Lera, som jag skrev tidigare, jag vet ingenting om dessa sliprännor – men jag vet en del om slipning, därav mina kommentarer.
Nu har jag läst pdf:en. Där talas om plana hällar av hårdare material som finns bland, eller intill, svärdslipningsrännorna. Det är alltså som jag skrev, för att få till en plan yta på brynets breda sidor behövs en plan häll av hårdare material som inte ger med sig.
Vedjestenarna har inte raka sidor, sidorna är konvexa, alltså avsmalnande åt båda sidor – samt verkar ha avrundade ”mjuka”kanter. Dessa konvexa sidor passar in i sliprännorna, både vad som gäller deras bredd och deras djup. För att få till deras avsmalnande form mot kortändarna slipades brynet hållet lite diagonalt –vilket kan förklara sliprännornas djup på 10cm.
Jag är alltså inte motståndare till slipning av brynen, jag försöker förstå och förklara hur sliprännorna kom till i detalj.
Alltså, den breda fram och baksidan som skall vara plan slipas mot en helt flat hård häll som inte ger med sig. Brynets konvexa kanter slipas i sliprännorna för brynet skall få en konvex form, därmed får deras kanter en avrundad form. För mig är detta helt logiskt med den erfarenhet av slipning som jag har.
Men, hur många brynägare måste slipa till sin vedjestens kanter? Inte många skulle jag tro eftersom kanterna inte slits, det är de plana ytorna på fram och baksida som slits vid slipning av t.ex liar. Därav kom misstanken om tillverkning av vedjestenar med just denna form som fotografierna visar. Det skulle förklara alla sliprännor – och det skulle också förklara de plana ytor av hårdare stenarter som finns i samma område – eftersom vedjestenarnas konvexa form slipas fram, och denna slipning tar troligen längre tid än den slipning som gör vedjestenes båda sidor plan – så finns det betydligt fler sliprännor för vedjestenarnas kanter - än vad det finns för dess plana fram och baksida.
Ritningen visar tre steg.
1, slipning av fram och baksida mot ett hårt underlag för att få dem platta.
2, slipning av kanter (man höll brynet i dess ena långsida och slipade den andra långsidan).
3, slipning av avfasningen mot ändarna (man höll brynet i dess ena kortsida och slipade den andra kortsidan = denna slipning förklarar sliprännornas djup).
I steg 2 måste man greppa ena långsidan i ett hårt grepp för att föra brynet längs med rännan = djupet på rännan kan aldrig bli mer än ca hälften av brynets bredd – beroende på att handen måste greppa andra halvan. Är brynet 10 cm brett kan rännan inte bli mer än ca: 5 cm djup.
I steg 3 slipas ändarna på brynet = brynet hålls diagonalt mot underlaget = slipdjupet kan bli ca 10 cm.
Logiskt för mig!
Thomas
