Vilka är våra största Skandinaviska Bronsåldersgravfält

[Frågvis Amatör]

Vilka platser finns det i Skandinavien med 15-20 bevarade Bronsåldersgravar inom 2-3 hektar? I Skåne finns Steglarps gravfält/Bollmers högar som jag känner till. Salomonhög på Hallandsåsen är en andra kandidat.

Halland? Västergötland? Danmark?

Thomas Ivarsson

[webbsmurfen]

Delete.. Sorry

[Mats Hansson]

Vilka platser finns det i Skandinavien med 15-20 bevarade Bronsåldersgravar inom 2-3 hektar?

Antar att du är ute efter just hög-gravfält, eller?
Bronsåldern har ju avsatt en del andra typer av gravar på olika håll i landet, t.ex. rösen, stensättningar och urnegravfält.

/Mats

[Frågvis Amatör]

Hej Mats. Det går utmärkt med andra typer av gravar från Bronsåldern inom ett koncentrerat område. Måste finnas sådana lämningar på Öland, Gotland och Mälardalen också.

Thomas I

[AndreasE]

Det är jättesvårt att säga. Bronsåldergravfält har för det första väldigt varierande morfologi beroende på i vilken del av landet de ligger i och från vilken del av bronsåldern de är ifrån, och för det andra så visar sig många bronsåldersgravfält bestå av många fler gravar än vad som är synliga innan en arkeologisk undersökning utförs. Tex så undersöktes ett tidigare okänt bronsåldersgravfält med en 30-40 gravanläggningar vid Skeke utanför Uppsala förra sommaren, och det var ingen unik upptäckt. Just Mälardalens gravfält från sen bronsålder är ofta svåra att hitta vid inventeringar men när de väl upptäcks så är de ofta ganska stora med många gravkonstruktioner. Under de senaste 20 åren har man även upptäckt att bronsåldersrösen i krönläge ofta omges av dussintals eller fler flatmarksgravar och blockgravar som sällan upptäcks utan totalundersökning.       

[Mats Hansson]

Man kan väl säga att större gravfält med ordentligt synliga monument (som järnåldersgravfälten) är ovanliga från bronsåldern. Oftast är det fråga om enstaka/små grupper av högar (i södra Sverige) eller enstaka/små grupper av rösen. Även om det som Andreas säger ofta kan dölja sig många fler gravläggningar omkring dessa monument om man undersöker noga. Sådana områden som Steglarps gravfält är nog sällsynta.

Det enda i gravfältsväg som jag kommer på från bronsåldern är Sjurån upp mot Norrtäljetrakten. Där fanns väl c:a 20-30 rösen och stensättningar som bedömdes vara från bronsåldern, inom en yta av 1-2 ha. Men där liksom på andra platser med röseliknande stensättningar, så finns ofta en osäkerhet om huruvida en del dateringar drar in mot äldsta järnålder också.
http://www.stockholmslansmuseum.se/site_media/upload/pdf2005/200531sjuranLow.pdf

/Mats

[Frågvis Amatör]

Tack för kommentarerna Mats och Andreas.

Här i Skåne ligger dessa kluster av ättehögar, från äldre bronsåldern, på rejäla höjder, som dominerar landskapet.
Bollmers högar, de högst belägna vid Steglarps gravfält, ligger på 61 m över havet.

Ett annat exempel är Rönneberga backar, i närheten av Landskrona, med tolv högar på en topp som ligger 100 m över havet. Rönneberga backar har haft fler högar. Dessa är dock inte utgrävda.

http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6nneberga_backar

Thomas I

[AndreasE]

Ungefär samma mönster finns i mellersta Sverige, men då med rösen på höjdsträckningar.

Bronsålderns gravplatser utgör sällan de diskreta "gravfält" som man hittar under järnåldern. Istället så kan man hitta dussintals gravrösen utspridda som pärlband längs med moränkullarna i en byggd. Varje röse återanvändes under lång tid, och runt omkring dem hittar man som sagt ofta flatmarksgravar och låga stensättningar. Regelrätta gravfält blir vanligare fram mot yngre bronsålder, och innehåller då ofta gravar från både yngre bronsålder och äldre järnålder.

