Det är lite svårt att få en sammanhängande bild av fynden runt Uppsala från denna tråd. Jag skulle vilja veta om man har sammanhängande kulturlager, storleken av dessa och tidsaxeln.
Ok, det finns referenser till flera olika publikationer tidigare i den här tråden, så om du är intresserad så tycker jag att du ska kolla upp dem.
Generellt så kan man säga att undersökningarna hittills mest har varit ganska fragmentariska i Gamla Uppsala. Stora delar av platsen är störda av och tas upp av kyrka, kyrkogård, aktiva gårdar och villaområden. De punktnedslag som har gjorts (både forskningsgrävningar och exploateringsgrävningar vid tex vägarbeten och ledningsdragningar) har visat att boplatslämningarna sträckte sig över ett väldigt stort område och omfattade troligtvis flera olika gårdslägen. Bevarelsegraden för dessa varierar beroende på var de ligger, men man har kunnat se att de verkar ha varit specialiserade på olika sorters hantverk. Storleken tyder på att bebyggelsen i Gamla Uppsala var lika stor under järnåldern som den var under medeltiden då det var Upplands största by.
Det område som dragit till sig mest uppmärksamhet (förutom gravarna) är de så kallade "kungsgårdsplatåerna" som ligger norr om kyrkan. De består av två stora terrasser som ligger i vinkel mot varandra i en norrsluttning. Kyrkan ligger på toppen av samma sluttning. På den övre, södra terrassen hittade man i början av 90-talet en stor hallbyggnad. C14-dateringarna tyder på att den brann upp någon gång i början av 800-talet. Man gjorde även ett provschakt ner i ett av stolphålen, och man hittade ett stort stolphål från en tidigare byggnad under den översta. Mellan de två verkar man ha lagt ut ett metertjockt lerlager. Provborrningar har visat att södra terassen verkar ha 3 eller 4 faser, och med varje fas så har terassen byggt upp och blivit högre. Det verkar alltså som att man har en succession av hallbyggnader, kanske från 400-tal fram till 800-tal.
I våras grävdes andra änden av den sista hallbyggnaden ut. Då kunde man klargöra att hallen var över 50 m lång (tyvärr är norra gaveln bortschaktad, troligtvis då terrassen användes som sandtag i tidigmodern tid). Man fick också mer information om hallens ovanliga konstruktion:
Dubbla väggar.
Taket bars av både väggarna och takstolparna vilket tyder på hög takhöjd.
Tre meter breda portar in i hallen som låg symmetrisk med två på varje långsida.
Många järndetaljer som verkar ha smyckat hallens utsida
Hallen verkar ha städats innan den brann, vilket tyder på att branden var anlagd. Efter branden deponerade man föremål i stolphålen (hästkäkar, gångjärn osv), röjde bort rivningsmassorna och förseglade platsen med ett lerlager.