När och hur blev Småland svenskt?

[Karlfredrik]

Tidigare trådar har behandlat Götalands ställning. Men när vet man säkert att Småland var svenskt - utom östkusten som enligt Wulfstan skulle tillhöra svearna?
Jag kan inte komma ihåg att Småländerna finns omnämnt hos Snorre, och hos Saxo tycks det beskrivas som hednisk vildmark in på 1100-talet.

[Anganatyr]

I ett av medeltidsbreven i Diplomatarium Svecanum (jag kommer tyvärr inte ihåg vilket) stadsfäster kung Knut Eriksson (svensk kung 1167-1196) under sin regeringstid att cisterciensermunkarna i Nydala kloster hade rätt till fisket i sjön Skeen. Kung Knut förbjöd även lagmannen och invånarna i Finnveden, Värend och Njudung att ingripa mot munkarnas fiske i sjön Rusken, eftersom fiskerättigheterna skänkts till klostret i Nydala i vederbörlig ordning.
      I Florensdokumentet (som brukar dateras till ca 1120) omtalas öarnas namn i svearnas rike och här finns Guarandia (det latinska namnet på Värend) och Findia (som en del tolkar som Finnveden och en del som Finland) med som en del av "Sverige".
      Det finns också en källa (jag kommer inte på rak arm ihåg vilken) som beskriver Värend som "svenskt" i samband med att ärkebiskop Eskil av Lund är med och instiftar biskopsätet i Växjö år 1169.
      Adam av Bremen skriver ca år 1075 i fjärde boken, kapitel 24:

Mellan Nordlandet och sveonernas land bor värmlänningar, finnvedingar och andra folk. De är nu alla kristna och hör till Skarakyrkan.

Hur man skall tolka Adam kan givetvis diskuteras. Eftersom Finnveden tillhörde Skarakyrkan ca 1075, tillhörde det då "Sverige"?

[tty]

Tidigare trådar har behandlat Götalands ställning. Men när vet man säkert att Småland var svenskt - utom östkusten som enligt Wulfstan skulle tillhöra svearna?
Jag kan inte komma ihåg att Småländerna finns omnämnt hos Snorre, och hos Saxo tycks det beskrivas som hednisk vildmark in på 1100-talet.

Jag håller inte med om att Saxo betraktade Småland som hednisk vildmark. Såvitt jag kan minnas så förutsätter Saxo tvärtom att Sverige och Danmark hade landgräns mot varandra under 1100-talet. I varje fall nämns det upprepade gånger att folk flydde över gränsen, eller gick över gränsen på plundringståg, utan att korsa något mellanliggande område.
Däremot är "Småland" som samlande begrepp relativt sent. Jag vill minnas att det nämns första gången i Rimbegla mot slutet av 1100-talet.

[Karlfredrik]

Saxos kap 24 om prins Magnus härjningar i Småland när han brände ner hednatempel och tog med torshammare av koppar som trofé ger onekligen intrycket av hednisk vildmark.
Men detta kanske endast var en del av Småland, jag har inte sett de övriga citaten

[tty]

Jag antar att du menar avsnittet i 13.5.5 som i dansk översättning lyder:

"I den følgende tid drog Knud på sørøvertogt i de østlige egne, og da han vendte
hjem med et imponerende bytte, forestillede han sig at det kunne sikre ham en
højere position. Men i stedet for tak fik han kun bebrejdelser, for kongen
beskyldte ham for at have foretaget plyndringer på svensk område. Knuds
magtfulde bedrifter inspirerede Magnus til at lægge tilsvarende kvaliteter for
dagen, og blandt de iøjnefaldende trofæer han hjembragte, var nogle usædvanlig
tunge hamre, såkaldte Thorshamre, som på en af øerne blev regnet for hellige
genstande af dem der dyrkede den gamle tro. Når folk i gamle dage skulle
forklare hvordan tordenvejr opstod, gik de nemlig ud fra de ting de kendte i
forvejen: Bragene i himlen måtte efter deres mening komme fra hamre, og derfor
havde de fremstillet nogle kolossale malmhamre, for de mente at sådan en voldsom
buldren bedst kunne efterlignes med smedeværktøj. Men Magnus var en begejstet
dyrker af kristendommen der afskyede alt hvad der var hedensk, og så det som en
from handling at plyndre et tempel for dets inventar, og Thor for hans
værdighedstegn. Den dag i dag husker svenskerne ham som en gudsbespotter der
udplyndrede guderne. Havde dog bare hans endeligt svaret til begyndelsen!"

Ser man i originaltexten så sägs detta alltså ha skett någonstans på en ö österöver i "Svetica" och det är "Sveones" som drabbats. Knappast självklart att det gäller Småland, och om det gör det så var uppenbarligen Småland en del av Sverige vid aktuell tidpunkt.

