Namnet Stockholm

[Skoglar]

Steken nämns i en av sagorna, jag minns inte vilken tyvörr, men en Norsk här lqndsteg här under vikingatid för att anfalla VG. Deras plan var känd, VG snubbarna låg i försåt, lät hären stiga i land och börja ta sig upp för stigningen - för att sedan bli nedgjorda.

Kanske någon hör vet vilken saga? Kanske finns det mer information om denna händelse vad som gäller stockar, pålar osv?

Känner inte igen sagan, men jag ska hålla ögonen öppna.

Det här är lite lurigt. En konstruktion som används för att förtränga och ev. spärra en farled kan ju få sitt namn både efter konstruktion och efter funktion.

Ett hus vid järnvägen kan beskrivas både som 'stationshus' och 'tegelhus' men intuitivt känns det vettigare att tala om hus utifrån funktion, möjligen såvida det inte är frågan om en ren vägbeskrivning.

I fallet Stockholm så hade ett namn som "sundet som är förträngt och befäst" varit mer en mer användbar beskrivning än "sundet med stockar i vattnet". särskilt som det uppenbart fanns ett ord för att beskriva detta, dvs Stäk. Eller tänker jag fel?

Vår anspråkslösa genomgång av vattendrag som har gjorts trängre och fått befästningar verkar i alla fall visa att namn på Stäk-/Stek- är vanligare än Stock-.

[dersa]

Vid Götaälvs östra strand, strax intill bron över till Hisingen vid Angnesberg, ligger Steken. Steken har tidigare burit namnen Steke, Stäke, Stäket, mm. Här har funnits en hamn och färgeläge och det var en väg för gods in och ut ur VG.

På denna sida älven ligger det branta berg intill älven som gör det omöjligt att ta sig från älven och österut. Steken ligger alltså invid smal en dalgång mellan dessa branta berg och dalgången gör det möjligt att frakta gods "genom" de branta bergväggarna. Dalgången har en stark lutning - så tyngre gods fraktades längre upp till Skepplanda och Lödöse.

Här har stått massor av pålar i älven efter diverse byggnadsverk och utanför Steken ligger minst två större 1500 tals kanoner.

Kanske kan du hitta mer information om Steken, Steke, Stäke som ger ytterligare kött på benen?

Thomas

Mittemot, på hisingssidan ligger Orrekulla Skans så du kan säkert ha rätt, har aldrig själv utforskat fastlandssidan där men lite märkligt att det inte finns några fornlämningar registrerade i fornsök (förutom en hägnad och en ristning). Vet ej heller hur vatten nivån var när Steket fick sitt namn för platsen ligger ju ett par hundra meter ifrån älven enligt kartan, är namnet tillkommet samtidigt som Orrekulla Skans byggdes så kan ju inte nivån nått upp till Steket, fast hoppas att du vet mer!

[Carl Thomas]

Steket, eller steke, är betydligt äldre än Nordiska sjuårskriget. Steke nämns i någon av sagorna blqnd annat.

 Fornlämningar finns det gott om i området, en fin domarring ligger vid fotbollsplanen mellan Hjällbo och Hammarkullen just där ridvägen har bildat djupa hålvägar i stigningen upp på detta berg. Jag minns just nu inte om kanonerna som tippades i vattnet tippades i under N7 eller om det var senare, är du intresserad kan jag ta fram när det inträffade.

En skans som är mera okänd - och betydligt bättre bevarad hittar du på Hisingssidan lite längre söderut, du kan se den på Google Erth, den är liten men mycket tydlig, ena sidan vetter mot älven. Den ligger inklämd mellan industriromterna, den är sevärd - och som sagt ganska så okänd.

Thomas

[dersa]

Steket, eller steke, är betydligt äldre än Nordiska sjuårskriget. Steke nämns i någon av sagorna blqnd annat.

 Fornlämningar finns det gott om i området, en fin domarring ligger vid fotbollsplanen mellan Hjällbo och Hammarkullen just där ridvägen har bildat djupa hålvägar i stigningen upp på detta berg. Jag minns just nu inte om kanonerna som tippades i vattnet tippades i under N7 eller om det var senare, är du intresserad kan jag ta fram när det inträffade.

