Dynastier i vår förhistoria?

[Sven lagman]

Jag behöver hjälp. Jag har ju sedan länge hävdat att bronsålderskulturen i form av uppförandet av gravhögar endast varat i runt kanske två generationer. Dendroprover på danska ekstamskistor bekräftar detta. Själva uppförandefasen av alla högarna skulle således vara knutet till en mycket kort tid och skulle kunna representera en eller flera härskardynastiers speciella villkor. Sedan har gravhögarna återanvänts för sekundärbegravningar i form av gravurnegravar.

Med megalitkulturen har jag däremot haft en bild av ett samhällssystem som byggt dessa gravar kontinuerligt under en lång tidsperiod. Fyndet av dösgravfältet i Håslöv i Skåne har emellertid fått mig att fundera. Enorma träpallisader avgränsar och markerar området med många dösar. Eftersom trä är ett i högsta grad förgängligt material kastar jag därför fram en arbetshypotes att även alla dessa dösar, liksom bronsåldershögarna, är uppförda under en extremt kort tid. Sedan har man givetvis liksom för bronsåldershögarna återanvänt gravarna men själva byggandet kanske ligger under en enda speciell dynasti.

Nu finns det ju i princip tre ”utvecklingsstadier” av megaliter om jag minns rätt: dösar, gånggrifter och hällkistor. Representerar dessa en naturlig och kontinuerlig ”utvecklingskedja” eller representerar de tre olika stenåldersdynastiers gravformer? Kort sagt - är varje megalittyp rest under en extremt kort tid med långt tidsavsnitt till anläggandet av nästa megalittyp?

För att kunna tackla problemet närmare vill jag ha fakta om exakta dateringar av själva byggandet av de tre olika typerna av megalitgravar, t.ex. daterande C14 från fynd i nedgrävningar till stenarna etc. Jag vet att det finns dateringar av fyndföremålen inne i megaliterna men hur är det med säkra dateringar av själva byggfasen. En dös kan ju ha använts under hundratals år. Vet någon mer om detta? Är det kanske någon som redan tagit upp och publicerat liknande funderingar?     

[webbsmurfen]

Jag behöver hjälp. Jag har ju sedan länge hävdat att bronsålderskulturen i form av uppförandet av gravhögar endast varat i runt kanske två generationer. Dendroprover på danska ekstamskistor bekräftar detta. Själva uppförandefasen av alla högarna skulle således vara knutet till en mycket kort tid och skulle kunna representera en eller flera härskardynastiers speciella villkor. Sedan har gravhögarna återanvänts för sekundärbegravningar i form av gravurnegravar.

Det skulle faktiskt besvara en av frågorna varför inte det finns mer gravhögar i vissa delar av skåne. Om medelåldern på bronsåldern var ca 30-35år, och alla som tillhörde "gräddan" begravdes i högar (rikemän, prästinnor, lokala klanhövdingar etc), så på ett par hundra år skulle det funnits massor av högar. Visserligen återanvändes högarna flitigt.

Hittar bara en utgrävd hög, visserligen på min hemmaplan, men denna sticker ut något
Högen heter snickarebacken, och grävdes ut 59-60, och är ganska bra dokumenterad. både i "handlingar angående Villands härad årgång XX" och i "Östan hav Västan berg"

I alla fall I denna hittar vi ekstamskistor ifrån två olika tidsperioder.
1. 12-1100 f.kr
2. 900- 700 fkr

Jag kan maila dig mer info om intresset finns

[Leif]

Nu finns det ju i princip tre ”utvecklingsstadier” av megaliter om jag minns rätt: dösar, gånggrifter och hällkistor. Representerar dessa en naturlig och kontinuerlig ”utvecklingskedja” eller representerar de tre olika stenåldersdynastiers gravformer? Kort sagt - är varje megalittyp rest under en extremt kort tid med långt tidsavsnitt till anläggandet av nästa megalittyp? 

Minns jag rätt stämmer inte detta med t.ex. KG Sjögrens och Per Perssons forskning i Falköping. Har någon slags minne av lite ordentligt tidiga gångriftsdateringar. Men är lite osäker. Hittar inte KGs avhandling i bokhyllan just nu, kanske är den utlånad på osäkra premisser....

Det finns dock många som kan detta bra, till skillnad från mig.