Författare Ämne: Nya fynd i Gamla Uppsala  (läst 416368 gånger)

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1040 skrivet: januari 19, 2014, 14:35 »
Varför skulle Björköstaden ta över (Gamla) Uppsalas roll. Man måste skilja på äpplen och päron.

Björköstaden är snarare en manifestation på inflytande externt sett för Mälarområdet i helhet, även om den högsta eliten säkert bör ha godkänt dess exixtens och medverkat som en av skyddsfaktorerna bakom speciallagarnas upprätthållande. Uppsala är något internt, men med ryktbarhet utanför Mälarområdet. Dessutom är Uppsala inte helt unikt. Närliggande anläggningar finns ju vid Badelunda och en potentiell liknande vid ett i övrigt icke undersökt ställe i Södermanland. Uppsala har en betydelse under de tider kungarnas roll var knutet till krigsledning (vid behov) och ledarskap vid de stora kultiska evenemangen.

Med Sigtuna blir de annorlunda. Denna ort blir en först kristen, som med tiden övergår i en västkristen, motpol till Uppsala dit det inte är omöjligt att den första kristendomen då abdikerar. Kanske denna kristendomen var av en typ som inte erkänner påven som den främste bland biskopar. Bästa beviset är alla västkyrkliga skriftliga uttalanden om förskräckligheter och hedningar vid Uppsala i avsikt att förmå tidens "bildade" folk att avhålla sig umgänge med de utpekade. Normalt nonchalerade västkristendomen alla icke kristna, men var väldigt oroad för all kristen konkurrens.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1041 skrivet: januari 19, 2014, 15:22 »
Du är nog ganska ensam med din teori att Birka skulle vara en manifestation av "externt" inflytande. Som sades i inslaget så kan inte en plats som Birka fungera utan den omgivande befolkningens fullständiga samarbete. Däremot så var förstås Birka en samlingsplats där den lokala befolkningen (och eliten) träffade och handlade med externa grupper.

Kopplingarna mellan Uppsala och Birka är många. Allt ifrån arkitektur (tex garnisonen i Birka som är byggd med samma ovanliga arkitektur som den stora hallen i Uppsala) till vapendetaljer och gravmaterial tyder på att de två platserna ingick i samma organisation/system.

Det som sägs i programmet är inte precis att Birka "tog över" Uppsalas roll. Däremot så är det rimligt att anta att Uppsalas roll förändrades i och med att Birka grundlades. Innan det, på 600-talet, var Uppsala troligtvis den största bebyggelsen i regionen. Det lär då varit platsen för många olika funktioner - maktutövande, handel, hantverk, religion osv. Inte ensamt (andra platser fanns förstås samtidigt), men kanske som den viktigaste. I och och med Birka så flyttades vissa av dessa funktioner, kanske då framför allt den långväga handeln och delar av hantverksproduktionen, till Björkö. Uppsala verkar dock, med tanke på källorna och den senare utvecklingen, behållt rollen som religiöst centrum. Det är då rimligt att anta att Kungsgården på Adelsö i och med sin närhet till Birka, blev en plats där makten ofta uppehöll sig, samtidigt som Kungsgården i Uppsala kanske framför allt användes under speciella tidpunkter på året (vid tingsmöten, religiösa ceremonier och marknadstider), och kanske vid speciella maktdemonstrationer. Även detta kan förstås ha varierat beroende på vilka individer som satt vid makten för tillfället.

Samtidigt så behöll Uppsala en betydande befolkning, och människor fortsatte begravas i stora antal på platsen. Kungsgården i sig var alltså fortfarande livskraftig nog för att uppehålla en av regionens största och tätaste bebyggelser.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1042 skrivet: januari 19, 2014, 19:05 »
Jag skulle vilja påstå att byggnadstekniska likheter inte behöver bero på något gemensamt system eller organisation, och likaså med likheter i gravgods och vapen, de förutsätter inte heller gemensamma organisationer. Men! Det vore oerhört märkligt om Birka skulle kunna fungera om det stod i konflikt med sitt omland,  speciellt om det skulle vara fallet med Uppsala-området. Istället är det nog rimligt att anta att Uppland fungerat som en av flera motorer i Birkahandeln.


Vem som tagit initiativet till grundandes kan man nog tvista om länge, men det känns som teorin om externa makter bygger på idén om det stads-lösa Norden... En bild som väl reviderats rejält på senare år...


