Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /storage/content/83/155183/arkeologiforum.se/public_html/forum/Sources/Load.php(183) : runtime-created function on line 3 Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /storage/content/83/155183/arkeologiforum.se/public_html/forum/Sources/Load.php(183) : runtime-created function on line 3 Nya fynd i Gamla Uppsala

Författare Ämne: Nya fynd i Gamla Uppsala  (läst 359269 gånger)

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1080 skrivet: januari 29, 2014, 01:40 »
Citera
Blanda de äldsta kända ”bedrifterna” här hör den norske kungen Harald Hårdrådes år 1064.Han seglade då uppför älven till Vänern med 60 krigsskepp och härjade runt Vänerns stränder.Han fick rulla sina skepp på stockar för att ta sig förbi fall och forsar vid Lilla Edet, Åkerström, Trollhättan och Vargön.
Frågan är om det verkligen står "rulla". Tekniskt skulle jag snarare tro att skepp drogs på en typ av slädar, där skeppen stod i en vagga. Alternativet är träfodrade v-formade grävda rännor, vilket det också finns spår av i Trollhättetrakten, men dessa torde slita hårt på ett skepps bord (slädar sliter inte lika mycket på borden). Rullar kräver ett bearbetat underlag annars så ställer metoden till mer problem än att underlätta. Samma "släde" kunde sannolikt användas flera gånger.
60 skepp med standardbesättning borde borde innebära 24+1 per skepp och tillkommer 8 ur kungens hird. Hårdråde hade alltså en styrka på  minst 1500 och högst 1980 st inkl kungen. Skeppen roddes med 12 par åror, vilket antyder storleken, och förde även segel.

Att kungen kanske även hade oceangående skepp hör inte hit. De bör varit olämpliga för ett företag in i Vänern.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1081 skrivet: januari 29, 2014, 08:57 »
AndreasE nu är du lite på djupt vatten va? Jag törs utan tvekan påstå att du inte hittar ett enda småländskt land som inte direkt kan knytas till ett omfattande vattensystem,inte ens ett härad.  Du lär knappt ens hitta en tidigmedeltida socken som uppfyller det kriteriet.


I själva verket tror jag inte du förstår vad farbar innebär.  Men istället för att upprepa sådant som är påtalat otaliga gånger på forumet, och som är mycket väl styrkt i källor, så kan du väl beskriva en landsväg från järnåldern som förflyttar varor över Töreboda avstånd, och som har ekonomisk betydelse. Du behöver inte ta en rikig, utan gör en beskrivning över en hypotetisk sådans sträckning och funktion.




iPad är fantastiskt va? Töreboda?   Större ska det vara....
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1082 skrivet: januari 29, 2014, 10:49 »
AndreasE nu är du lite på djupt vatten va? Jag törs utan tvekan påstå att du inte hittar ett enda småländskt land som inte direkt kan knytas till ett omfattande vattensystem,inte ens ett härad.  Du lär knappt ens hitta en tidigmedeltida socken som uppfyller det kriteriet.

Vilket förstås inte var vad jag sa. Men what ever. Jag tror att folk förstår vad jag menar.

Men istället för att upprepa sådant som är påtalat otaliga gånger på forumet, och som är mycket väl styrkt i källor, så kan du väl beskriva en landsväg från järnåldern som förflyttar varor över Töreboda avstånd, och som har ekonomisk betydelse. Du behöver inte ta en rikig, utan gör en beskrivning över en hypotetisk sådans sträckning och funktion.

En mycket gammal farled (återigen, jag pratar inte om "landsvägar") är sannolikt leden mellan Uppsala och dagens Stockholm, via stockholmsåsen och Uppsalaåsen. Centrala Stockholm var det huvudsakliga stället där man passerade Mälaren. Leden fortsatte nog både norr ut och söder ut. Den ekonomiska betydelsen är förstås svår att bedöma, just den här regionen har ju gott om vattenvägar. Men även människor har förstås ekonomisk betydelse, inte bara varor. Tex hantverkare som rör sig mellan olika gårdar.

