Enligt mig är det alldeles för enkelspårigt och subjektivt att utfå från kungar under 600-tal och än värre 400-tal. Den rikedom och den monumentalism vi ser kan precis lika gärna referera till en religiös elit eller från en annan funktion vi inte känner. Jag har inget problem med att man ser kungar som ett alternativ, men jag tycker det verkar synnerligen olämpligt att hela tiden utgår ifrån kungar.
Kung/konge/König, etc. är ett
väldigt gammalt samgermanskt ord. Det är spritt över hela det germanska språkområdet, och har även spillt in i åtminstone det finska. Såvitt jag känner till, men jag kan ha fel, har ordet aldrig haft annat betydelse än ledare, ungefär stats- eller stamchef).
Man kan i o f s diskutera balansen mellan religiöst och politiskt ledarskap i olika skeden, det finns teorier att kungen förr var något slag av kultledare. Men ändock ledare.
Sannolikheten att ledarna i äldre tiders Uppsala av sin samtid ansågs vara kungar borde vara väldigt hög, såvida de talade ett germanskt språk. Vad skulle de annars kallas? Vilka alternativa benämningar känner vi?
Visst. Vi kan tala om ledarna i GU som "
kungar eller andra befattningshavare vilka vi inte känner till, vars funktion för oss är okänd och som hade ett namn vi inte känner till". Eller så kallar vi dem "
kungar" och går vidare...
Men om vi lämnar språkbruk i kontakter med pressen och ser mer på stolpraden ifråga.
Dels är det väldigt intressant - och för mig helt nytt - att det lilla Degeberga också har en stolprad och att den är äldre än GU:s.
Dels är väl kungshögarna i GU, om jag kommer ihåg rätt, utgrävda ur åsen. Det borde innebära att platsen redan innan högarna anlades på 5-600-talet var väl lämpad för ceremoniellt bruk. Läktarna, i form av åsen, fanns så att säga redan på plats. Det ger den
möjliga (vänligen observera ordvalet) tidsföljden:
1) En kultplats, eller liknande, tas i bruk i området öster om åsen
2) Den monumentala vägen anläggs som ansluter till Uppsala omedelbart Ö om kultplatsen
3) Någon fingrar på åsen och gör om den till tre kungshögar.
Jag har noterat det som AndreasE har nämnt flera gånger, det att man under en ganska begränsad period "investerat" i GU för att skapa en monumental plats. Det kanske inte utesluter att den investeringen förlades till en plats som redan innan ansågs vara central i ett eller annat avseende?
Med anledning av
Björgs intressanta fråga, är det någon som har koll på stolpradsriktningarna i grader räknat?