När och hur blev Småland svenskt?

[Yngwe]

Så det har ingenting med efterleden -vi att göra då, som brukar tolkas som offerplats (Odensvi, Torsvi...)? Kanske kunde den hamna som förled också?

/Mats

Måste man givetvis ta med i beräkningen.

[Boreas]

Det var en ny tolkning Boreas, iallafall för mig. Tycker kanske att den känns lite vek, framförallt då det finns andra "enkalre" förklaringar

Syftar du på anmärkningen om relationen mellan stenhuggarkonsten på Gotland vs. Småland?

Frågan var ju hur vida Smålands fornstora bygder hörde i hop med 'göta-' eller 'svea-kulturen'. Eftersom det är liten ingen tvekan om att Gotland varit ett 'gotisk' kulturcentrum i Östersjön, under stora delar av vår historia. När N-Europas största och äldsta fynd av bildstenar finns just där är det naturligt att kolla hur den monumentala stenhuggarkonsten slår in på fastlandet - där man fortfarande hittar 'gotlänska' bildstenar jämsides vikingtida runstenar.

Enligt vår egen expertis finns dom äldsta runstenarna i Småland - vilket stämmer osedvanligt bra med den geografiska närhet till det goternas kulturcentrum ute i havet. Att spridningen av stenhuggar-traditionen sen kan knytas till östra och västra Götaland - innan den kommer till jordbrukskulturerna i Svealand och Danmark - förefaller då logisk.

Om dateringarna av de svenska runstenarna tycker jag att Linn Lagers analysresultat i avhandlingen ”Den synliga tron”, från 2002 ger intressanta perspektiv. Från Västergötland och Småland i slutet av 900-talet sprids runstenresandet till Östergötland och Sörmland fram till början av 1000-talet och till Uppland från före mitten av 1000-talet till ca 1100. Som jag pekat på i min bok ”Skånes historia. Vikingarna” verkar merparten av runstensresandet i Danmark – Skåne ha samröre med stormännen kring Harald Blåtand (död ca 986).  

Att Småland sen beskrivs som en del av 'Goternas rike' tycks ju bekräfta ett gammalt samband mellan ostkusten och ön därute. Frågan är som nämnt NÄR gutarna "sökte Sveakungens skydd" och lade götarnas gamla huvudsäte under svenska kronan...  

---

Vad gäller suffixet vi/vie/ve har jag hämtat exempel från ortnamn och personnamn från hela Skandinavien. I det här fallet är det ett tydligt sammanhang mellan etymologin och mytologin. När meningsbörden i ordroten dessutom styrks av besläktade uttryck, typ vis och vit (vet), är sammanfall och inbördes släktskap för nära till att bero på tillfälligheter.  

I det här fallet har jag fortfarande inte sett tolkningar som ger en grundligare eller bättre redovisning av sambandet mellan ordets rot och dets variationer - i form och mening...
      

[Kungsune]

Om jag förstår dig rätt Boreas, så menar du att de stora jordbruksslätterna i Västergötland och Östergötland var bosatta av svear?

[Boreas]

Om jag förstår dig rätt Boreas, så menar du att de stora jordbruksslätterna i Västergötland och Östergötland var bosatta av svear?

I princip. ja.

Med dagens mängd av arkeologiska fynd och biokemiska analyser är det på högan tid att ta reda på dom ekonomiska och kulturella förutsättningar som utvecklat det här landet - sen istiden. Nu är det relativt klart att vi i nord-västra Europa har två typiska 'jordbrukskulturer' - på var sin sida om Öresund - den danska/kontinentala respektive den svenska/skandinaviska.

Nu tog det sin tid innan klimat, jordmån och landhöjning tillät att ett större antal jordbruk kunde etableras. Dom paleolitiska människor som först kunde sprida sej ikring Östersjön fick alltså utveckla en ekonomi baserad på fiske-, fångst och jakt. Därnäst fick deras 'kusiner' - jordbrukarna - slippa till på dom släta och näringsrika ytorna, så hela landskapen blev befolkat, nyttjad och kultiverad.
 
Nu är väl Gotland och Karlsö bland dom äldsta bosättningar - vilket ger mening åt folknamnet 'gotar/götar' som en fiske-, båt- och handelskultur. Sen finns väl - som tidigare nämnt - en av dom tidigaste jordbruken på Öland, vid sidan om dom bördiga markerna i södra Sverige. Det tyder på att dom två grupperna hade (hatt) ett gemensamt 'etniskt' ursprung.   

Nu började visst ett specialiserat  lantbruk - i Sverige och Danmark - för snart 7.000 år sen.  Dom tidigaste ytor som steg ur havet och blev bördiga fanns givetvis i södra Sverige - vilket betyder Gotland/Öland och dom högre elevationer av Blekinge, Skåne, Halland och Götaland. Dom var alla isfria redan innan Yngre Dryas, fast större områden fortfarande låg under vatten då fiskebruken började systematisk odling. Möjligen var det orsaken till att Uppland kom att framstå som jordbrukarnas huvudområde, eftersom stora, mineralrika och skogfria slätter här steg upp ur Mälaren och omedelbart kunde nyttjas till odling.

Med en symbios av fiskare, jord- och skogbrukare blev ju landskapen norr om Öresund en riktig bördig och rik del av Europa;

http://www.youtube.com/watch?v=_OtcPZpu8g4
http://www.youtube.com/watch?v=b5_qaJPuD9A

Frågan är nu om arkeologin kan kalibrera mätningarna och berätta vilka av landets forntida gethus, åkerlappar och fäbodar som var 'äldst'. I det hänseende håller jag nog fortsatt en femma på traktbägarna från Öland... 