Som AndreasE säger behöver man knappast se på GU och Birka som platser som inte kan fylla olika funktioner Under samma tid. Nye heller behöver deras roller varit statiska...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1043 skrivet: januari 19, 2014, 23:51 »
Visst, det är inte konstigt att två platser som ligger så nära varandra har liknande arkeologiskt material, tex i form av gravmaterial. Det i sig behöver inte säga någonting om den politiska organisationen.

Däremot så skulle i alla fall jag argumentera för att så inte riktigt är fallet när det gäller arkitektur. Förvisso är det mesta av den forntida arkitekturen relativt allmängiltig över större områden, och regionala/individuella skillnader är svåra att identifiera då spåren av byggnaderna generellt är så få. Men i det här fallet så är det faktiskt det som är så uppseendeväckande. Både hallen på södra platån i GU och den s.k. "Garnisonen" på Björkö sticker ut på samma sätt i det arkeologiska materialet. De är hallbyggnader med dubbla vägglinjer, stora portar samt andra arkitektoniska detaljer som talar för att ett samband kan finnas mellan dem. Det är förstås inte ett bevis för tex ett politiskt system, men det kan nog sägas vara en antydan till att det fanns någon sorts koppling mellan de två platserna. En gissning är att "arkitekten" bakom garnisonen hämtade sin inspiration från hallbyggnaden i Uppsala. Det är intressant att garnisonen inte är en hallbyggnad. Att man valde att bygga den på ett så annorlunda sätt kan i sig kanske säga någonting om dess speciella funktion och status i organisationen av Birka-Hovgårdskomplexet.

Utloggad vemvet

  • Stammis
  • Antal inlägg: 472
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1044 skrivet: januari 20, 2014, 07:36 »
Citat AndeasE:
Citera
Men självklart förändrades Uppsalas roll i och med tex Birkas uppkomst. Hovgården på Adelsö tog säkert över som huvudsakligt residens, samtidigt som Uppsala fortfarande användes. Tex garnisonen i Birka tyder på att det fortfarande fanns en stark koppling mellan människorna i Birka och i Uppsala.

Så en stad vi vet väldigt litet om fick en förändrad roll i och med bygget av en annan stad som vi vet mycket litet om? :)
Kan det inte vara så enkelt som att nya städer byggs i ett samhälle som expanderar och utvecklas.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1045 skrivet: januari 20, 2014, 10:43 »
Citera
Visst, det är inte konstigt att två platser som ligger så nära varandra har liknande arkeologiskt material, tex i form av gravmaterial. Det i sig behöver inte säga någonting om den politiska organisationen.
En omständighet som däremot säger något om den politiska situationen är att Björköstaden ligger UTANFÖR alla folkländers territorium, både de norr om såväl söder om Mälaren. Björköstaden är alltså belägen inom Roden. Att ett område typ Roden, vilket ur dagens synvinkel verkar vara periferiert (men för dåtiden kan varit tvärtom), över huvud taget kan existera säger också något om den dåtida politiska situationen.

Det finns vid tiden 2 typer av "stadsbebyggelser".
Den ena är av en standardiserad typ med "stadsägor" i lika storlek utlagda längs en parallellväg till en strandzon, vilket ger en "stad", som påminner om våra moderna städer. Hit hör bl a Björköstaden.
Den andra är mer av en "förtätad" jordbruksbebyggelse. Till denna typ hör bl a (Gamla) Uppsala, Uppåkra resp Köpingsvik. I sistnämnda är det ev en blandning av typer. De 2 sistnämnda är relativt lika i storlek, men ett par km från Köpingsvik finns en andra tätort ungefär hälften så stor (påminner om förhållandet mellan Hedeby och där närliggande "kungastad").
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1046 skrivet: januari 20, 2014, 11:40 »
Låg inte Birka och Adelsö i samma folkland. Birka ligger väl på gränsen till andra folkland och södermanland men att det låg utanför folkländerna har jag inte stött på tidigare.
Erik

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1047 skrivet: januari 20, 2014, 12:06 »
Kolla vilka enskilda socknar (före delningarna så kallades den större enheten "skeppslag") som Roden ansågs bestå av. Alternativet till Roden skulle vara att Björkö ligger i en neutral zon, men sådana områden bör inte ha funnits så långt fram i tiden.

Jag gjorde en förteckning i ett inlägg i en annan tråd. http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4226.msg66814.html#msg66814

Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1048 skrivet: januari 20, 2014, 12:19 »
Visst, det är inte konstigt att två platser som ligger så nära varandra har liknande arkeologiskt material, tex i form av gravmaterial. Det i sig behöver inte säga någonting om den politiska organisationen.

