Författare Ämne: Sliprännor  (läst 93255 gånger)

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Sliprännor
« Svar #160 skrivet: maj 15, 2012, 00:28 »
Dersa, idag sätter vi likhetstecken med ordet slipa – och eggar. Slipa är mycket mer än att bara slipa eggar vassa.
Du har säkert slippapper hemma, minst ett slipverktyg, osv.
 
Jag ser inte dessa slipskåror som skåror man slipade eggar i – däremot ser jag dem som att man slipade fram en form med dem. När denna form var klar gick man annorstädes (?) och slipad fram en egg på dem.
 
Någonstans tror jag mig ha läst att där många slipskåror finns – så finns oftast (kanske bara ibland) ett block eller annat som har en helt slät yta – kanske var det där man slipade fram eggarna? OM så var fallet ansträngde man sig mycket för att hålla denna yta helt plan. Detta för att eggarna skulle bli så bra som möjligt.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Sliprännor
« Svar #161 skrivet: maj 15, 2012, 21:38 »
Carl Thomas, nu har jag inte sett några slipskåror i verkligheten, men de bilder jag sett verkar visa ganska tunna skåror, kanske jag har fel...?? Om inte så bör jobbet, om det gäller yxor, med att skapa formen,utan en vass egg, gjorts med stenar på stenåldern, eller med hammare, av en smed under järnålder.....Att skapa den fina eggen görs ju bäst med en rund slipsten, innan den uppfans borde en handhållen slipsten varit bättre än att slipa i berg.. Om man nu inte hade sand i slipskårorna.., det kan ju fungera, kanske..men hur skapade man då skårorna?? Ska man ha en egg så ska den ha en viss vinkel. beroende av vad man ska ha den till!
Kan man få den i ett berg/stor sten??
Kanske var skåran det primära i vissa fall??
Jag har ingen aning, men som du sa, vi gissar..

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Sliprännor
« Svar #162 skrivet: maj 15, 2012, 21:54 »
Carl Thomas, en annan sak, inte är ljuset så viktigt när man slipar eller bryner, innan man lärt sig hålla i rätt vinkel så blir inte eggen vassare hur man än försöker, när man lärt sig hur kniven)yxan osv ska hållas så testar man, åtminstone jag, mot ett föremål, mot hårstråna på armen eller något annat om slipresultatet är bra.
Tror iofs inte att de flesta slipskåror har med astronomi att göra..,det verkar inte logiskt....men något viktigt bör de ju ha annvänts till-- ???

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Sliprännor
« Svar #163 skrivet: maj 15, 2012, 23:41 »
Dersa, vanligtvis knackar man fram formen på en yxa. Den blir väldigt fint huggen med +/- 1-2 mm i variation.

Sedan slipade man denna yxa för att få den helt slät – och jag pratar nu om dess form, inte om dess egg. För att slipa behöver man slipmedel. Slipmedel kan vara många olika saker, t.ex en relativt mjuk bergart med insprängda kvartskorn, t.ex skiffer och hård sandsten. Beroende på bergart i yxan lan slipmedlet vara olika hårt, för flinta gäller t.ex enbart kvarts som slipmedel, antingen som sand från en sandstrand eller insprängt i en bergart.

Till slipmedlet kan behövas vatten eller fett beroende på vad man vill uppnå. På samma sätt väljer man grovleken på sanden, grov sand för grov slipning, fin sand för finare slipning.

Eggen slipade man fram senare mot ett rakt ”bryne” = en platt yta + slipmedel.

Förr slipade man en egg för att dels få den vass (när man tillverkade eggen – men också för att bestämma en slipvinkel). Slipvinkeln bestämmer hur mycket material som skall finnas i själva eggen – och bakom eggen, materialet bakom eggen stödjer eggen (gäller även för dagens knivar). Slipvinkeln är alltså viktig för hur lång tid eggen skall hålla när man arbetar med yxan (eller kniven).

Idag finns inga mätmetoder på slipskicklighet, den enda ”mätmetod” som finns är att slipa så vasst det bara är möjligt, helst skall man kunna tälja i fritt hängande hårstrån. Internet är fullt av sådant. Samtidigt är det så att kan du raka dig med en kniv så duger den eggen bara till en enda sak – ochb det är att raka sig med den.

 Använder du sedan kniven till att tälja i mjukt trä i 2-3 minuter – så är den sedan för slö för att raka sig med – täljde du i hårt trä är eggen troligtvis totalt slö och delar av eggen är avbrutna = du har en oduglig kniv.

