Du är nog ganska ensam med din teori att Birka skulle vara en manifestation av "externt" inflytande. Som sades i inslaget så kan inte en plats som Birka fungera utan den omgivande befolkningens fullständiga samarbete. Däremot så var förstås Birka en samlingsplats där den lokala befolkningen (och eliten) träffade och handlade med externa grupper.
Kopplingarna mellan Uppsala och Birka är många. Allt ifrån arkitektur (tex garnisonen i Birka som är byggd med samma ovanliga arkitektur som den stora hallen i Uppsala) till vapendetaljer och gravmaterial tyder på att de två platserna ingick i samma organisation/system.
Det som sägs i programmet är inte precis att Birka "tog över" Uppsalas roll. Däremot så är det rimligt att anta att Uppsalas roll förändrades i och med att Birka grundlades. Innan det, på 600-talet, var Uppsala troligtvis den största bebyggelsen i regionen. Det lär då varit platsen för många olika funktioner - maktutövande, handel, hantverk, religion osv. Inte ensamt (andra platser fanns förstås samtidigt), men kanske som den viktigaste. I och och med Birka så flyttades vissa av dessa funktioner, kanske då framför allt den långväga handeln och delar av hantverksproduktionen, till Björkö. Uppsala verkar dock, med tanke på källorna och den senare utvecklingen, behållt rollen som religiöst centrum. Det är då rimligt att anta att Kungsgården på Adelsö i och med sin närhet till Birka, blev en plats där makten ofta uppehöll sig, samtidigt som Kungsgården i Uppsala kanske framför allt användes under speciella tidpunkter på året (vid tingsmöten, religiösa ceremonier och marknadstider), och kanske vid speciella maktdemonstrationer. Även detta kan förstås ha varierat beroende på vilka individer som satt vid makten för tillfället.
Samtidigt så behöll Uppsala en betydande befolkning, och människor fortsatte begravas i stora antal på platsen. Kungsgården i sig var alltså fortfarande livskraftig nog för att uppehålla en av regionens största och tätaste bebyggelser.