu) har visat dateringar nära 12.000 år f.n.  Dateringar från Norges långa kust visar att sträckan Stavanger- Nordkap befolkades i perioden 11.700 till 11.300. Under samma period lär dom första paddlande upptäckare ha nått Bottenviken och Tornedalen, där man nu har ett c-14-prov på 11.300 år f.n.

För att ha haft möjlighet överleva i dessa områden har dessa migranter nödvändigtvis ha haft dom nödvändiga redskap och verktyg med i lasten. I hop med frön till nyttiga och även nödvändiga växter, valpar och kalvar.

1.300 år senare börjar man paddla ikring i Medelhavet, med nyttiga värktyg, växter och djur i lasten: 

Maritime route of colonization of Europe

 We analyzed genome-wide DNA polymorphisms on populations bordering the Mediterranean coast and from Anatolia and mainland Europe. We observe a striking structure correlating genes with geography around the Mediterranean Sea with characteristic east to west clines of gene flow. Using population network analysis, we also find that the gene flow between Anatolia and Europe was through Dodecanese, Crete, and the Southern European coast, compatible with the hypothesis that a maritime coastal route was mainly used for the migration of Neolithic farmers to Europe.

http://www.pnas.org/content/111/25/9211