[Mats Hansson]

De här större bronsåldershögarna i Skåne och Halland har väl varit ekkist-begravningar, antar jag, liksom i Danmark. Läste för länge sedan om de exceptionellt goda bevaringsförhållandena i några av de här danska ekkistgravarna (Borum Eshöj, Egtved). Kommer inte ihåg exakt, men det var något med humusämnen från själva högens uppbyggnad som gradvis lakats ur och impregnerat det organiska materialet i högarnas botten, dvs. kistorna med innehåll. Ungefär som för mosslik. Det sades då (möjligen var detta i Burenhults böcker) att det fanns en viss sannolikhet att liknande goda bevaringsförhållanden skulle kunna finnas i någon av de skånska bronsåldershögarna. Är det någon som vet om man gett upp om detta, eller om man gjort några vidare undersökningar av ev. goda bevaringsförhållanden i högarna? I så fall borde man ju ta någon sådan hög och undersöka ordentligt. Kanske finns där en svensk Egtved-pige som ligger och väntar?

/Mats

[AndreasE]

Jag har för mig att de danska ekkistorna var så välbevarade för att jorden var rik på järnsulfater, som bildat ett skyddande "hölje" ovan begravningen. Med varje år så försvinner lite av detta hölje, och till slut så tränger syre ner till begravningen och den bryts ned. Det har spekulerats i att vissa, framför allt skånska, högar kanske också har haft sådana skyddande höljen, och att vi nu är i en kritisk period då de börjar lakas ut till sån grad att det organiska materialet börjar förstöras. Har väl flutit runt lite förslag på att man borde gräva ut några för att se om detta stämmer, men jag har inte hört någonting mer om det på ett par år. Tror inte att någon tagit tag i det.

Man grävde några halländska bronsåldershögar förra sommaren, och de innehöll inga ekkistor. Istället hade de inre rösen med en hällkista i mitten. De tillhörde dock äldre bronsålder, medan ekkistegravarna brukar dateras till endast ett fåtal generation under mellersta bronsåldern. 

[Frågvis Amatör]

Sven Lagman skriver i sig bok "Skånes historia före skrivkonsten" om utgrävningen av en av högarna i Steglarp, Spetshög. Där fann man(sid 90) 9 gravurnor och en stensatt grop. Urnorna var redan då, 1886, "illa åtgångna av fukt".

Här är en bild från en utgrävd hög i Hammarlöv:

http://www.flickr.com/photos/swedish_heritage_board/3953552322/

Kungshögen vid Foteviken/Höllviken är också utgrävd av Montelius där man hittade den kända Foteviksurnan. Inga ekkistor.

Thomas I

[AndreasE]

Som sagt, även i Danmark så verkar man bara ha använt sig av ekkistor i några få generationer. De dyker dock upp i Sverige också då och då, tex så verkar hågahögen ha innehållit en ekkista, trots att det rörde sig om en kremering. Man har då strött ut de brända benen i kistan. Samma företeelse finns även i Skåne, tex vid Bulltofta utanför Malmö. Dessa är dock något senare än ekkistegravarna med jordfästningar.

[Frågvis Amatör]

Tack AndreasE.  Finns en annan koncentration av Bronsåldershögar(om dateringen är helt klar eller går över i Järnåldern är kanske en öppen fråga)  här i Skåne utöver spektakulära höjder är platser intill åar.

Motorvägen från Lund norrut vid Gårdsstånga. över Kävlingeån, har ett större antal högar. Samma sak vid motorvägsöverfarten vid Råån, söder om Helsingborg.

Det är dock inte fråga om samma koncentration som i Steglarp/Bollmers högar.

Jag har tittat på Bengans sidor för att lära mig mer om Västergötland. Har ni några bra namn i Västergötland och Halland på områden med en koncentration av Bronsåldershögar?

