Nya fynd i Gamla Uppsala

[vemvet]

Då vil man gärna veta hur du översätter följande:

"Igitur ut brevem Sueoniae vel Suediae descriptionem faciamus: haec ab occidente Gothos habet et civitatem Scaranem, a borea Wermilanos cum Scritefinnis, quorum caput Halsingland, ab austro longitudinem habet illius Baltici maris, de quo ante diximus; ibi civitas magna Sictone."

Texten är öppen för tolkning. Läser man också vad Adam skriver i övrigt så är det skridfinnarna som är kopplade till Hälsingland. Vi har diskuterat det här tidigare och det ligger utanför trådens ämne. Tacitus.nu sammanfattar Adam beskrivning av Hälsingland bra.

http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/land/halsingland2.htm

[Boreas]

Vi har diskuterat det här tidigare och det ligger utanför trådens ämne.

Just det. Av den orsak är det lite konstigt att du behöver återupprepa ditt anliggande också på denna tråd.
Kan du inte använda samma tråd - eller evt. starta en ny?

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4226.msg67578.html#msg67578

[Ättelägg]

Mmm, gammalt skåpmat.

Nu existerar ju Uppsala av sig självt, vilket är skönt.

Intressant blir det när man beaktar det faktum att våra förfäder hade en alldeles egen uppfattning kring sakernas tillstånd och relativt raka rör från förkristen (långt bortom kristendomen) tid vilket borde sporra fantasin. Många gånger har jag funderat kring Boreas ideer kring en samlad front gentemot det växande romariket och trott det varit lite väl avancerad teori för den tiden men efter att närmat mig mytologin kring Sigurd, Mannus och den mytologiska geografin med asagård i centrum börjar man ju fundera lite mera.

Steg för steg närmar vi oss en punkt där tänkarna spekulerade för 100 år sedan med modern konsekvens av förlöjliganden till att i nutid åter börja tassa i deras spår.

[123hopp]

De nya uptäckter av stolprader i GU kanske ger möjlighet att gissa att den N-S raden (plus några grader) hade funktion som "hieros odhos" (sakrala vägen) av antika Grekland, på vilken pilgrimer brukade närma sig olika sanktuarier. Södra raden kanske var södra gränsen till den ktoniska "temenos" - "sakrala landet" som ägdes av underjordiska fertilitetskrafter. Sett från större distans, södra raden - tillsammans med evtl. angränsande delen av östra stolpraden, kunde ge upphöv till tal om lund i vilken djur- och människooffer hängdes på träd, eller!?

[Vetgirig]

Kanske hängde offren i trästolpar och inte i växande träd?

[stakodder]

Kanske hängde offren i trästolpar och inte i växande träd?

Undrar det....regelbundet hänga upp offer längs med landsvägen?

[Frågvis Amatör]

Marty

Spännande med Uppsala! Nu har vi 2 riktigt betydelsefulla centralplatser från förhistorien som är relativt väl undersökta, en i Skåne och en i Mälardalen

Uppåkra är fyndrikt med utbredda kulturlager men fattigt på monument och gravar medan GU är rikt på monument och gravar men fyndfattigt. Det är stor skillnad mellan platserna.

Thomas I

[Marty]

Fyndmängden kan vara en faktisk skillnad eller något annat. Metalldetekteringen har varit mer omfattande i Uppåkra vilket leder till fler fynd. Sen är ju bevarandeförhållandena, (PH-värden etc) också avgörande. Uppsala verkar vara relaterat till Norrländska/Norska traditioner med storhögar i rad etc. Det måste handla om olika traditioner, där DK, VG och Skånes kungar inte gjorde på samma sätt under 500-talet som man gjorde längre norrut. Varje större region verkar ha haft sin hedniska "centralort". Gudme på Fyn, Uppåkra i Skåne, Högom i Norrland, Borre i Östfold och kanske Gudhem i VG. Finns det exempel på undersökta "kungagravar" från södra Skandinavien från perioden 500-600 e kr?

[Frågvis Amatör]

Marty:

Finns det exempel på undersökta "kungagravar" från södra Skandinavien från perioden 500-600 e kr?

Kungagravar tror jag är ett nationalromantisk begrepp från 1800-talet. De flesta högar i Skåne sägs vara från Bronsåldern. Grävningar i högar är också 1800-talsarkeologi och det förekom även i Skåne. Nu grävs de bara ut om de ligger i vägen för en väg eller annan urbanisering.

Gudme hängde inte med så långt in i modern järnålder som några av de platser du nämner.