Samma sak gällde före stenåldersnubbarna. De kunde enkelt få fram eggar i flinta som var oerhört mycket vassare än dagens knivar när dom är som vassast. Problemet för dem var eggens hållbarhet när man arbetade med den. Därför började man slipa eggar, alltså inte för att få dem vassare – utan för att få mer material i eggen = eggen blev slöare – men betydligt mer hållbar.

En flat stor sten ligger stilla, det enda som rör sig är yxan = man kan hålla en bättre slipvinkel. Kvartssand på den flata ytan = slipmedlet – och eggen blir då ”rak” = eggen blir konvex eftersom man slipar för hand (om vi skall vara noga).
 
Slipar du för hand kan du inte komma under 3 graders wobbling eftersom 34 leder är inblandade i din slipning – hur mycket du än tränar på att slipa. Din ”raka” egg blir alltså svagt konvex. För varje slipning du gör ökar eggens konvexitet – tills du kommer till en gräns där eggen inte längre penetrerar det du skall skära i – och du måste då lämna bort kniven till ett slipproffs så att han kan slipa tillbaka eggen till dess utgångspunkt. Därefter börjar denna cirkel om på nytt när du slipar för hand.

För mig är slipskicklighet inte att få en egg supervass. Eggar skall bara vara så vassa som de behöver vara för verktygets funktion och användningsområde – samt så slitstarkt att man faktiskt kan jobba med verktyget lång tid - innan det blir för slött. Vassa eggar blir snabbt slöa, supervassa eggar blir slöa direkt- det hela är en fråga om hur mycket material man har i eggen – både för oss och familjen Flinta. :)

Thomas

PS, visst har slipskåror med astronomi att göra – solen är ju inblandad!
Historia är färskvara.

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Sliprännor
« Svar #164 skrivet: maj 16, 2012, 09:01 »
Jag har tillsammans med Anders Ödman på arkeologen i Lund besiktigat Gantoftas sliprännor. I samband med besöket gjorde jag en upptäckt i det äldsta lantmäterimaterialet som kastar nytt ljus över platsen. Ni finner rapporten här:
http://www.fotevikensmuseum.se/bulletiner/nr19.pdf

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Sliprännor
« Svar #165 skrivet: maj 16, 2012, 16:04 »
Intressant! Ytterligare ett alternativ. Framställning av finkorning sand för eventuell keramiktillverkning.  Jag gillar att man vänt på hela tankesättet!

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Sören Gannholm

  • Medlem
  • Antal inlägg: 42
SV: Sliprännor
« Svar #166 skrivet: maj 16, 2012, 18:48 »
Det kan vara en möjlig lösning för Gantoftas del. Hur är det med Viken? Vid Ivösjön finns slipsblock av granit med skåror som har samma utseende som de i Västra Skåne.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Sliprännor
« Svar #167 skrivet: maj 18, 2012, 16:51 »
Jag hittade idag en sida om slipning som jag tycker är intressant. I del 2, på sidan 26 och 27 finns bilder som berör slipning/slipskåror.

Den stora flata hällen är en sten där man slipar eggar, nästa bild visar slipskåror av samma typ vi har här i Sverige – men ändå inte exakt lika vad jag kan förstå, Sören kan avgöra det betydligt bättre än vad jag kan.

För er som vill läsa mer om slipning är denna skrift läsvärd, det finns lika mycket till i ett annat avsnitt för de som är intresserade. Bland annat skrivs det en hel del om sand som slipmedel.

http://bosq.home.xs4all.nl/info%2020m/grinding_and_honing_part_1.pdf

http://bosq.home.xs4all.nl/info%2020m/grinding_and_honing_part_2.pdf

En del 3 är under arbete, vill ni att jag tillför den länken när den kommer eller var detta fullt tillräckligt?  ???

PS, som jag tror att ni kommer att märka, när ni läser dessa artiklar, slipning är en hel vetenskap…

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Sören Gannholm

  • Medlem
  • Antal inlägg: 42
SV: Sliprännor
« Svar #168 skrivet: maj 20, 2012, 09:12 »
The Whetstone of Slenaken is a boulder lying along the banks of the Dutch river Gulp just south of Slenaken. In the Neolithic the stone was used for grinding flint axes. -Det är vad vi kallar slipsvackor.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Sliprännor
« Svar #169 skrivet: maj 21, 2012, 02:01 »
Tack Sören!
Slipsvackor är ett nytt ord för mig – men det är samma typ av arbete som medför att stenbrynen blir konkava, de får ”hängmatteform” = slitage.