Sen måste rimligen färdsättet man valde berott inte bara på tillgång till tex vattenleder, utan även på vart man skulle. Säg att man bodde närheten av Uppsala och skulle till Gudhem. Vilken väg tar man? Tråcklar man sig med båt hela vägen (om det ens är möjligt), eller färdas man på land vissa sträckor (tex från Mälarens sydvästra strand till Vättern eller liknande) för att få direktare väg? Om man vill ha med sig hästar, kan man få tag på tillräckligt stora båtar längs hela vägen, eller får man hålla sig till de större vattendragen och sjöarna, och rida där emellan?

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1083 skrivet: januari 29, 2014, 11:30 »
E
Citera
n mycket gammal farled (återigen, jag pratar inte om "landsvägar") är sannolikt leden mellan Uppsala och dagens Stockholm, via stockholmsåsen och Uppsalaåsen. Centrala Stockholm var det huvudsakliga stället där man passerade Mälaren. Leden fortsatte nog både norr ut och söder ut. Den ekonomiska betydelsen är förstås svår att bedöma, just den här regionen har ju gott om vattenvägar. Men även människor har förstås ekonomisk betydelse, inte bara varor. Tex hantverkare som rör sig mellan olika gårdar.
Enbart om man skulle till SÖDERTÖRN. Annars gick den huvudsakliga trafiken söderut landvägen via leden över Strängnästrakten alternativt väster om Mälaren (om man skulle mot trakterna runt Vänern).
Strängnästrakten var en betydligt centralare plats väl representerat av stormän än den samtida blivande Stockholmstrakten före 1100. Det är ingen slump att et av stiften får sitt säte i Strängnäs och inte i Stockholmstrakten.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1084 skrivet: januari 29, 2014, 17:46 »
Vilket förstås inte var vad jag sa. Men what ever. Jag tror att folk förstår vad jag menar.

En mycket gammal farled (återigen, jag pratar inte om "landsvägar") är sannolikt leden mellan Uppsala och dagens Stockholm, via stockholmsåsen och Uppsalaåsen. Centrala Stockholm var det huvudsakliga stället där man passerade Mälaren. Leden fortsatte nog både norr ut och söder ut. Den ekonomiska betydelsen är förstås svår att bedöma, just den här regionen har ju gott om vattenvägar. Men även människor har förstås ekonomisk betydelse, inte bara varor. Tex hantverkare som rör sig mellan olika gårdar.

Sen måste rimligen färdsättet man valde berott inte bara på tillgång till tex vattenleder, utan även på vart man skulle. Säg att man bodde närheten av Uppsala och skulle till Gudhem. Vilken väg tar man? Tråcklar man sig med båt hela vägen (om det ens är möjligt), eller färdas man på land vissa sträckor (tex från Mälarens sydvästra strand till Vättern eller liknande) för att få direktare väg? Om man vill ha med sig hästar, kan man få tag på tillräckligt stora båtar längs hela vägen, eller får man hålla sig till de större vattendragen och sjöarna, och rida där emellan?


Men tänk då ytterligare ett steg. Människor kan visst vara av ekonomisk betydelse, men för att de ska utgöra någon större inverkan så ska det vara ett regelbundet flöda. Ett sådant kräver beskrivning. Ska vi anta att stora mängder människor vallfärdade från Sörmland via dagen Stockholm till Uppland? Du pratar om hantverkare som reser omkring. Hur många skulle det kunna röra sig om?  Dussintals per vecka? Eller per år? Vart ska dom? Om hypotesen ska vara användbar kan man rimligen kräva en noggrannare beskrivning än att nämna en helt fiktiv grupp av människor.