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3266.msg37227.html#msg37227

[Kungsune]

till östra och västra Götaland - innan den kommer till jordbrukskulturerna i Svealand och Danmark - förefaller då logisk.

Terminologin här blir väldigt konstig för mig som studerat ekonomisk historia och kulturgeografi. För mig ligger de mest utpräglade jordbruksområdena i just centrala Västergötland samt västra Östergötland.

[tty]

Så det har ingenting med efterleden -vi att göra då, som brukar tolkas som offerplats (Odensvi, Torsvi...)? Kanske kunde den hamna som förled också?
/Mats

'Vi' i betydelsen offerplats förekommer mycket riktigt även som förled i namn, även om det är mycket ovanligare än som efterled, och namnen är nog ofta sekundärt bildade från ett primärt "Vi" i närheten.

[Boreas]

Terminologin här blir väldigt konstig för mig som studerat ekonomisk historia och kulturgeografi. För mig ligger de mest utpräglade jordbruksområdena i just centrala Västergötland samt västra Östergötland.

Syftar du till dagens svenska landskap eller baserar du analysen på landskapens geologiska/arkeologiska historia?

Vad jag vet har landhöjning, luftburna sediment och jordtillväxt byggt upp den större delen av dom sammanhängande ytor och landskap vi i dag hittar söder om Vänern/Vättern/Vimmerby. Processen lär ha tagit tid och så sent som under vikingatid och sen medeltid var andelen våtmarker och havsvikar betydligt större än i dag.

Att Östgötaslätten varit präglad av sjöar och vattenleder är kanske en främmande bild, men fortfarande en verklighet så sent som 1500-talet. Där några av Sveriges bästa jordbruksmarker nu breder ut sig, fanns tidigare rika fiskevatten, vattenvägar och hamnar, från vilka slättens innevånare sedan bronsåldern hade idkat handel och utbyte med grannarna i norr, öster, väster och söder - samt i fjärran områden som kontinenten. (Östgötarnas relation till bronsålderns Medelhavskultur blev just kommenterad på annan tråd...)     

 

[Yngwe]

Syftar du till dagens svenska landskap eller baserar du analysen på landskapens geologiska/arkeologiska historia?

Vad jag vet har landhöjning, luftburna sediment och jordtillväxt byggt upp den större delen av dom sammanhängande ytor och landskap vi i dag hittar söder om Vänern/Vättern/Vimmerby. Processen lär ha tagit tid och så sent som under vikingatid och sen medeltid var andelen våtmarker och havsvikar betydligt större än i dag.

Att Östgötaslätten varit präglad av sjöar och vattenleder är kanske en främmande bild, men fortfarande en verklighet så sent som 1500-talet. Där några av Sveriges bästa jordbruksmarker nu breder ut sig, fanns tidigare rika fiskevatten, vattenvägar och hamnar, från vilka slättens innevånare sedan bronsåldern hade idkat handel och utbyte med grannarna i norr, öster, väster och söder - samt i fjärran områden som kontinenten. (Östgötarnas relation till bronsålderns Medelhavskultur blev just kommenterad på annan tråd...)   

Helt riktigt, oerhört mycket vattenytor har försvunnit, men detsamma gäller i mycket hög grad för Uppland, hundratals sjöar de senaste århundradena. Så det inbördes förhållandena är nog rätt likvärdiga över tid.

[Boreas]

Flyttade frågeställningen till tråden  "När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket?".

Vad gäller landhöjningen i Svealand/Uppland så följer den en annan tidsskala, vilket vi redan fått reda på - och kommenterat - efter E4-projektet. Utvecklingen av åkerbruket i Mälardalen anges här en progression som över dom senaste 5000 år...

[Yngwe]

Den avgörande faktorn för att insjöar och våtmarker försvinner är inte landhöjning.  Vare sig det gäller Småland, Östergötlan eller Uppland så handlar det till stor del om igenväxning av sjöar, en kontinuerlig och accelererande process. Det handlar också i viss mån om eroderade bäcken och trösklar som medför att vattenreservoarer töms.
 
I Uppland är detta en synnerligen viktig orsak till ändrad landskapsbild, precis som i Östergötland. Att göra en jämförelse om vilket landskap som ändrats mest är inte helt lätt, men Uppland nämns ofta som det landskap där flest sjöar försvunnit de senaste 500 åren.

[Kungsune]

SÅg att du kör samma fråga i två trådar Boreas. Ok! Yngwe har ju redan svarat ungefär som jag skulle gjort.
De medeltida bynamnen, kyrkorna, pollenanalyser mm visar att jordbruksområdena i Götaland haft en ganska likartad utbredning på 1100-talet
som idag. I Småland har vi förmodligen haft större odlingsytor. Markanvändningen har däremot varit väldigt annorlunda eftersom stora ytor legat i träda om vart annat.
Ytorna som används för spannmålsodling har så klart aldrig varit så stora per ytenhet/odlingsår som idag men den totala arealen avsatt för det agrara samhället är ganska likartad. Landhöjningen är negligerbar i Götaland och har förmodligen inte ens haft någon avgörande inverkan i Uppland heller de senaste 1000 åren.
En gammal uppfattning som bygger på senmedeltida korntal var att Upplands jord var så mycket bördigare. Denna analys har till stor del sågats idag eftersom flera faktorer inte tagits i beaktande; ex. Älvsborgs lösen, de kamerala skillnaderna i ägoförhållande, tunnornas olika volym mm.
Vad vi har att titta på som kan återspegla det agrara samhällets tyngdpunkter är exempelvis Sven Lagmans karta över kyrktäthet.