[Karlfredrik]

Alternativt kan Saxo ha menat Dalsland och Värmland; det ger i alla fall inget svar på trådens fråga.

[Yngwe]

Är det ens relevant att studera Småland som enhetligt begrepp, och vad innebär det att vara svenskt?   Svenskare än Visingsö hittar du väl knappt på 1100-talet, och Visingsö tillhör Småland.  Men det säger ju inte att förhållandena var likadana i Njudung eller Västbo

[tty]

Alternativt kan Saxo ha menat Dalsland och Värmland; det ger i alla fall inget svar på trådens fråga.

Föga troligt att Saxo skulle kalla Dalsland och Värmland för en ö. Den geografiska inledningen till hans historia visar att han hade en ganska god uppfatting om nordens geografi, även om han tydligen ansåg att den skadinaviska halvön sträckte sig i Ö-V och inte i NNO-SSV. Han säger där f ö att Sverige på ena sidan gränsar mot Norge och Danmark och på andra sidan mot havet, och att från Skåne sticker Halland och Blekinge ut som två "grenar" mot Götland och Norge.I samma sammanhang talar han om en väg från Blekinge till Värend och att Skåneland ligger "tätt intill Götland och Norge".
 
På ett annat ställe talar han om gränsskogen mellan Halland och Götland och på ytterligare ett om att Finnveden gränsar till Halland. Även Möre nämns en gång.

Kort sagt är det svårt att tolka Saxo på annat sätt än att Möre, Värend och Finnveden hörde till Sverige på 1100-talet.

[Karlfredrik]

Givetvis är inte Småland ett enhetligt begrepp, men man kan ju ange när de olika delarna av Småland kom under Sveariket.
Källorna är av allt att dömma sämre än för öst och Västergötland.

[Anganatyr]

Adam av Bremen skriver i fjärde boken, kapitel 7:

Skåne är den yttersta delen av Danmark och utgör en halvö. Det är nämligen omgivet av hav på alla håll med undantag av en sammanhängande landarm i öster, som utgör gräns mellan sveonernas land och Danmark.

Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att Finnveden, Värend och Blekinge tillhör sveonernas land ca 1075. Adam sägs ju ha fått många av sina uppgifter från den danske kungen Sven Estridsen, vilket inte gör dem mindre trovärdiga.

[Carl Thomas]

I VG lagen,af mandrapi, stycke 5, skrivs om mandråp av Svenskan man och Småländsk man samt om Småländsk man inom Kungariket - ej Västgöte. Vi är då inne på ca 1280-talet.

Småländsk man, inom Kungariket, ej Västgöte. Vad kan menas med detta? Troligtvis hörde delar av Småland till Västergötland, eller, var på något sätt förenade med Västergötland, vid denna tid. Andra delar var det inte eftersom man preciserar: Småländsk man – ej Västgöte, han var alltså jämställd med en Västgöte – men var inte Västgöte.

Småland fanns och var erkänt eftersom det finns Småländsk man vid denna tid
Visingsö tillhör Småland och tror jag, tillhörde Småland redan ca: 1150-1175 när borgen Näs byggdes. Från Näs regerade sedan Öst- och Västgötakungar under lång tid – men ingen Kung från Småland regerade från Näs. Ändå måste Småland vara med i allt detta på något sätt eftersom Visingsö då måste ha ställts till Öst- och Västgötarnas förfogande när Näs byggdes.

Ett alternativ är att Småland finns som ”land” och är jämställt med Öst- och Västergötland – men att olika delar av Småland finns i någon form av symbios med både Öst- och Västergötland – men är ändå så självständiga att Småländsk man, ej Västgöte, nämns särskilt ca 1280.

VG lagen i samma stycke skriver ju även: Småländsk man inom Kungariket. Det bör ju betyda(?)  att några delar av Småland inte låg inom Kungariket ca 1280?

Thomas

[Yngwe]

Visingsö är en del av Vista land. Vista är ett av de små landen. Men de små landen är ingen enighet, så Vista kan inte ses stå närmare Njudung än t.ex. Västergötland bara för att det senare blev en del av Småland.   I den första vettiga bild vi kan skaffa oss av ett Sverige står Visingsö/Vista/Småland relativt snart i absolut centrum.

[Carl Thomas]

Svealand nämns första gången 1442.
Uppland bildas och namnges år 1296.
Småland nämns första gången ca 1200
Götaland nämns första gången 1150.
Värmland nämns första gången 1095.

Före det att landskapens namn nämns talade man om Svear, Götar – osv, alltså människor som räknade sig till ett visst område. Områdena tycks sakna fasta gränser.

 Först när Sverige som nation bildats ca 1260 införs sakta begreppet ”landskap”, alltså de olika landområdenas tidigare ganska flytande gränser fastställs –och Landskapet bildas och namnges. (Det är i samband med detta som Uppland skapas 1296 och de tre folklanden försvinner som enheter).