Slipar jag en yxa i en konkav U-formad slipsvacka möts eggens ytterkanter varandra först - och eggens mittpunkt sist. Det innebär att eggen blir som på en modern yxa, den får alltså denna profil  (  – och det är en bra och hållbar form på en yxegg, tjockast i mitten på eggen (träffpunkten vid hugg med yxan) – och chocken fördelas ut mot eggen sidor som stödjer eggens träffpunkt –samt bakåt genom yxan.

Är botten på slipsvackan rak – blir eggen rak och jämntjock = eggens yttre kanter blir känsligare och de hjälper inte till att fördela chocken av träffen, chocken som går rakt bakåt genom yxan blir större. Är yxan tunn kan till och med ytterkanterna av en sådan rak egg brista beroende på chocken och de vibrationer som löper genom materialet i yxan. De vibrationer som når eggens ytterkanter blir mycket snabba och korta vibrationer vilket medför att dessa ytterkanter kan brista.

Båtyxor har väl (?) oftast en mycket liten rak eller nästan rak egg om jag minns rätt, bara någon, eller några få, cm bred. Det innebär att när tyngden av yxan – och farten den har vid träff, så fördelas all denna kraft på en mycket liten yta. För att klara denna mycket stora chock har man förstärkt eggens kanter genom en ”kam” som löper på både över och undersida. Denna kam ger alltså mer material åt eggens ytterkanter och hjälper till att stödja eggen och de gör eggens ytterkanter starkare - samt hjälper till att fördela chocken när yxans träffpunkt (hela eggen eftersom den är både liten och rak/nästan rak) träffar målet.

Allt detta förstod de som slipade fram båtyxor, de var alltså mycket tekniskt kunniga när det gäller hållbarhet av sina stenverktyg och de förstod den praktiska innebörden av begreppet ”chock”.

(Det har ju debatterats flitigt om båtyxor verkligen används som yxor eller om de är en sorts statussymbol. Vad jag kan säga är alltså att de är designade och slipade på ett sådant sätt att deras eggar får ett maximalt stöd mot chocken som uppstår när yxans egg träffar målet för hugget – oberoende om det är ett mjukt eller hårt mål. De är alltså designade för att klara även hårda mål).

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Sören Gannholm

  • Medlem
  • Antal inlägg: 42
SV: Sliprännor
« Svar #170 skrivet: maj 26, 2012, 23:53 »
I mitt diagram över slipåskårornas riktningar http://stavgard.com/stavar/gotlslipsk/bilder/fig7.jpg kan man urskilja gruppen mellan 27 grader och 54 grader. Den råkar motsvara månens variation i sin nordligaste uppgång under en cykel på 18,6 år (vid Gotlands latitud). Vid norra Gotland är den mer förskjuten mot norr än vid södra Gotland. Och sedan stenåldern har den också förskjutits mot söder eftersom jordaxelns lutning har minskat sedan dess. Skillnaden är ett par grader.
När går då månen upp längst åt norr? - Svar: En gång varje månad. - Vilken månfas är det mest sannolikt att man observerade? - Svar: Fullmånen. - När går fullmånen upp i sin nordligaste position? - Svar: Vid vintersolståndet. Men nu är det inte fullmåne vid varje vintersolstånd (och månen alltså full samtidigt som den går upp längst åt norr). Det är bara fullmåne vid samma datum vart 19:de år (Metons cykel).
Om fullmåne inträffade  inom ett dygn från vintersolståndet ett visst år så blev det fullmåne 19 år senare igen vid vintersolståndet.  Den riktning som månen gick upp i vid det första tillfället har emellertid förskjutits något till det senare tillfället o.s.v.
Bilden visar en uppmätningskarta över en slipskåregrupp i fast häll vid Etebols i Lummelunda (uppmätning Sören Gannholm) http://stavgard.com/stavar/gotlslipsk/slipsk/Etelbols_Datering.jpg
Copyright Göran Henriksson
Göran Henriksson har beräknat fullmånen vid vintersolståndet långt tillbaka i tiden och jämfört med slipskåregruppen i fråga. Slipskåregruppen är som ett fingeravtryck och man får en datering för varje slipskåra i gruppen. Det är inte så att man har en massa riktningar att välja mellan. Det är mycket stränga villkor som måste uppfyllas så att sannolikheten att man skulle få en överensstämmelse av en slump är mycket liten.
-3054 motsvaras i årtal av 3055 f.kr (historikerna räknar inte med år noll).
Som synes år det 19 år mellan slipskårorna framtill -2997. Sedan sker det helt riktigt ett 11-årsintervall då denna Metoncykel upphör och en ny börjar vid -2986. Men efter denna slipskåra sker ett avbrott på 171 år = 9*19 år. Varför det är ett avbrott skulle kunna bero på att man inte gjort några slipskåror då, eller att dessa 8 skåror inte hittats eller blivit utplånade. Sedan fortsätter i alla fall serien med slipskåror vart 19:de år. Utom mellan -2777 och -2720 då två slipskåror fattas (utplånade?).
Gruppen ligger vid den forna stranden till det forna Martebo Träsk.

