Mänskligheten nära att dö ut för 20 000 år sedan

[Piankhy]

Enligt nya forskningsrön var vår art nära att dö ut för 20 000 år sedan:

Människan var nära att dö ut

Människorna tycks ha varit nära att utplånas i slutet av istiden. Bara några få tusen individer fanns kvar på jorden för 20 000 år sedan.
Det framgår av en ny studie av vår arvsmassa.

Studien, som utförts av genetikerna Richard Durbin vid Wellcome Institute i Cambridge, England, och Heng Li vid Broad Institute i Massachusetts, USA, avslöjar också andra, tidigare okända, händelser i våra forntida historia.

Bland annat tycks utvandringen från urhemmet i Afrika ha pågått under en mycket längre tid än vad som hittills antagits.

http://m.nyhetskanalen.se/1.2212244/manniskan-var-nara-att-do-ut

[Måns Sjöberg]

Intressant. Stenhårt under den tid då neandertalarna dog ut. Kanske var det därför de dog ut?

[webbsmurfen]

Intressant.. Dock köper jag inte det. Vill ha bevis som INTE kommer ifrån någon TV-kanal som vill komma med sensationella fynd

[Måns Sjöberg]

Artikeln publicerades i Nature.

[tty]

Man bör nog vara ganska skeptisk. Studien bygger på ett mycket tunt och geografiskt begränsat underlag (7 genom, 3 europeiska, 2 östasiatiska och 2 västafrikanska). Märkligt nog alltså inget från aboriginer/papuaner, indianer eller khoisan. Dessutom utgår man från en mutationsfrekvens av 2,5 * 10^-8 per lokus, vilket nästan säkert är alldeles för högt.

Tyvärr kan man inte lita på att artiklar i Nature håller hög kvalitet numera. Jag följer de kvartärgeologiska artiklarna och där har flera som jag skulle vilja karaktärisera som rent skräp publicerats de senaste åren. 

[Adils]

Jag har läst om liknande saker flera gånger tidigare. Vad jag undrar är hur vi kan ha kommit att se så annorlunda ut på så kort tid.

[Lars Sönsteröd]

Kan följande resonemang stämma: Om vi håller oss till Homo Sapiens, alltså de sista 200000 åren så har haft två genetiska "flaskhalsar", den första pga glacialen i slutet på Eimian 110000 år sedan, men då hade inte människans expansion gått längre längre än till Mellanöstern. Den andra pga supervulkanutbrottet i Sumatra för 74000 år sedan och påföljande plötsliga glacial. Den gången hade människans expansionen nått mycket längre. I båda fallen spekulerar forskarna kring runt 10000 individer. I det första fallet fanns det genetiska materialet enbart i Afrika. I det sistnämnda även i Asien så logiskt sett borde detta inte varit en "lika trång flaskhals". Under LGM som ni diskuterar om hade människan hunnit breda ut sig över hela världen.
Min slutsats är att en "flaskhals" bara rör en begränsad del av Homo Sapiens tex de som var lokaliserade i Europa. Som någon påpekat så fanns ju genetiskt material överallt i tempererade zoner i Australien, Afrika, Asien och Amerika men också i ett antal fickor längre norrut!?

[Vysotskij]

Hej alla, detta blir mitt första egentliga inlägg här på Arkeologiforum. Jag studerar för tillfället Arkeologi A på Högskolan på Gotaland, vi avslutade nyligen en delkurs om människans utveckling, så ursäkta om jag är lite novis!

Som jag förstått det utifrån våra källor (Tex Chris Scarre från 2009) kan man utifrån det genetiska materialet se fler så kallade "bottlenecks" i människans utveckling. Som jag förstår det dock så var det mycket längre tillbaka i våran utveckling än vad som antas i grundfrågan i denna tråd. Visst var det småskaliga populationer med moderna mått sett, men nog är man väl överens om att det var tillräckligt stora populationer 20.000 Bp?Jag lutar nog mer åt Lars Sönsteröds resonemang om lokala flaskhalsar, de verkar troliga i sammanhanget.

vänligen,

Robert

[Adils]

Borde det kanske inte komma en ny "bottleneck" snart, med tanke på hur oroande många vi har blivit på det här klotet?