Däremot så skulle i alla fall jag argumentera för att så inte riktigt är fallet när det gäller arkitektur. Förvisso är det mesta av den forntida arkitekturen relativt allmängiltig över större områden, och regionala/individuella skillnader är svåra att identifiera då spåren av byggnaderna generellt är så få. Men i det här fallet så är det faktiskt det som är så uppseendeväckande. Både hallen på södra platån i GU och den s.k. "Garnisonen" på Björkö sticker ut på samma sätt i det arkeologiska materialet. De är hallbyggnader med dubbla vägglinjer, stora portar samt andra arkitektoniska detaljer som talar för att ett samband kan finnas mellan dem. Det är förstås inte ett bevis för tex ett politiskt system, men det kan nog sägas vara en antydan till att det fanns någon sorts koppling mellan de två platserna. En gissning är att "arkitekten" bakom garnisonen hämtade sin inspiration från hallbyggnaden i Uppsala. Det är intressant att garnisonen inte är en hallbyggnad. Att man valde att bygga den på ett så annorlunda sätt kan i sig kanske säga någonting om dess speciella funktion och status i organisationen av Birka-Hovgårdskomplexet.


Men om vi ser till tidigmedeltida specialister som stenhuggare, myntslagare och byggherrar så kan vi ana att de verkade över gränserna. Detta beror säkert på att mängden avancerade arbeten som efterfrågas inom ett begränsat område är för litet för att underhålla en sådan specialist. Det är rimligt att anta att så varit fallet även tidigare. Så likheterna mellan garnisonen och hallen kanske inte ska ses som ett uttryck för en organisation utan för en teknisk tradition av hög klass.




Givetvis så finns ändå möjligheten att det trots allt ändå är ett resultat av en lokal makts påverkan, jag menar bara att detta är svårt att sia om. 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1049 skrivet: januari 20, 2014, 21:59 »
En omständighet som däremot säger något om den politiska situationen är att Björköstaden ligger UTANFÖR alla folkländers territorium, både de norr om såväl söder om Mälaren. Björköstaden är alltså belägen inom Roden. Att ett område typ Roden, vilket ur dagens synvinkel verkar vara periferiert (men för dåtiden kan varit tvärtom), över huvud taget kan existera säger också något om den dåtida politiska situationen.

Utredningar som har gjorts om Björkös organisatoriska tillhörighet tyder på att ön tillhört Uppland/Folklanden. Att Tolir var bryte i Roden på 1000-talet är väl belagt, men vad säger det om omständigheterna på 700-talet? Sen tror inte jag på din teori om att Roden skulle varit skild från Folklanden. Jag är själv från Roden, och min bild är att arkeologin är mycket lik den i Folklanden, liksom ortnamn och andra indicier.  Jag tror snarare att Roden har varit ett resursområde för Folklanden (ved, fisk osv). Bebyggelsen är i stora delar av Roden ganska sen (vikingatid eller tidigmedeltida) och generellt sett småskalig. Områdena med äldre bebyggelseenheter är ofta slående lika liknande miljöer i Folklanden, tex de rika bebyggelserna runt Norrtälje.

Utloggad vemvet

  • Stammis
  • Antal inlägg: 472
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1050 skrivet: januari 25, 2014, 11:02 »
Det ska ha funnits många vattenleder från Uppsala ut till Mälaren norrut och österut, exempelvis Långhundraleden, Penningbyleden och Sjuhundraleden.

http://kanaler.arnholm.nu/stockholm/penningbys.shtml

Kan just minskad framkomlighet i kombination med större båtar ha förändrat Uppsalas roll?

Uppsala ligger ju numera litet "offside" om man vill komma ut i Östersjön. Däremot kan man ju tänka sig en färdväg som gick längs kusten in via Tälje och Birka till Uppsala och vidare till Norrtälje.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1051 skrivet: januari 25, 2014, 11:16 »
Det ska ha funnits många vattenleder från Uppsala ut till Mälaren norrut och österut, exempelvis Långhundraleden, Penningbyleden och Sjuhundraleden.

http://kanaler.arnholm.nu/stockholm/penningbys.shtml

Kan just minskad framkomlighet i kombination med större båtar ha förändrat Uppsalas roll?

Uppsala ligger ju numera litet "offside" om man vill komma ut i Östersjön. Däremot kan man ju tänka sig en färdväg som gick längs kusten in via Tälje och Birka till Uppsala och vidare till Norrtälje.