Det är väl i samband med dessa omställningar och fastställande av geografiska gränser som Småland kommer till som landskap. Innan detta skulle jag tro att området kallades för t.ex; Småländerna som enhetsbegrepp för ett antal små länder/landområden. Enhetsbegreppet blev sedan namnet på Landskapet Småland. Små-länderna som begrepp bör alltså ha varit mycket inarbetat – och därmed mycket gammalt. Namnet bör ha skapats av grannarna, inte av Smålänningarna själva? (OM namnet skapades av Smålänningarna själva bör vi misstänka att de hade en gemensam Kung/styre).

Problemet är alltså ”de flytande gränserna”. När det gäller VG tillhörde Värmland, delar av Dalsland och delar av Bohuslän(?)  tidvis VG. Det verkar som om delar av Småland också tidvis ”tillhörde” VG – alternativt, var i symbios med VG på något sätt (Småländsk man, ej Västgöte).

Små- länderna kanske hade en gemensam Kung? I alla fall, på något sätt, skapades Näs på Visingsö – på kanske ”neutral mark” som tillhörde ett av Små-länderna – och därifrån regerade sedan Öst- och Västgöta Kungar under lång tid. De regerade alltså ÖG och VG från Småland – och det bör ha haft en viktig betydelse som vi tappat idag.

Thomas

[Yngwe]

Som kontrast till Visingsö

Kalmare Ledung 1123(?),en norsk kung härjar i Möre, men källorna verkar inte anse att det är ett anfall på Sverige utan ett korståg mot hedendomen som härskade där. Det skulle tala för att Möre inte tillhör "Sverige" Men Eskilstunakistorna i Hossmo talar knappast för att Möre var genom-hedniskt så frågan är om källan är trovärdig?

Grundandet av Växjö stift verkar trotsa de svenska stiften, något som knappast skulle ha tillåtits om svenska kungens makt i Värend var stark, eller?  När Njudung och Finnveden samlar sig under samma lagsaga som Värend kan man tolka det som att deras förhållande till Sverige är likartat.

[Carl Thomas]

”Småländsk man inom Kungariket” – bör ju betyda att delar av Småland inte tillhörde det Svenska Kungariket omkring 1280. Det bör alltså då ha funnits ”Småländsk man” - utanför Kungariket.

Om delar av Småland just då tillhörde t.ex Danmark, eller, om dessa delar var självständiga, är ju en intressant fråga. Vad jag vet finns inget skrivet om hur dessa delar av Småland så småningom hamnade inom Kungariket?

Intressant det där med Växsjö stift där vissa delar av Småland kyrkligt tillhör Öst- och Västergötland – kan vi tolka detta som att dessa delar år 1163 (när stiftet kom till) då tillhörde (eller var i symbios med) ÖG och VG? I så fall kan vi ju börja rita en karta över dåvarande (självständiga?) Småländerna och dessas gräns i väster… Samt vi får kanske reda på var:  Småländsk man, ej Västgöte – bodde?

Thomas

[Yngwe]

Möjligen kan man iallafall se det som ett försök att skapa en kyrka skild från Sverige, men omfattningen blir begränsad, man rår helt enkelt inte på kyrkans makt. Men juridiskt finns ingen lika stark motståndare, så en lagsaga för Värend, Njudung och Finnveden lyckas man driva igenom.  Lagen och Stiftet borde vara uttryck för samma vilja att hävda självbestämmande. Att där fanns mäktiga män råder det nog ingen tvivel om. Uradelsläkterna  Bonde, Bååt och Trolle och Hård av Segerstad kommer från dessa tre land därifrån, även Eka och Natt och Dag kan möjligen spåras dit. 

Så bilden av Småland som hednisk vildmark är nog att anse som förtal, där finns förvisso stora skogar men även rika kulturbygder och män med makt!

[Karlfredrik]

Det är inte så märkligt att danska och skånska källor betonar farliga djupa skogar och vildmark i Småland. Givetvis fanns tidiga kulturcentra, exempelvis  Kalmar.

[Peppe]

Det är nog viktigt att understryka det som har sagts: att Småland inte är ett enhetligt område, utan har, som namnet antyder bestått av ett antal förhållandevis självständiga små land. De olika delarna skiljer sig ju dessutom åt på flera sätt med olika geografiska och topografiska förhållanden, olika kontaktnät, olika traditioner och så vidare. Trots att Småland existerar som begrepp och enhet under medeltiden är det fortfarande inte enhetligt, det är skillnad mellan t ex höglandet, tiohäradsbygden och kuslandskapen i öster och respektive områden förefaller ha närmare kontakter åt andra håll än mellan varandra. Allt det talar för övrigt tydligt emot att Småland skulle ha haft en "gemensam kung" eller någon form av gemensamt styre innan det införlivades i det svenska riket.