[Boreas]

Min slutsats är att en "flaskhals" bara rör en begränsad del av Homo Sapiens tex de som var lokaliserade i Europa. Som någon påpekat så fanns ju genetiskt material överallt i tempererade zoner i Australien, Afrika, Asien och Amerika men också i ett antal fickor längre norrut!?

Flaskhalsen blev gradvis smalare under sista del av Weichsel - grovt skuret 25.000 till 12.500 år sen. I denna period försvinner alla stora däggdjur från norra Eurasien - från sabeltigrar, ullnäshorn, sköldpaddor och delfiner till mammutar och människor. Dom två sista överlever dock i västra Eurasien - där Golfströmmens vindar fortfarande duger.

Ünder LGM (18-25.000 år f.n.) försvann dom emellertid från hela det östra Eurasia. Samtidigt reduceras populationerna  också i central-Europa. Här ligger fortfarande glacierer som kyler såväl NV Europa som Medelhavet, där säl och pingviner numer jagar sardiner i Adriaterhavet. För 17.000 år är emellertid glaciären på alpernas södra sida borta - och pingvinerna försvinner till Biscaya, medan klimatet fortsätter bättras.

Men även om sommarisen och pingvinerna har fått förlata Medelhavet i expressfart gör värmeperioden kallad Alleröd (12.500 - 14.500 f.n,) det klart att näshörningar, sabeltigrar, neanderthal-människor och denisovaner nu är en saga blott. Dom sista mammuttar och människor finns fortfarande - främst öst och söder om Östersjön - ihop med älg, ren, rå, björn, järv, ulv - lo, get och får.

Efter ca. 4.000 års mildt klimat sjunker temperaturen i NORRA Europa än en gång - i en kort men skarpt kylig period kallad  "the deep chill" eller Yngre Dryas. Den blir också kort, men mycket skarp - varför dom sista stammar av mammut dör ut. Det yngsta fynd av mammut är ca. 10.500 C-14 år - vilket numer kalibreras till 10.600 f. Kr. Då vet vi alltså när Yngre Dryas var som kyligast - i en mycket kritisk period på minimum 50 år.  Yngre Dryas var ödesdiger för dom flesta populationer i norra Europa. Slutet på istiden var alltså den allra smalaste del av "flaskhalsen".

Hur många av dessa 'refugianer' som överlevde vet vi inte - men ATT dom överlevt vet vi ju. Vart dom överlevde vet vi äller inte, men vi vet lite om vart dom sista bodde - INNAN Yngre Dryas. Sen vet vi lite om vart dom dök upp igen, när havsisen hade smällt och Golfströmmens vindar åter blivit varma - från Bretagne till Bjarmeland. 

Enligt genetikerna har enbart ett hundratals människor klarat livhanken under Yngre Dryas - någon stans norr om Pyrenerna-Alperna-Balkan. För 25.000 år sen hade det bott 'moderna människor' över hela de norra Eurasien. 12.500 år sen hade dom flesta lidit samma öde som mammuttar, neander och denisovaner. Men - NÅGRA hade alltså överlevd - alla kylperioderna. Vi får givetvis undra på vart och hur dom överlevt, när även mammutterna inte stod ut med bottenkylan under "the big chill" - som tydligen var det svåraste av alla krisperioder man upplevt på det norra klotet.

Förövrigt har vi en tråd som försöker reda ut övergångarna från istidens redskapskultur till dom ekonomier som växer fram efter istiden. I detta samband kan man se att NV Tyskland, mellan Nordsjön och Östersjön, varit ett kärnområde - med sammanhängande befolkning genom 30.000 år - fram till Yngre Dryas. Därefter dyker det vi kallar Ahrensburg-kulturen upp i Skandinavien, medan Swidrien-kulturen gör hus och värme i Meckleburg och Pommern. Dom äldtsa pionererna påstås ha varit etablerad redan för 12.400 år f.n. En mejsel från Skåne mäts visst till 10.500 f.n. - alltså jämgammalt med mammutbeten från Estland. Fyndet är kanske det äldsta säkra spår efter dom högt kultiverade överlevnadskonstnärer som blev förfäder och arnmödrar till Eurasiens ursprungsbefolkning - numer kallad 'kaukasier'. 
   