En skans som är mera okänd - och betydligt bättre bevarad hittar du på Hisingssidan lite längre söderut, du kan se den på Google Erth, den är liten men mycket tydlig, ena sidan vetter mot älven. Den ligger inklämd mellan industriromterna, den är sevärd - och som sagt ganska så okänd.
Thomas

Visst finns det fornlämningar i närhet, men inga, enligt fornsök mellan steken och älven, och det är märkligt om det finns tecken på pålverk, hamn osv att det inte finns med i fornsök.. Var i terrängen finns lämningarna efter en hamn, nära den senaste färjeförbindelsen?? Hur långt från Orrekulla finns skansen??

[Carl Thomas]

Steke låg  invid älven tiidgare, namnet anges idag som Agnesberg om jag inte minns fel och Steken anges som ett bostadskomplex en bit upp från älven.

Angående skansen, sök på Exportgatan i Backa industriområde, den går mellan älven och E6, titta omedelbart norr om Exportgatan, du kan inte missa den på den beskrivningen   (jag var tvungen att titta efter på Google Erth vad gatorna hette i området)"...

Thomas

[Skoglar]

Steken nämns i en av sagorna, jag minns inte vilken tyvärr, men en Norsk här landsteg här under vikingatid för att anfalla VG. Deras plan var känd, VG snubbarna låg i försåt, lät hären stiga i land och börja ta sig upp för stigningen - för att sedan bli nedgjorda.

Har inte hittat just den, men i Harald Hårfagres saga, kapitel 16 (eller 17) striden i Götaland nämnes något liknande. Dock segrar norrmännen i denna saga:

Snorre: Um várit er ísa leysti, stikuðu Gautar Gautelfi…
Tacitus.nu: Om våren, när isarna lossnade, satte götarna pålar tvärs över Göta älv…
Karl G. Johansson: På våren, när isarna gick upp satte götarna stockar i Göta Älv…

Torbjörn Hornklove enligt Snorre: …lindihjört fyrir landi, lundprúðr við stik bundinn.
Tacitus.nu: …lät binda lindträs-hjorten, säkert vid stakets pålar.
Karl G. Johansson: …skeppet invid land, bundet vid pålarna.
(Fetningarna är mina)

Den gamla texten skriver om "stik" och jag tror alla håller med om att stickor såsom vi idag känner dem håller inte ett skepp borta. Ordet har översatts med både pålar och stockar.

Inget belägg, men intressant nog verkar det vara fler än jag som funderar på en möjlig koppling mellan stik/stek och stock...

[Carl Thomas]

En stock som ligger, eller som står upp, är en stock. En stock som står upp men vars nedre ände är fastgjord i marken är en påle. Om pålens dimension är liten blir pålen en stång -var stängerna många blev det ett staket...

Stockar kan man alltså påla ned i marken eller i en älvbotten till en pålspärr.  En pålspärr består alltså då av stående pålar nedslagna i bottnen. (Inga glada pålar alltså, de var djupt nedslagna)...

Glest satta pålar kan förbindas med varandra genom tvärslåar, genom kedjor, genom kedjor fastsatta på flytande stockar, eller rader av flytande stockar som bär upp en kedja, eller flytande stockar vara ändar är förbundna med kedjor eller annat. Det finns säkert fler alternativ. T.ex kan jag tänka mig att istället för att bygga med pålar  (massiv byggnadskonstruktion) så byggde man med stänger (flexibel och seg byggnadskonsturktion) som då blev ett "staket" som spärr istället för en pålspärr. En sådan flexibel kunstruktion kan mycket väl då heta "Stäket". Ett sådant hinder var troligtvis mycket snabbare att bygga.

Varje sådant alternativ bör ha haft ett namn. Någon gav ordee om att :bygg en pålspärr, stockspärr, steke stäk, osv.

Stockar var byggmaterialet. Stockarnas namn förändrades efter hur de användes. Samma sak med stänger - och det finns säkert ett mellanting mellan stock och stång ...

Thomas