Thomas I

[Ättelägg]

Angående inramningen är det fältet söder om högarna som är det intressanta. Vi har en källa i mitten och fynd av människoben utan gravar vilket osökt leder till tankar om offer. Att vi har olika utslag för olika centralplatser är väl att förvänta men glöm inte att gudme i mångt och mycket påminner om Uppsala, en plats som gestaltar det gudomliga asagård på jorden.

[Frågvis Amatör]

Ättelägg. Gudme är äldre än GU.

Thomas I

[Marty]

Gudme är tidig ja. Alla exempel har lite olika datering på sina blomsterperioder. Kungagravar kan väl vara ett bra begrepp för de "finaste". I utländsk  litteratur kallas de ibland "princely graves". Tillbaka till frågan så undrar jag om det finns några dokumenterade "princely graves" från perioden 450-600 e kr från södra Skandinavien?

[Frågvis Amatör]

Marty.

Tillbaka till frågan så undrar jag om det finns några dokumenterade "princely graves" från perioden 450-600 e kr från södra Skandinavien

Det är ingen fråga som jag lägger någon tid på. Jag är helt ointresserad av kungar före 900-talet e.Kr.

Och tråden heter" Nya fynd i gamla Uppsala" och inte "Gamla kungar i Skandinavien" ;-)

Thomas I

[Marty]

Vore oerhört intressant att sätta in de nya fynden från Uppsala i en större kontext. Jag har läst bl a Brinks avhandling om vendeltida storhögar i Mälardalen där man kan konstatera att de placeras i centrala/logistiskt viktiga platser och att de begravda har hög status, där högens storlek kan relateras till den begravdes sociala nivå. Avsaknaden av utgrävda storhögar i exempelvis Småland och VG gör att vi inte med säkerhet vet om motsvarande tradition fanns här. Utifrån en eventuell skillnad i begravningstraditioner mellan exempelvis Svealand och Götaland/DK så kanske även strukturen och utformningen av en centralplats varit olika (som Uppsala/Uppåkra). Uppsala verkar i sin struktur ha många likheter med exempelvis Högom och Borre medans motsvarande platser (med storhögar i grupp/rad) saknas i sydskandinavien. En slutsats jag sett är att det är nya ätter i norr som behöver manifestera sitt maktövertagande medan man i söder haft "business as usual" varför man inte behövt motsvarande manifestationer.

[123hopp]

"Hänga offer längs med landsvägen" ter sig faktiskt att inte ha något belägg i källorna. Men "landsvägen" slutar möjligen några kilometer från GU. Närmande sig till GUs helgedom längs N-S stolpraden hade kanske en ritual karakter och åkande på landsvägen hade inte den, eller!?

Om offren hängdes inte på träd utan på stolparna omkring (?) ängen nedanför högarna, då kommer upp frågan vems var stolparna. Var det byar, storfamiljer eller stormännen i vilkas namn dedikerades offren hängande på dem? Och annars kan man också fråga om de offren blev väljda på grund av några fysiska fel. Det är helt mänskligt att försöka undvika situationen där gudomen tar bort de mest värdefulla samhällets medlemmar eller tillgångar för sig.

Och tyvärr offren måste göras, tyckte man. GUs helgedom var möjligen en av så kallade "Livets Källor". Mytologin säger att i slutet av en tidscykel en del av "livets energi" skulle returneras i gengäld till gudomen som vistades där. Om det skulle vara ett "offer", så är det bara pytteliten del av gudomens gåva ändå.  För att förstå sammanhangen det är bra att kunna dechiffrera gamla mytiska allegorier. "Röda kor" i Rigveda och samma slags kor i äventyr av Herakles var t ex allegorier för sån "livets energi" från berg, grotta eller en strömkälla... bredvid nån landsväg!?   

[123hopp]

P.S. Sorry att jag gick möjliga senare upptäckter i förväg men stolpraderna runt GU helgedom är lite otypiska och provocerande. Om vi tittar på mycket äldre koncept med Goseck solcirkel, så det ter sig att konstruktionerna representerar planerat engångs inslag i sakrala landskapen. På ena sidan har vi sol- och kanske också mån-cyklars observationer gjorda under längre tid och på den andra - sociala eliten som helhet, som ville använda dem för sina ändamål. Det är inte alls solklar i GU. Jag undrar t ex om äldsta början till GUs helgedom kunde möjligen utläsas redan? Kanske de äldsta stolparna gick i nåt enhetlig "spacing" i landskapet?