Så istället för att förklara något om denna landsväg över Stockholmsåsen så illustrerar du själva problemet med ett för lättvindigt resonemang om vägar. Istället för att utgå från rimliga resonemang så utgår du från en uppfattning om att där fanns en landsväg av betydelse och försöker sen fylla den med innehåll....
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1085 skrivet: januari 29, 2014, 22:38 »
Yngwe, menar du att det inte fanns vägar på järnåldern, att byar mm enbart fabbs vid vattenkeder== Förklara det arkeologiskt! :D

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1086 skrivet: januari 30, 2014, 01:14 »
Yngwe, menar du att det inte fanns vägar på järnåldern, att byar mm enbart fabbs vid vattenkeder== Förklara det arkeologiskt! :D


Om du brytt dig om att läsa vad jag skrivit hade du sett att jag flera gånger skrivit att det självklart fanns vägar, men att dessa inte kan förutsättas utefter våra preferenser, eftersom behovet av längre transporter är begränsat, och eftersom landsvägens förmåga att tillgodose det behovet också är begränsat.


Har du själv reflekterat över vad en vagn klarar att lasta, och vad som krävs av en väg som ska klara vagnstransporter, och vad som krävs för att underhålla en sådan väg? Har du tagit ställning till hur varuflöden kan ha sett ut?  AndreasE fick en fråga, du är givetvis välkomen att besvara den också!


" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1087 skrivet: januari 30, 2014, 18:28 »
Skidor, slädar dragna av hästar, renar och ev. hundar bör ju också ha varit viktiga sätt att ta sig fram och att transportera varor under snörika vintrar.

Dom äldsta slädarna vi känner till är på samma ålder som dom äldsta stockbåtarna - ca. 10.000 år gamla. Båtar, skidor och sleder var mao. inget okänt för dom pionerer som befolkade Norden efter istiden. Ej häller dragdjur.

Man har utgått från att den ca. 10.000 år gamla sleden man hittat i Finland varit byggt för hundar. På bakgrund av dom fynd man numer har av ren och älg från Ahrensburg/Bromme/Skåne-tiden (Yngre Dryas) kan man mistänka att också renar blivit använda - redan i dom senare delar av istiden.

Ett principiellt vägnät över (relativt) stora avstånd törs ha existerat vinterstid - hursomhälst - sen stenåldern. När man sen hittar välbyggda och (även) stenlagda vägar från svensk bronsålder - med nerfilade spår vagnhjul - så ger det givetvis prov på at transportbehovet fått skandinaverna göra både vagnar och vägar för sommartida färdsel - också.

Behovet för transport, handel och vandel var tydligen rätt stort när Östersjön gick in i bronsåldern. Det förefaller alltså sanolikt att man redan på denna tid haft regionala vägnät - som på endera ände haft anknytning till omliggande sjöar, älvar och havsvikar.

På så sätt fick man redan under stenåldern fasta vägar mellan diverse natur-ressurser och befolkningar med dito behov. Undertiden fick man igång trafik till ikringliggande regioner. Långväga transport av flinta, kvarts, skifer, asbest och bernsten visar på ständig, regional handel efter Skandianviens kustar dom senaste 10.000 år. Till tider är den ävn inter-regional. Inlandshandeln efter älvarna över Nordkalotten - från Tromsö till Torneå - är drygt 8.000 år.

Så snart folk började befolka inlanden fick man - i all huvudsak - frakta salt och havsfisk från närmaste hamn. Transportbehovet - sogar genom hela regioner - törs alltså vara lika gammalt som saltbehovet. 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Anders i Uppsala

  • Stammis
  • Antal inlägg: 165
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1088 skrivet: februari 02, 2014, 21:37 »
Längs Uppsalaåsen finns tydliga spår av hålvägar (syns jättetydligt bara ett par hundra meter från gamla E4 vid Lövstalöt).  Längs vägen (som i dag delvis fungerar som motionsspår) finns "Kung Skutes hög", samt någon kilometer norrut en fornborg, vilken tolkats som ett slags "tullstation" mellan socknar/härader.