[Boreas]

Hur gamla är dom äldsta skåningar?!


Med mätvärden mellan 11.390 och 10.055 år är Skånes äldsta mesolitiker risigt gamla - möjligen äldst i Europa. Hur kan det hänga i hop?
 

Det tidigaste skånska fyndet av människobearbetade djurben kommer från dödishålorna i Hässelberga och tolkas som en “killsite” (jaktplats). Mycket av fyndmaterialet har 14C-daterats till mellan 11390-10055 BP. Ett älgben har fått dateringen 11040 +/-130 BP (Larsson et al 1999:64).

Materialet innehåller dock ett stort antal arter, varav ren är den mest frekvent förekommande (Magnell  et al
1999). Såväl senpaleolitiska boplatsfynd, t.ex. Lundby II (Rosenlund 1980), som tidigmesolitiska, t.ex. Sværdborg I (Aaris-Sørensen 1976) och Segebro (Lepiksaar 1982) uppvisar en mycket varierad artsammansättning. Bland de tidiga fynden av bearbetat ben finns också enstaka fynd som renhornsyxan i Mickelsmossen (10980+/-110 BP) samt harpunerna från Aggarps mosse (8360+/-90BP) och Rönneholms mosse (8610+/-90BP) (Larsson 1996:143). Förutom dateringsmässigt finns det inga uppenbara paralleller mellan Östra Grevie-fyndet och dessa
fynd. 

I Danmark finns däremot tre viktiga fynd som har klara paralleller med Östra Grevie-fyndet:  Skottemarke och Favbro och Lundbydepåerna (Sørensen 1978, Møller Hansen 2003). Dateringarna spänner från 9950 BP-9400 BP (se bilaga 2) vilket endast är något äldre än Östra Grevie-fyndet

http://www.regionmuseet.se/acrobatfiler/R2008_90.pdf

[AndreasE]

Hur menar du? Det finns ju ingent riktigt klar definition av vad som är "mesolitiskt" och "paleolotiskt". Vissa ser det kronologiskt, vissa pekar på särskilda tekniker osv. I brytpunkten under slutet av senaste istiden blir ju därmed gränserna flytande.

[Frågvis Amatör]

I Sveriges Historia 13 000 fkr -600 fkr (Stig Welinder) finns det bilder över isläget i Skandinavien under istiden som åtminstone gör det teorestiskt möjligt. Fanns ett björkskogsområde i Skåne men där Kristianstadsslätten och delar av Blekinge forfarande låg under havsnivån.

Thomas I

[Piankhy]

Man kan ju nämna att mammutar tycks ha levt kvar på Wrangelsön i norra Ishavet till för mindre än 4000 år sedan.

En riktigt gammal boplats i Sverige är ju Skatmossen vid Veddige i halland. Den lär vara ungefär 13 000 år gammal och bör ha tillkommit under Allerödtid.

[Boreas]

Frågan är tvådelad:

1. När var flaskhalsen?
2. Kan man följa olika 'kulturer' innan, under och efter flaskhalsen?

Senaste frågan har vi diskuterat i tråden "Paleolitsk eller Mesolitisk". Den första frågan har vi berörd på en del trådar. Svaret är att det ligger närmare 10.000 än 20.000. Vad vi nu behöver är en finare kalibrering av köldperoidens tyngdpunkt - och en tydligare identifierting av vilken kultur som överlevde - och äventuellt vart dom överlevt...
 