Jag har haft tanken att GU till och med låg vid en nord sydlig led med anslutning till Dalälvens utlopp. Vendel hamnar på denna led...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Anders i Uppsala

  • Stammis
  • Antal inlägg: 165
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1052 skrivet: januari 25, 2014, 12:13 »
Vattenvägar var förvisso viktiga, men tänk också på att flera landsvägar passerar Gamla Uppsala. Dagens länsväg 290 norrut mot Österbybruk och vidare norrut mot den norduppländska kusten är enligt Maja Hagerman (eller någon annan populärarkeolog/-historiker) delvis mycket gammal (yngre stenålder?).

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1053 skrivet: januari 25, 2014, 13:19 »
Vattenvägar var förvisso viktiga, men tänk också på att flera landsvägar passerar Gamla Uppsala. Dagens länsväg 290 norrut mot Österbybruk och vidare norrut mot den norduppländska kusten är enligt Maja Hagerman (eller någon annan populärarkeolog/-historiker) delvis mycket gammal (yngre stenålder?).




Det påståendet är en ren gissning. Även om vägen kan vara mycket gammal så saknas egentliga belägg för detta. Jag skulle bli mycket förvånad om något som ens liknar bevis för detta skulle presenteras.


Dessutom, som påpekats, landsväg som medel för att transportera varor av volym är en företeelse som hör ihop med lastbilen....
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1054 skrivet: januari 25, 2014, 14:14 »
Det påståendet är en ren gissning. Även om vägen kan vara mycket gammal så saknas egentliga belägg för detta. Jag skulle bli mycket förvånad om något som ens liknar bevis för detta skulle presenteras.


Dessutom, som påpekats, landsväg som medel för att transportera varor av volym är en företeelse som hör ihop med lastbilen....

Nja, visst är det en gissning. Men den saknar inte helt belägg. Under E4-grävningarna hittade man i Kyrsta en senneolitiskt boplats där husen (så kallade mesulahus, långhus med en rad av takbärande stolpar i mittaxeln) verkar orientera sig längs den gamla byvägens (väg 699) sträckning. Bebyggelsen är kontinuerlig framåt till medeltid, alltså ca 3000 år. I Vaxmyra, bara någon km bort, undersökte man ett område där vägen gjorde en krök mitt bland fälten. Det visade sig då att det i denna krök legat en rik gård runt år noll, med ett inhägnat gårdstun runt vilket vägen svängt. Trots att gården lades ner på 200-talet e.Kr. behöll vägen sin gamla sträckning.

Självklart handlar det inte om "landsvägar" av modernt snitt. Snarare så är det väl frågan om lokala stigar som använts och skötts om av lokalbefolkningen. Ett nätverk av sådana har dock säkert förenklat långväga resande på land.

Arkeologen Jonas Wikborg har undersökt det historiska och förhistoriska vägnätet runt GU och kommit fram till att platsen var en knutpunkt för ett stort antal vägar som går att spåra i många fall åtminstone ner i vikingatid.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1055 skrivet: januari 25, 2014, 14:55 »
Men man kan inte påvisa att dessa lokala stumpar satt ihop som en sammanhållen sträcka. Det kan givetvis antas att förbindelser funnits dem emellan, men det påvisar inte att de använts som en etablerad väg med denna sträckning. Och kan man inte det faller hela argumentet med vägarna och vägknutar. I fallet GU ser jag det som betydligt troligare att vägarna är ett resultat av GU än att GU skulle vuxit upp vid en plats där en massa vägar av outgrundlig anledning möts...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1056 skrivet: januari 25, 2014, 17:41 »
Det är ju förstås svårt utan att undersöka enorma ytor, och dessutom så är den förhistoriska "vägytan" sällan spårbar arkeologiskt (förstörd av senare vägbyggen, följde naturligt farbara leder som grusåsar där även många generationers fötter lämnat spår osv) om man inte har andra arkeologiska lämningar som förhåller sig till den (byggnader, gravar osv). Så självklart blir det spekulativt.

Däremot så håller jag inte med om att "hela argumentet faller" på grund av detta. Ingen har påstått att det är bevisat. Det som har sagt är att det är en, utifrån de lämningar vi har, möjlig teori.