Mer information:

http://www.upptacksverigeshistoria.se/sok-besoksmal/visa/375/
http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5lv%C3%A4g

Så nog fanns vägar och nog hade de betydelse. Också här vid Lövstalöt möts vattenvägar och "landsvägar", precis som någon halvmil söderut vid Gamla Uppsala.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1089 skrivet: februari 03, 2014, 09:50 »
Problemet är att hålvägarna oftast inte är daterade, nästan aldrig kan sägas sitta ihop över längre sträckor, och så gott som aldrig tydliga i sin funktion.  Är de reultat av handelskaravaner, eller av lokalt förande av boskap...

Dom kan alltså knappast användas som stadigt underlag för längre vägar och tullstationer....  men givetvis är det intressant att diskutera!


Föreslår att vi tar vidare diskussioner om vägar i lämplig tråd, t.ex. Förmedeltida vägar,
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Kalle_Anka

  • Novis
  • Antal inlägg: 1
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1090 skrivet: februari 11, 2014, 20:25 »
Att inte tro att det funnits vägnät som har använts för annat än att gå nån promenad i princip till grannbyn är ju rätt spektakulärt.

Med stor chans så måste det funnits ett vägnät som är uppbyggt för transport av varor/boskap till byar som är sammanslutna i ett större sammanhang på land.

By A har marknad
By B måste ta sig till by A
By C Måste ta sig till by A 

Vägnätet Sträcker sig genom byarna A-B-C alltså ett större vägnät.

Nu tar jag ett exempel i från Uppland

Tror inte att Jarlabanke runt 1050 byggde en bro som var 150 meter lång, 6½ meter bred om inte behovet fanns av att utveckla och underlätta transporter på land. När den även går på den östra sidan av Vallentunasjön så kan det inte ha byggts för att underlätta vattentransporterna från Edsviken upp genom Norrviken som slutar vi mitten av Vallentunasjön på dennes västra sida. Då om man använder hypotesen att transporter uteslutande användes av vattenvägar hade man väl sammanbundit Norrviken och Vallentunasjön vid dennes västra sida.

Varför ens anlägga en sådan bro vid detta "ostrategiska" läge om inte ett vägnät har funnits som användes till transporter av varor och boskap till marknader.

Sedan när man kan se sammanband med stenen "U 101" som restes ungefär samtidigt som Jarlabankebro "Häming och Jarlabanke de lät röja väg och göra broar..." Vid Södersätra i Sollentuna som leder norrut mot Täby så blir ju sammanhanget lättare att se. Roligt är det att gamla Frestavägen går bredvid denna  gamla fornstig som går parallellt med nybyggda Norrortsleden.

Mvh.

(ursäkta felstavningar och om det är osammanhängande. De är ju OS också)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1091 skrivet: februari 12, 2014, 01:40 »
Föreslår igen att vägdiskussionen tas i rätt tråd.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1092 skrivet: mars 14, 2014, 01:02 »
En intressant intervju med John Ljungkvist om hans forskning och syn på Gamla Uppsala finns på projektets hemsida.

Ett utdrag:

Citera
Du brukar tala om Gamla Uppsalas monumentalisering, när ägde den rum?
- Stolpraderna är den senast kända i raden av en mängd stora arbetsinsatser i Gamla Uppsala. Om man ser till alla monumenten i området – de många högarna, platåerna och vägen/vallen som Władysław Duczko undersökt – så är stolpmonumentet långtifrån det största, men del i en enhet som är enastående.

- Som det ser ut i nuläget anlades dessa monument under två till tre generationer under vendeltid, från slutet av 500-talet och framåt. Några i samhället bestämde sig för att börja bygga stort – det är en allmän tendens i Mälardalen från 500-talet och framåt att slösa med resurserna. Tänk bara på värstinggraven Valsgärde 7 där man lade ner en djurbesättning som hörde till en normalstor gård; fyra hästar, fem kor, fem svin och tre får. Dessutom en hjälm, tre sköldar, två svärd, två scramasaxar, en båt och mycket textilier. Man vräker på, på ett nyrikt sätt och rikedomen är kopplad till en individ.