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Sliprännor
« Svar #171 skrivet: maj 27, 2012, 15:14 »
Jag är övertygad om att våra förfäder hade stora astronomiska kunskaper, tror att kunskapen hos gemene man/kvinna var betydligt större för 1000/2000/3000 år sedan än den är nu.. Men varför skulle man göra slipskåror för att visa fullmånen i förhållande till vintersolståndet?? Gör man en slipskåra eller flera så måste det ju ha en mening, tycker det borde finnas bättre och enklare sätt att hålla ordning på när fullmånen uppträder i anslutning till vintersolståndet.. Men vill gärna veta mer..

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Sliprännor
« Svar #172 skrivet: maj 27, 2012, 16:09 »
Det är svårt att prata förbi Stonehenge och Woodhenge och andra fornlämningar som pekar ut sommarsolståndet och vintersolståndet. Det var alltså viktigt att veta exakt när dessa inföll.

Därför tycker jag man inte skall avföra andra saker, dagar, månfaser, årstider, osv. Jag tycker att vi bör se på detta med ett öppet sinne. Det är ju så att ingen av oss har fakta och vet, vi alla bara tror och har uppfattningar.

Sören, jag respekterar alltså din uppfattning men delar den inte. Kanske beror det på okunskap från min sida. Du får gärna utveckla din uppfattning, men gör det stegvis och från början så att jag hänger med i dina tankegångar.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Sören Gannholm

  • Medlem
  • Antal inlägg: 42
SV: Sliprännor
« Svar #173 skrivet: maj 30, 2012, 10:52 »
När det gäller dateringen av slipskårorna så har den gjorts av Göran Henriksson, Fil Dr i astronomi i Uppsala. Han har presenterat sin tolkning vid de internationella arkeoastronomiska seminarier som brukar hållas varje år och som alternerar mellan olika länder. Deltagare är astronomer och arkeologer som ägnar sig åt arkeoastronomi.
Henriksson, Göran. The grooves on the island of Gotland in the Baltic sea: Paper presented at Conference: SEAC 8th. Moscow 2000 Publisher: Institute of Archaeology. http://www.astro.uu.se/archast/SlipskarorJenam2000Publ.pdf

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Sliprännor
« Svar #174 skrivet: maj 30, 2012, 12:45 »
Tja, nu får man ju inte alltid ta allt vad Göran Henriksson skriver för givet:


Göran Henrikssons nonsensforskning
http://www.vof.se/folkvett/20003-4goran-henrikssons-nonsensforskning
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Sliprännor
« Svar #175 skrivet: maj 30, 2012, 16:50 »
5000 år med huggen och slipad sten:

Citera

Quarrying of soft stone has been done with remarkably uniform methods over the last 5000 years. From Ancient Egypt to modern Norway – soft stone, like sandstone, limestone and soapstone, was nearly always taken from bedrock using chisels or picks. I have collected a few previous posts about this phenomenon, and hope they may be of interest:


http://per-storemyr.net/2012/05/06/2945/

Mer om hantverkstraditionens väg genom Nordens medeltid:
http://per-storemyr.net/
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Sören Gannholm

  • Medlem
  • Antal inlägg: 42
SV: Sliprännor
« Svar #176 skrivet: maj 31, 2012, 09:07 »
Göran Henrikssons artikel presenterades alltså inför världens ledande elit inom arkeoastronomin.
Folkvett är ingen objektiv publikation. Det är ett organ för vissa personers personliga åsikter, och de tål inga motargument.
Den citerade artikeln i folkvett handlar om hur långt tillbaka i tiden som man kan beräkna kometen Enckes bana. Henriksson fick kraftfullt stöd av Lars Kamel som är världens främste expert på Enckes komet. Han fick lov att skriva i folkvett eftersom han var medlem av förningen som ger ut folkvett. Men efter några turer fram och tillbaka insåg han att det inte var en förening för diskussion och där argument tas och ges, så han gick ur denna förening med omedelbar verkan.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
Pseudo-kritik och Nonsens-forskning
« Svar #177 skrivet: maj 31, 2012, 11:41 »
Artikeln i "Folkvett" syftar på att 'motbevisa' Henrikssons teorier som "grundlösa spekulationer". Det är ju iofs. legitimt. Men då får man gärna låtbli att presentera en ännu värre (större) spekulation som 'mot-teori'. Följande spekulationer torde visa att artikel-författarna inte riktigt fattat innebörden av sin egna, kritiska premisser, men själva gått i fällan att presentera en forntidsbild som enbart stöds av lösa teorier och tro, häller än fakta och kunskap. Då hjälper det föga att man åkallar "forskarna" - i pluralis - som stöd för dessa spekulationer:

