Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /storage/content/83/155183/arkeologiforum.se/public_html/forum/Sources/Load.php(183) : runtime-created function on line 3 När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.

Författare Ämne: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.  (läst 80252 gånger)

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #180 skrivet: augusti 02, 2011, 00:22 »
De enda äldre småkungar från Öst- och Västergötland jag hittar är de i Snorre omtalade kung Bove och ev hans son i Västergötland på 700-talet.
Förste omtalade Västgötakung efter detta var Olav Skötkung som även valts till sveakung.
Någon som har några namn före år 1000?

Ramsorna som beskriver Ynglinga-ättens och Håleyg-ättens kungar räcker ju långt tillbaks i järnåldern. Har inte redan Johannes Magnus räknat upp dom flästa?

Sen har vi ju paralleller till 'Jörmännens rike' och 'Jörmundreks konung', från svenska sidan Öresund, där götarnas kungar avlades efter Gaut-rek.

http://aj69.tripod.com/ancestry/gautreksaga.html

Dom småkungar du hänvisar till är kanske dom hertigar, jarlar och hersar som av utländska litterater blev skrivna som 'regis', alltså 'härskare'?

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #181 skrivet: augusti 02, 2011, 00:40 »
I slutet av 600 talet fanns det en Kung Algöt som var Kung över Västergötland. Kung Algöt var en av de Kungar som Ingjald Illråde brände inne på sitt party. Till detta party var alla Kungar i Svitjod inbjudna. Västergötland bör alltså då ha ingått i Svittjod.

Samtidigt fanns i Östergötland Kung Högne och hans son Hilder. De var inte inbjudna till partyt = Östergötland tillhörde alltså inte Svitjod vid denna tid.

Ovanstående är från Ynglingasagan.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #182 skrivet: augusti 02, 2011, 09:10 »
Några Götiska kungar:

http://en.wikipedia.org/wiki/King_of_the_Geats

MVH/Marty

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #183 skrivet: augusti 02, 2011, 09:34 »
E-rik/Eriks/Riks = rike (etnos, nation)
Erik/Erek/Rex = riksdrott/kung (titel)

Erik/Erig/Berig/Gaut-rek/Al-rek/Ala-rik/Eormun-rik (kunganamn)

Erik och Gammal-Erik - historik och politik:
http://en.wikipedia.org/wiki/Ballad_of_Eric
http://sv.wikipedia.org/wiki/Eriksvisan
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #184 skrivet: augusti 03, 2011, 09:23 »
Några Götiska kungar:

http://en.wikipedia.org/wiki/King_of_the_Geats

MVH/Marty

E-rik/Eriks/Riks = rike (etnos, nation)
Erik/Erek/Rex = riksdrott/kung (titel)

Erik/Erig/Berig/Gaut-rek/Al-rek/Ala-rik/Eormun-rik (kunganamn)

Erik och Gammal-Erik - historik och politik:
http://en.wikipedia.org/wiki/Ballad_of_Eric
http://sv.wikipedia.org/wiki/Eriksvisan

Vänligen citera texten om ni skall lägga ut länkar. Man vet inte hur länge länkar ligger ute utan att texten förändras, speciellt Wikipedialänkar, där texten är editerbar av alla.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #185 skrivet: november 15, 2011, 12:02 »
Vad jag inte förstår Boreas, är varför du antar att det skulle vara en annan grupp som befolkar den uppländska skärgården?


När Svealand blev ett vitalt område för det skandinaviska lantbruket är den primära orsak given - stora. släta ytor av bördig mark i en höjd över havet som gav ett mildt men inte för fuktigt klimat. Sen får man titta på den centrala geografiska beliggenhet – mitt mellan ressurserna som fanns i dom omgivande haven, skogarna och bergen.

Det ändrar givetvis inte det faktum att dom första invånare i trakten levde i skärgården öster om Mälarn, redan under istidens slut. Dessa var alltså på plats då jordbruket anlände. Att dessa nordbor haft ett gemensamt ursprung under pre-mesolitikum ändrar inte det fatum att under tiden gått skilda vägar och utvecklat två olika kulturer, baserad på ekonomisk 'specialisering'. Därmed kom åkerlandskapet under 'svearna' medan 'skärgården fortsatte tillhöra jakt- och fiskekulturen' – vilken jag alltså jämför med dom s.k. ’götar’. Parallellt utvecklas en tredje ekonomi i inlandet, där skogar växlar med fjällbeten.

Under yngre stenålder kan vi alltså skilja på tre naturliga ekonomier, som formar tre lite olika folkgrupper med var sina kulturer: 1) Kustkultur 2) Skog- och fjällkultur (pastoralism) och 3) Inlandskultur/Lantbruk.  Denna kulturskillnad kan fortfarande skonjas i dom skandinaviska landskap, mellan 'fiskare’, 'lantbönder' och ’skogsbönder’.

