En annan sak som jag funderat på är följande.
Har inte de senaste två årens utgrävningar visat att Uppsala inte är en centralort under större delen av folkvandringstiden?
Blomstringstiden verkar ju starta vid ca 450 och framåt, fynden från 2009 är ju inte direkt utmärkande.
Att man flyttat fram åldern på storhögarna tyder väl också på det?
(Detta sagt med viss reservation då man ev. inte kommit så djupt ner vid de senaste utgrävningarna.)
De senaste två utgrävningarna har bara berört de sista faserna på södra och norra platån, förutom ett provschakt i norra platån som hösten 2010 grävdes ner till botten av kulturlagren på platån. Ytan av den djupa delen av schaktet var inte mer än ca 1/2 m
2 stor, och det lades i platåns norra kant, nästan helt säkert utanför byggandernas norra långvägg. Dateringarna från kulturlagret som associerats med den första fasen av aktivitet i botten av det schaktet hamnade i slutet av yngre romersk järnålder.
De byggnader som berördes av årets grävningar på södra och norra platån är dock de sista i en succession av byggnader på båda platåerna. Övergivandet av hallbyggnaden på södra platån daterades redan på 90-talet till omkring år 800. Vi hoppas dock att dateringar från årets grävningar ska kunna precisera den dateringen, och även klargöra när huset byggdes. Vi vet genom några djupare provschakt från 90-talet att det ligger minst två faser av stora byggnader under det nu utgrävda huset, men deras dateringar är okända.
På den norra platån hittade som bekant en stor byggnad som har använts för exklusivt hantverk. Vi har ännu inte några säkra dateringar (inga av årets dateringar har kommit ännu), men en datering från provschaktet som grävdes förra hösten tyder på att den sista fasen är ungefär samtida med södra platån. I störningar från senare bebyggelse så har vi kunnat se tydliga spår från tidigare faser av långhus även på norra platån (stolphål, stensatt väggränna osv) så det finns en möjlighet att vi kommer kunna datera åtminstone en tidigare fas.
Omdateringen av kungshögarna ledde nog till att man började spekulera om ifall Gamla Uppsala, som du säger, kanske inte kom igång ordentligt förrän slutet av folkvandringstiden. Det bygger dock på den gamla teorin att kungshögarna skulle vara så kallade "founder burials" som markerar etableringen av platsen och någon sorts "dynasti" som rörde sig där. Den teorin anses nog inte lika säker idag. Tex verkar det idag som att folkvandringstid i Mälardalen inte utmärks av att eliten begravs i storhögar, utan av kammargravar. I stort sett alla utgrävda storhögar har omdaterats till slutet av folkvandringstid eller senare, vilket är ett mönster som Gamla Uppsala faller in i. Traditionen med storhögar verkar alltså inte ha växt sig stark förrens runt 550 e.Kr. Innan dess verkar det snarare vara kammargravar som markerar elitgravar, och de har generellt sett mycket mer blygsamma ut utifrån. Som bekant är ju gravfälten i Gamla Uppsala knappt berörda av arkeologi.
Tror att vi måste väntat på fler dateringar av bebyggelsen, och då framför allt kungsgårdsplatåernas tidigare faser innan vi kan säga någonting säkert om när Gamla Uppsala kommer igång. Södra platån består av minst 3 meter kulturlager, och norra platån en 1-2 meter kulturlager. Endast toppen på båda har än så länge berörts av undersökningar.