Innan Weichsel-periodens växlingar låg det större glaciärer över Eurasia. Efter värmeperioden kallad Eem (120.000 f.n.)  börjar isloberna försvinna över norra Ryssland och bli ostabila över norra Europa. Med LGM åkte dom sista isbrearna från Pyreneerna, Alperna, Balkan och Trans-kaukasien. Dom senaste brearna i Ukraina, Hvita-Ryssland, Lithauen och Polen försvann under Bölling-värmen. Jungmoreenerna i norra Tyskland granulerades ungefär på samma tid. Utanför mitt-Norden låg isen fortfarande kvar i havet intill Alleröd. Vad som senare rasar i havet och skapar Yngre Dryas törs vara en skarp nerkylning av Karelen/Vita havet, Östersjön och Norska havet – samtidigt med ett större utflöde av smältvatten från N-Amerika.

När den drivande isen smälte i Östersjön, Nordsjön och hela Nord-Atlantern blev hela Nord-Europa givetvis mycket kald. Havsvattnet var ju pl¨potsligt fullt i krossade isbitar. Det kan förklara den skarpa och ödesdigra kylvågar som lika snabbt blir  varma. Det kan förklara temperatur-kurvorna som kännetäcknar Yngre Dryas:

http://en.wikipedia.org/wiki/Younger_Dryas

Konsekvensen av köldperioderna är att en mängd populationer – av människor och andra stora däggdjur - dör ut. Under LGM och Äldre Dryas har östra Eurasien tömts på folk och mammuttar – efter LGM finns dom avancerade flintknapparna kvar enbart i N-Europa och N-Amerika – som ’Solutrean’ och ’Clovis’. Under dryas-perioderna tunnas der åter i leden – av både folk och djur. Under Alleröd-stadialen växer fynden av flintknapare igjen, men när Yngre Dryas inleds försvinner dom flersta boplatser – i hop med dom sista stora mamuttarna. (Undantaget är det östliga Sibir, där en egenartat  dverg-mammut hade klarat av LGM ch YD på Wrangels ö, norr om östra Sibir.) .Dom yngsta mamut-beterna kommer från finska vikens södra brädd – och mäts till  ca.10.400 C-14 BP.  Yngre Dryas var alltså  värre än någon annan observerad kylperiod över N-Europa – och populationerna av såväl människor som djur varit mycket få.

   När isen väl hade glidit av Skandinavia och N-Amerika – och sen smällt bort på rekord-tid – kunde Golfströmmen mycket effektivt vända tillbaka till Nordsjön, Norska havet och Östersjön. När flaskhalsen var som svårast var man också som närmast mynningen. Vägen från himmel till helvete kan vara kort ibland - och motsatt väg kan vara även kortare.

Yngre Dryas blir alltså den temperatursvängning som gett den ”bottleneck” genetikerna reder om. Därmed blir det nödvändigt att precisera NÄR Yngre Dryas var som hårdast och Eurasien som tomast, på planter, djur och människor. Samtidigt kan vi försöka hålla koll på vilka populationer som fanns just före, under och just efter denna fimbulvinter.

Nu vet vi alltså att det fanns en jakt- och fiskekultur i Halland och Skåne under Alleröd och in i Yngre Dryas. Sen vet vi att dom fanns i Skåne, Julland och Holstein i slutet på Yngre Dryas. Frågan är alltså vart dom befann sej i mellantiden - under dom svåraste seklen...

[Boreas]

Ny gen-studie från Khoi-San-stammen visar att afrikaner från Syd-Sahara och kaukasoiderna från norra Eurasien levt skilt i mer än 120.000 år.

Sen berättar djupanalyserna att Khoisan-afrikanerna varit en större folkgrupp som inte delade öde med istidens nordliga befolkningar, vilka decimerats och var nere på ett existensminimum under senaste istidens slutfas:

 

Khoisan Genome Reveals Populous Past

“This and previous studies show that the Khoisan peoples and the rest of modern humanity shared their most recent common ancestor approximately 150,000 years ago, so it was entirely unexpected to find that this group apparently did not intermarry with non-Khoisan neighbors for many thousand years,” says Webb Miller of Penn State.

These individuals also allowed the team to compare the effective population size of the Khoisan with other human groups, which declined about 20,000 years ago. “This decline did not affect the Khoisan population to the same degree as the remainder of humankind, because they did not share the same habitats and environments,” he said. It is thought that the Khoisan inhabited parts of Southern Africa that experienced wetter, more favorable conditions.