Eftersom dom olika ekonomierna använder olika områden och/eller ressurser behövde man inte avgränsa dom olika ättegrenar efter rigida lantgränser. Det räckte länge om man kunde utveckla kunnskaper och färdigheter inom stabila familj-linjer, med kultur- och lag-byggande traditioner som basen av stabila sociala strukturer. Traditioner, odal och ärftlighet utvecklar alltså dom civilt utvecklade ’ättesamhällen’ som beskrivs i våra äldsta ’ättesagor’. 

Den ständiga handel och interaktion mellan dessa grannari ledde till likartade traditioner och ko-ordinerade (Birka-)lagar. Lantbrukets, hantverkets och handelns föremåner utvecklades och spreds eftersom jordsmån och klimat bättrades. Således kan fiskebönder och pastorala skogsbönder hamna sida om sida med dom större lantbrukare, som i sin tur dyrkar fiske och jakt som avkoppling... (!)

För att bidra till en skärpt medvetenhet om dom gamla dagars kulturnivåer tog jag fram "Rote-lagen" (Rodzlagen - från ’rode’/’rotlar’) som ett exempel på en term som kan knytas till et administrativt begrepp som återfinns i dom gottonska språk - jämte den 'götska' båt-kulturen i Stockholms skärgård. Jag anser alltså denna språkform som något annat (och äldre) än dom lagtermer som kan knytas till Svealands konstitutionella termer (häraden/län) - byggt på lantbrukets fasta lantindelning.

Att man i modern tid använder båda termer kan ju vara en indikation på att detg mderna Sverige bygger på en gynsam fusion av dessa kulturer…
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #186 skrivet: november 16, 2011, 09:36 »
Initiellt har väl de kustnära jordarna neolitiserats först med tydlig etablering från Blekinge till Bohuslän i ett kustband som flyttat fram och tillbaka.

Givetvis var domkustnära områden i söder initiella – klimat och jordsmån berättar en tydlig visa om det. Men vilket kustland är dock en mer öppen fråga. Blekinge, Skåne, Halland, Möre eller Öland ligger alla i primär-zonen – med Mälardalen som ’runner up’. Kola länken till ”Jordbrukets historia – kartorna är intressant läsning. Just nu är väl Öland äldst – men sådant kan ju ändras efter vilka fynd man gör.


Citat från: Boreas
Vad gäller den sista kategorin framgår det att Mälardalen blev jordbrukarnas centrala område,

Var framgår det?

Kolla kartorna - under ett - på länken jag angav.
Vilken av områderna Skåne, Västgötaland, Östgötaland och Mälardalen har det största området av gammal humus – typ brunjord? Vilken region har den bättre kombination av mineralrik kalk- och lergrund, jämte tidig vår, hög sommartemperatur och lång växtperiod? Vart hittar vi dom största, öppna slättbygderna?

http://www.kslab.ksla.se/Fembandsverket/Pdf%20del%201/3.%20Jordbrukets%20ekologi,%20sid%2021-43.pdf

När Svealands historiska omdöme och senare arkeologi berättar att just detta området varit centralt  i det skandinaviska lantbruket så förklarar det dom modeller som framkommer i "Jordbrukets historia". Sen kan man titta på den centrala geografiska läge – mitt mellan resurserna som fanns i omgivningens hav, sjöar, åar, skogar och berg. Hur man än vänder på det så ligger Mälardalslandskapen mycket gynnsamt till, såväl geografiskt som geologiskt, klimatiskt och biotopiskt.

Patrilinära samhällen kan spåras till paleolitisk tid och redan i äldre stenålder fanns större orter och tydligt stratifierade "bostads-komplex". Den organiserade, ärftliga "hövdingadöme" är alltså lika gammalt som dom äldsta skandinaver. Stratigrafin gäller alltså lika väl för dom tidigaste samhällen (götska/gotiska och vendiska/finska folkgrupper) som dom senare jordburkamhällen (svear, daner, germaner, kelter).

Etniska enheter tycks i allmänhet ha startad som en storfamilj, som utvecklat sej till en stam med grenar som gått ut och befolkat landskap och land. Det förutsätter att den sociala stratigrafi utveklas parallellt, eftersom ”storfamiljen” växer till en ätt med ättegrenar – och vidare till språkkultur och etnicitet. När ’Svealand’ beskrivs som en specifik kultur och konstution (Tacitus: 'Suetidi’, Snorre: "Svitjodi") berättar det att man tidligt haft en egen aristokrati och konstitution, t.ex. i traditionen av en ’ätt’ ell ’stam’. Sagorna beskriver att dessa 'svear' haft ett gemensamt ursrpung från en och samma storfamilj. Ynglinga-ätten, vilkens huvudlinje fått bära ett centralt ansvar och myndighet för hela stammen. Det kan iofs. förklara ett kungadömets framväxt.