Att folk har rest över land går knappast att ifrågasätta. Det var förstås ofta mer praktiskt att färdas till sjöss, men en stor del av befolkningen torde inte haft tillgång till båt, och alla platser gick förstås inte att nå sjövägen. Då det är osannolikt att det fanns något större nätverk av landsvägar, framför allt mellan tätbebyggda områden, så är det logiskt att en färd på land utnyttjade lokala nätverk av stigar där det var möjligt, för att sedan utnyttja naturliga farleder (tex grusåsar) mellan de bebyggda områdena. Det vi idag inte vet är om dessa "interregionala" sträckor i utmarken sköttes om på något sätt (röjdes på sly, förstärktes där det behövdes, spångar över våtmarker/vattendrag) eller om de lämnades helt till naturens nycker.

Uppsala ligger på många sätt vid en naturlig vägknut. Platsen ligger där flera bördiga dalgångar möts, på den plats där lerslätterna är som störst. Fyrisån som passerar Uppsala sträcker sig långt in i Uppland, och hela dalgången har uppenbarligen varit ekonomiskt stark. Från och med 400/500-tal verkar åtminstone delar av vägnätet vara formaliserat och manifesterat, åtminstone i Uppsalas närhet. Hur det såg ut innan det vet vi inte.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1057 skrivet: januari 25, 2014, 18:38 »
Man kan i ett sådant påstående inte försvara sina påstådda vägar med att det hela är svårundersökt. Allra minst om man påstår att vägen är av sådan betydelse att den bidrar till att skapa en centralplats.  Sådana påvisade vägar finns inte, allt som finns är brottstycken vilka mest troligt startat som lokala vägar som behövts i den lokala verksamheten, och som senare bundits samman. Jag menar nu inte att det inte funnits stråk mellan olika bygder sen urminnes tider, men jag menar att de i regel saknat ekonomisk betydelse, och utan sådana så faller argumentet.


När det gäller tillgången till båt så vet vi förstås inte veta något om det. Men vi kan veta att en båt är en mycket enklare och hållbarare konstruktion än en kärra, och en mycket billigare tillgång än en häst.  Under 1800-tal hade även de fattigaste torp tillgång till båt vilket antyder att de var mycket billiga. Inte svårt att tro med tanke på den ringa arbetsinsats en enklare båt kräver. Och vad gäller tillgången till sjövägen så lär man nog kunna anta att ytterst få hade mer än någon kilometer till en betydande sådan. Givetvis har man även färdats på land, men betydande längre transporter av varor har inte fungerat på land. Varken vägar eller kärror håller och klövjade djur är inte resurseffektivt.




Naturliga knutpunkter finns det i överflöd runt omkring oss. Det finns tusentals platser där åar och åsar möts, utan att de för den skull uppvisar någon särskild funktion. Så antagandet att Uppsala, eller andra platser, grundas bara för att en å och en ås möts är naivt.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1058 skrivet: januari 25, 2014, 18:41 »
Påminner om att i äldsta tider, i varje fall inom "keltiska kulturområden", "vägar" drogs fram i "stråk". Av diskussionen får jag bilden av att ni tänker i dagens typ av permanenta vägar. Inom vägstråket fanns i o f s avsnitt av typ "väg" där naturen tvingade till passage av förträngningar, t ex vadställen, vilka anläggs. Passage genom/förbi bebyggelser har då en karraktär av förträngning. En förträngning innebär mer markberedning och färre parallella alternativ. Normalt har i Mellaneuropa vägstråken spårats ha många parallella alternativ, men de är normalt var och en bara brukbara vid lämpliga årstider, så att det lättaste närmaste alternativet används vid torrtid och den svåraste längsta alternativet i blötväder etc.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #1059 skrivet: januari 26, 2014, 10:13 »
Men Yngve, du är otroligt kategorisk nu. Som du själv erkänner så har det självklart funnits färdvägar mellan bygder mycket länge. Hur viktiga dessa var rent ekonomiskt, och vad som är hönan och ägget när det gäller diverse centralplatser är förstås mycket svårt att säga. Det är däremot inte fel att nämna dessa som en möjlig bidragande orsak till att tex GU uppstod där det ligger, eller i alla fall att det fick den betydelse det fick.

Det allra vanligaste färdmedlet var nog varken båt eller häst, utan fötterna. Transporter av varor skedde nog med många olika färdmedel. Båt var förstås mest effektivt för långa sträckor, men det är inte realistiskt för alla rutter, eller hela vägen även där man kunde använda båt ibland.

Visst finns det naturliga knutpunkter på många ställen. För en centralplats behövs dock mer än en knutpunkt, som tex jordbruksmark. Alla knutpunkter kan alltså inte bli centralplatser. Och bara ett mindre antal platser är knutpunkter för flera olika topografiska objekt.