Hur och när Småland blev en del av Sverige är snarast en fråga om när de olika delarna som utgjort Småland blev delar av Sverige. Den historien är inte heller enhetlig eller gemensam utan har skilda förlopp.

Tar man Möre som ett exempel så har detta område med all sannolikhet inte blivit definitivt införlivat i Sverige förän under loppet av det sena 1100-talet och 1200-talet. Däremot har detta föregåtts av ett antal riksbildningsförsök och försök att upprätta olika former av överherravälden. Men det är viktigt att förstå att det inte är fråga om en linjär utveckling och samma sak torde gälla i andra delar av Småland.

[Anganatyr]

Så bilden av Småland som hednisk vildmark är nog att anse som förtal, där finns förvisso stora skogar men även rika kulturbygder och män med makt!

Jag tror inte heller att tex södra Småland var hednisk vildmark. I Finnveden finns tex vikingatida runstenar med kristna kors (som tex Toftaholmstenen, Rörbrostenen och Trotteslövstenen). I Värend finns tex Nöbbelestenen med ett kristet kors. På Stojbystenen i Värend avslutas texten

Hjälpe Gud deras ande.

och på den vikingatida runstenen vid Växjö domkyrka avslutas texten med

Gud hjälpe hans själ.

Detta visar att det fanns kristna som hade resurser att resa kristna runstenar redan under vikingatiden.

Grundandet av Växjö stift verkar trotsa de svenska stiften, något som knappast skulle ha tillåtits om svenska kungens makt i Värend var stark, eller? 

Jag tror man skall vara försiktig med att blanda in kungamakten i den tidiga kyrkans affärer. Kyrkan samarbetade över gränserna. Från början låg hela Norden under ärkebiskopen i Hamburg-Bremen (på vars uppdrag Adam av Bremen skrev sina 4 böcker). 1103/1104 får danska Lund en ärkebiskop som är ärkebiskop för hela Norden. År 1152 Blir Norge egen kyrkoprovins med egen ärkebiskop. År 1158 upphöjer Danmarks och Sveriges ärkebiskop Eskil av Lund biskop Sigfrid (som anses ha verkat i Växjö) till helgon som ett första steg mot att Växjö stift skall bildas. 1164-1167 tvingas Eskil av Lund i landsflykt från danska kungamakten till Sens i Frankrike (en del forskare har varit inne på att det var bla för att Eskil ville bilda Växjö stift Som ledde till landsfykten. Detta gillades inte av danska kungamakten). Redan på 1150-talet hade den danske kungen Sven Grathe härjat i Finnveden och Värend som enligt tex Knytlingesagan beskrivs som "svenska" vid tidpunkten för händelsen. Kanske såg danska kungamakten detta område som en framtida del av Danmark? År 1164 blir Sverige en egen kyrkoprovins, men den danske ärkebiskopen är forfarande "primas" över den svenske. Detta yttrade sig bla genom att den danske ärkebiskopen utsåg Sveriges ärkebiskop, inte påven som annars var fallet. Och till slut lyckas då Eskil grunda biskopsätet i Växjö år 1169.

Tar man Möre som ett exempel så har detta område med all sannolikhet inte blivit definitivt införlivat i Sverige förän under loppet av det sena 1100-talet och 1200-talet. Däremot har detta föregåtts av ett antal riksbildningsförsök och försök att upprätta olika former av överherravälden.

Jag är väldigt tveksam till någon form av överherravälde så tidigt. Hade kungamakten resurser att fortsätta kontrollera stora områden efter att de erövrats? Jag tror snarare på ett samarbete mellan kungamakten och de lokala eliterna. Ett samarbete som både de lokala stormännen och kungamakten tjänade på.

[Boreas]

Visingsö är en del av Vista land. Vista är ett av de små landen. Men de små landen är ingen enighet, så Vista kan inte ses stå närmare Njudung än t.ex. Västergötland bara för att det senare blev en del av Småland.   I den första vettiga bild vi kan skaffa oss av ett Sverige står Visingsö/Vista/Småland relativt snart i absolut centrum.

Visby är troligen ett nyckelord.

I Småland har man även hittat 'Gotländska' bildstenar. Ett historiskt samband med det självständiga Gotland konstitutionella relationer med Visby kan förklara hur småländerna klarade behålla sin gamla kulturform något längre än Götaland och Svealand.

Dalarna, Hälsingland, norra Norge och Finland kristnades häller inte före 1200-talet. Det var förövrig på denna tid man fick ge ett äntligt avkall på antikens klassiska visdomslära - byggd på kunskap, vett och förstånd - intill reformation och upplysningstid återupptar resterna efter denna kulturform, som akademier för 'historia och naturfilosofi'. I mellantid fick dom gamla skolorna ge plats åt den latinska historieskrivning och det glada vanvett.