Thomas I

[Gyrk]

kände mig tvungen att svara i dennna tråd, Bjäre-bo som jag är.  Bjäre-halvön innehar Sveriges största koncentarion av högar och rösen från ÄBRÅ. Man kan inte tala om "gravfält" eftersom de topografiska förhållandena styr till stor del placeringen av högarna. Om det skulle vara fråga om "fält" skulle alla högar vara ännu mer koncentrerade i förhållande till varandra, och mera lokala gravfält typ järnålder skulle kunna uppstå. Om de bästa platserna är upptagna, anlägger man lite vid sidan om, men placeringen är det viktiga inte mängden. Om vi skulle tala om "gravfält" skulle tex området kring Östra Sönnarslöv, som ju skiljer sig från de andra skånska högarna, vara koncentrerat på anspråkslösa  hedar och ängar, men så är det inte. Även där är anläggandet noga genomtänkt med bara ett syfte , att synas, utan att stå i förhållande till andra högar. Nu är ju Bjäre-halvön välsignat med hundratals högar, och de ligger så tätt att om man skulle tala om gravfält skulle hela Bjärehalvön vara ett enda stort gravfält. Istället är de topografiska förhållandena sådana att det är finns ett stort antal perfekta höglägen, som har blivit intensivt utnyttjat. Det är möjligt att andra har sina egna teorier om just anläggandet av högar, jag är av den åsikten att det är läget som styr. Att det sen blir koncentrationer beror bara på att det finns ett antal lämpliga lägen strax intill, men man kan inte tala om "fält" utan mer om en förtätning av högar i lämpliga höjdlägen. 

[Frågvis Amatör]

Tack Gyrk. Jag är bara en enkel amatör intresserad av forntiden. Inlägg från proffs eller bätre pålästa amatörer än jag gör att diskussionerna här håller en hög kvalitet.

Har tittat på Sven Lagmans karta över gravområden i Skåne och vet att jag borde titta i området runt Tollarp och Stenshuvud. Finns fler områden på Sven Lagmans karta.

På Sven Lagmans karta är Bjärehalvön helt svart när vi är uppe på Hallandsåsen. Områdena runt Ängeltofta är helt utplånade från arkeologi om man inte kör upp mot gamla flygflottiljen och Barkåkra.

Ett område som jag undrar mycket om är Grevie backar från Killebäckstorp bort mot Grevie järnvägssamhälle. Salmonhög, Dagshög och Gröthögarna är också intressanta. Finns inte mycket skrivet om dessa platser men man måste vara blind för att missa dem i landskapeet.

Steglarp är också bortglömt och förfaller. Jag har inte sett något liknande uppe på Bjärehalvön men kan ha missat något som är uppenbart för andra.

Jag är mycket intresserad av hur ni proffs och halvproffs ser på utformningen av gravområden under Bronsåldern när det är koncentrerat. Alla här är väl eniga om lägena men frekvensen av högar eller gravar är kanske en öppen fråga. Fanns det släktskap mellan de som begravdes i högar nära varandra eller är mönstret helt slumpmässigt? Hade klaner sin hög eller byggde man nya högar när de bästa platserna var upptagna?

Thomas I

[Frågvis Amatör]

Västergötland har Hols gravfält. Finns en karta och text på Bengans sidor.
http://wadbring.com/historia/

Småland har Snäckedal:
http://misterhultaren.blogspot.com/2011/12/det-ser-morkt-ut-for-snackedal.html

Edit: Jag har lagt upp några egna bilder på gravhögarna i den nedersta delen av slänten vid Steglarp.

http://www.flickr.com/photos/64543279@N07/sets/72157628634733067/

Thomas I

[algot]

Hej Tomas.I Göta älvdal kan du hitta ett stort antal bronsåldersrösen.Det verkar dock inte som gravar från bronsåldern ligger i stora fält utan på högt belägna platser.Längs hela bergskedjan kring Göta älv finns rösen från bronsåldern.Tyvärr är endast ett fåtal registrerade.