- Detta till skillnad från äldre järnåldern, då de döda individerna inte försågs med mängder av djur. Djuren åts antingen upp vid gemensamma måltider eller ärvdes vidare. Hästarna, till exempel, kunde läggas i offermossar som kan knytas till en grupp människor. Men under vendel- och vikingatid hamnar djuren i individernas gravar.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1093 skrivet: mars 14, 2014, 02:12 »
Citera
Varför ens anlägga en sådan bro vid detta "ostrategiska" läge om inte ett vägnät har funnits som användes till transporter av varor och boskap till marknader.
Ett annat eller komletterande alternativ:
Om jag minns rätt är Jarlbanke och hans släkt också känd för att ha anlagt en tingsplats i närheten på östra sidan av sjön vid Väsby. Det fanns tydligen 2 konkurrerande tingsplatser i trakten. Det gällde alltså att få flest besökare till sin egen tingsplats och därvid dominera trakten maktpolitiskt. Alltså är det troligare att fler kommer till den tingsplats, som är lättast att ta sig till även landvägen.

Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1094 skrivet: mars 28, 2014, 18:54 »

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1095 skrivet: april 25, 2014, 19:31 »
ABC-nyheterna på SVT visade precis ett inslag om den lilla figurinen från GU.

Inslaget går att se här.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1096 skrivet: april 28, 2014, 11:32 »
En stor artikel i Uppsala Nya Tidning om stolpraderna i GU går att läsa här.

Det berättas bland annat att dateringarna från stolparna varierar väldigt mycket, upp till 1400 år, samtidigt som fynden i stolphålen och omgivande bebyggelse tyder på att de användes under en begränsad period. Alltså verkar man ha använt mycket gamla stolpar till vissa stolphål. Varför vet man förstås inte.

Utloggad Adils

  • Veteran
  • Antal inlägg: 802
  • Arkeolog, konstvetare, poet, konstnär och musiker
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1097 skrivet: april 28, 2014, 12:10 »
Ett annat eller komletterande alternativ:
Om jag minns rätt är Jarlbanke och hans släkt också känd för att ha anlagt en tingsplats i närheten på östra sidan av sjön vid Väsby. Det fanns tydligen 2 konkurrerande tingsplatser i trakten. Det gällde alltså att få flest besökare till sin egen tingsplats och därvid dominera trakten maktpolitiskt. Alltså är det troligare att fler kommer till den tingsplats, som är lättast att ta sig till även landvägen.

Det heter ju att Jjarlabanke "ensam ägde hela Täby", vilket i det här fallet omfattar landområdet hela vägen fram till Stocksund, så det gällde att knyta ihop nyförvärvet med de gamla ägorna. Dessutom var den äldre tingsplatsen, Arkils tingstad "hednisk". Jarlabanke, Jarla baki, betyder "jarlars ovän" och jag tror att han var danskarnas handgångne man i området, en uppkomling med andra ord.
Hell thir regin donaraz!

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1098 skrivet: april 28, 2014, 12:29 »
Nu är ju dock Jarlabankes släkt känd via runstenar i minst tre led innan Jarlabankes själv. Han tillhörde utan tvekan en väl etablerad lokal stormannasläkt.

Din tolkning av namnet Jarlabanke verkar inte heller vara särskilt etablerad. Enligt Stockholms läns museum har Jarlabanke tolkats som antingen "Banke, Jarles son", eller i detta fallet ett mer sannolikt "Banke, av Jarlasläkt" - alltså att Jarlabanke kom från en ätt av jarlar (sid. 15). Banke var ett relativt vanligt namn utifrån runstensmaterialet. Jarlabankes släkt innehåller dessutom ytterligare en Jarlabanke, troligtvis ett halvsyskon till Jarlabankes pappa Ingefast.

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1099 skrivet: april 28, 2014, 19:53 »
De äldre stolparna blev kanske tagna från övergivna små kultplatser omkring."Sakrala rymden" innehåll olika hierarkiska nivåer. Så, de äldre stolpar var kanske "kopior" av GUs Yggdrasill, som en gång markerade dåtidens  sakrala centra ute på landet. Så småningom, möjligen flyttades dem tillbaka till deras "källan" vid GU.