Citera

Hällristningarna i södra Sverige tillhör huvudsakligen bronsåldern och är omkring 3000 år gamla. Södra Sverige var då befolkat av jordbrukare och boskapsskötare, som har lämnat efter sig spår av omfattande röjningar, långhus och imponerande gravbyggen i form av rösen och högar. Ristningarna koncentrerar sig till vissa trakter som Bohuslän, Skåne, Östergötland och Uppland, men de finns i mindre mängd i hela södra Sveriges bronsåldersbygd.

De figurer som förekommer på hällristningarna är bland annat skepp, fotsulor (eller snarare skosulor), människoliknande gestalter, djur och föremål som vagnar, årder och hjul. Till dessa mer föreställande figurer kommer också mer abstrakta figurer som våglinjer, rutnät och cirkelfigurer. Figurerna kan förekomma ensamma, men bildar ibland scener med ett myller av figurer. Forskarna är överens om att hällristningarna återger religiösa motiv. Det är exempelvis lätt att föreställa sig att scener med människo- och djurfigurer återger bronsålderns myter, likt motiven på kyrkornas altartavlor återger kristenhetens myter. De enkla men talrika skepps-, fotsule- och cirkelfigurerna bör snarare betraktas som laddade symboler likt korset. Kanske utgör de symboler för det gudomligas närvaro. Även om vissa symboler och figurer återkommer ofta, är det slående hur individuellt utformade olika kompositioner är. Det är frågan om konst framställd i religiöst syfte, där stundens inspiration hårt styrd av traditionen sannolikt har spelat stor roll.
 
http://www.vof.se/folkvett/20003-4goran-henrikssons-nonsensforskning

Hur fastställs åldern på hällristningarna - till 1000 f. kr.?!
Vilken 'religion' syftas det på? Vilken tradition? Vilka "guddomligheter"?
Vilka källor stöder dessa tankar/idéer/uppfattningar?

Folkvett baserar m.a.o. sina egna uppfattningar på rena spekulationer. Kritiken av Henrikssons (alternativa) synvinkel faller därmed på sin egen osaklighet. Vill man undersöka Henrikssons teser får man alltså börja med en mer objektiv analys...
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Sliprännor
« Svar #178 skrivet: maj 31, 2012, 12:42 »
Hällristningarnas ålder har bestämts av föremål som avbildats. Yxorna och svärden är av en typ som kan knytas till vissa perioder av bronsåldern utifrån den sedan länge uppställda och erkända typologiserien. På ristningar finns också vagnar avbildade som direkt kan jämföras med de stridsvagnar som fanns i Medelhavsområdet ca 1200 f.Kr och som bland annat Gad Rausing skrivit om.   

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Sliprännor
« Svar #179 skrivet: maj 31, 2012, 13:23 »
Göran Henrikssons artikel presenterades alltså inför världens ledande elit inom arkeoastronomin.
Folkvett är ingen objektiv publikation. Det är ett organ för vissa personers personliga åsikter, och de tål inga motargument.
Den citerade artikeln i folkvett handlar om hur långt tillbaka i tiden som man kan beräkna kometen Enckes bana. Henriksson fick kraftfullt stöd av Lars Kamel som är världens främste expert på Enckes komet. Han fick lov att skriva i folkvett eftersom han var medlem av förningen som ger ut folkvett. Men efter några turer fram och tillbaka insåg han att det inte var en förening för diskussion och där argument tas och ges, så han gick ur denna förening med omedelbar verkan.

Man får inte glömma att flera av landets mest kända hällristings- och bronsåldersforskare stark ifrågasatt Henrikssons tolkningar, se t ex inlägg i Populär Arkeologi nr 1996:4, 1997:1, 1997:2 och 1997:3 där Göranssons påståenden nagelfars av bland andra Jarl Nordblad och Kristian Kristiansen (och också av Jonathan Lindström och Curt Roslund).
Ju äldre desto bättre.