To read more about genome studies in Africa, see "DNA From Marine Forager Sheds Light on Human Origins."

http://archaeology.org/news/2759-141205-khoisan-genome-population

Ancient mtDNA from southern Africa related to San:
http://www.dienekes.blogspot.no/2014/09/ancient-mtdna-from-southern-africa.html

Nyligen publicerades också en ny studie över dagens afrikanska genetik, vilken visar att det efter istiden fått endera besök ('invandring') av eurasiska gener till dom afrikanska stammarna - såväl hos Khoi-San och Fulani som Bantu och Yoruba.

Den höga diversiteten i den afrikanska gen-poolen får alltså förklaras med:

1. Ursprungsbefolkningens höga ålder och diversitet, plus
2. Invandring från Europa och Asien.

Dom europeiska och asiatiska ursprungsbefolkningar har tydligen samma höga ålder, dvs, mer än 120-150.000 år:
 

African Genome Variation project

To assess the effect of gene flow on population differentiation in SSA, we masked Eurasian ancestry across the genome. This markedly reduced population differentiation, as measured by a decline in mean pairwise FST from 0.021 to 0.015, suggests that Eurasian ancestry has a substantial impact on differentiation among SSA populations.

We speculate that residual differentiation between Ethiopian and other SSA populations after masking Eurasian ancestry (pairwise FST = 0.027) may be a remnant of East African diversity pre-dating the Bantu expansion.

...

This suggests that a large proportion of differentiation observed among African populations could be due to Eurasian admixture, rather than adaptation to selective forces.

...

This study also confirms the presence of Eurasian admixture in the Yoruba. Our finding of ancient Eurasian admixture corroborates findings of non-zero Neanderthal ancestry in Yoruba, which is likely to have been introduced through Eurasian admixture and migration.

http://www.dienekes.blogspot.no/2014/12/african-genome-variation-project-paper.html

[Boreas]

Istidens genetiska flaskhals och nuvarande diversitet:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5804.0.html

Samband mellan genetik, språk och landskap, miljö och levnadssätt:
http://dienekes.blogspot.no/2014/11/paternal-lineages-and-languages-in.html

[Boreas]

De dominerande haplotyperna i de germansk- och uralisktalande delarna av Europa började expandera för 10.000-12.000 år sedan. Den 'samiska' haplotypen är markant yngre än de övriga, vilket betyder att bärarna representerar en avknoppning i senare tid.

 This genetics-based reconstruction (fig. 4) is in agreement with the reconstruction of the spread of Ahrensburgian and Swiderian Mesolithic technologies in northern Europe, linking it with population expansion that can be likely traced back to the post–Last Glacial Maximum recolonization of the European north (Torroni et al. 2001; Tambets et al. 2003). The results also stress that the grouping of populations according to language families should be used exclusively only in a linguistic context." [/i]

"More importantly, we have found that almost all of them exhibit coalescence ages around 11,000-
13,000 BP and only a few, like 'the Saami U5', seem to have started to expand significantly more recently.

http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=1181943

[Boreas]

Nya rön om genetiska flaskhalsar. Det lär ha varit två av dom. Den första lär ha pågått ikring 50.000 år sen, markerande övergången från mellan-paleolitisk till sen-paleolitisk tid, vilket endera förknippar med "den moderna mänskans invandring till Europa".

Den andra flaskhalsen ses speciellt i y-dna och kan knytas till Yngre Dryas. Då har tydligen en mycket liten grupp överlevt, varifrån ett knippe förfäder lär ha utgått och utvecklat norra Eurasiens respektive folkslag och kulturer efter s.k. ättelinjer - efter istinden.

Bottleneck in human Y-chromosomes in the last 10,000 years.
http://dienekes.blogspot.no/2015/03/bottleneck-in-human-y-chromosomes-in.html
Ref.:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1181943/

Flaskhalsen stämmer mao. mycket tydligt överens med den tid man beräknat att blå ögon och ljus hy dök upp - ut ur istiden. 

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,2031.0.html

[Vetgirig]

Mycket bra det du har hittat. Skall studera coh fundera