"Sveones" och "Ingveones" är alltså två namn som sannolikt syftar till samma folkgrupp, även om dom omtalas på olikt sätt. Alternativt har dom varit två närstående folkgrupper – troligen från samma rot. Liknande ättesystem torde samtidigt ha burit fram götar, norrmän, finnar och samer. I saga-litteraturen binds vaner/vender till alfer, vilket kan innebära att 'älvgrimmarna' representerade en pastoral skogskultur som (redan) på denna tid talat finska. Samlivet mellan inlandsbefolkningen i södra Skandinavien och kvänerna i norr kan bidra till att förklara dom finsk-ugriska eller 'mystiska' ortnamn man hittar norr om timmerfronten (Lödöse-Gävle) - och ibland söder om denna naturgräns – som t.ex. ”Vänern”. Det är gammalt nytt att finska språk kan bindas till svedjebruk, pastoralism och handel - som samerna kan bindas till fjällkultur och rendrift - och svearna till jord- och lantbruk...
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #187 skrivet: november 16, 2011, 12:48 »
När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket? Enligt källorna tillhörde de sveariket kring år 1000 e Kr - och Snorre har en berättelse om hur Västergötland kom att tillhöra sveariket. Men finns det verkligen några arkeologiska evidens för att Snorres beräöttelse stämmer?

Det väst-romerska imperiet sammanbrott, folkvandringarna och återuppbyggandet av ett civilt Europa, faller samman med en hektisk utveckling i Skandinavien, där nya 'elit-borgar', intensivare jordbruk och ändringar i gravskick och gravfält med tre-uddar ser dagens ljus under samma tid - dvs. början på 400-talet. Det kan berätta något om när Gotland – enligt Gutasagan – införlivades med Sveariket - och möjligen beskriva när, hur och varför svearna, götarna och hälsingarna förenades under en gemensam kung - med Uppsala, Mälardalen och Ynglingaätten som konstutionellt centrum.

Efter att romarna marscherade in i NV Europa fick Skandinaverna bistå sina tyska, frisiska och skottska ättlingar att försvara sej mot imperiets ständiga aggressioner. Octavians mål var att erövra hela Europa - intill hans 'oövervinnliga armè' förintades vid Teutonerburgenwald och kejsaren tvingades att lyda dom gamla gudarna, byta ideologi - och namn. När imperiet sen nerkämpades fick skandinaverna också delta i återuppbyggandet av civila strukturer och produktiva kulturer i såväl England som Frankrike, Spann och Italien. Under press från mängder goter, vender och huner fördrivs den romerska kleptokratin från Nord-Europa och norra Italien, varefter goternas högadel - kallad Amalierna - försöker återupprätta ett legalt kungadöme i Rom.

http://www.archtext.co.uk/onlinetexts/britian_and_europe/chapter19.htm

Tyskland, Skandinavien och Baltikum låg lyckligt utanför dessa fasor, viket gjorde att goter och vender anno år 400 fick leda an när NV Europa skulle återuppbyggas – ungefär som USA fick utveckla Europa efter senaste världskrig. Den gången krävdes dock att större grupper (stammar’) tog ut på vadring - med pick och pack. Enligt Jordanes kom dom från Skandinavien. Täcken på utvandring från Hälsingland ikring 500-talet kan bekräfta detta.

Belastningen på ekonomiska och mänskliga resurser har tydligen lätt till att inhemska götar och svear fått slå i hop och optimalisera sina resurser genom en 'personalunion'. Dom ändringar som markerar 'vendeltiden' tyder på att götar, hälsingar och norrmän allierats i ett förenat Skandinavien – med Uppsala som ett gemensamt centrum. Svearnas nya roll kan även ses i den nya och breda satsningen på ett mer intensivt lantbruk som sprider sej från Svealand efter år 400, jmfr. länk ovan, sidan 34.

I åren mellan 400 och 550 byggs också en rad nya ”elit-borgar” i Skandinavien. Sammanfallet i tid, form och funktioner tyder på en centralstyrd entrepris. Dom tydligaste nerslagsfällten finns – enligt Michael Olausson - i södra Norrland Mälardalslandskapen, Östergötland. Tjust,  Bohuslän, Öland och Gotland.
http://www.stockholmslansmuseum.se/site_media/files/makt-kult-plats2.pdf

När gotiska och vendiska stammar  vandrar söderut  på 400-talet får det tydligen konsekvenser för deras skandinaviska hemland. Konsekvensen kan ses på olika nivån av det arkeologiska materialet, vilket vi redan diskuterat.

Slutligen har vi den karta som signaturen Emund Slemme nyligen utarbetade över treuddar i Norden. Det väst-romerska imperiet sammanbrott, re-organiseringen av England och Frankrike ("folkvandringarna") och spridningen av  gravfält med tre-uddar hör alla till början på 400-talet.

http://www.vikingetidenskonger.dk/artikel-3/
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4558.msg38509.html#msg38509
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3697.msg29570.html#msg2957
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #188 skrivet: november 16, 2011, 12:54 »
Dom 'mystiska' treuddarna kan alltså länkas till Gutarna och Gotlands införlivade med Svealand och kungen i Uppsala. Orsaken till denna fusion kan vara sammansatt, men får ses i sammanhang med dom stora och dramatiska ändringar som försiggick i Nord-Europa under och omedelbart efter romerrikets sammanbrott. Åldern på treuddarna (400-1000) kan kanske berätta något om både när, hur och varför svear, götar och hälsingar förenades.

Under 500-talet ser man att 'svealändska' korn- och fäbodar sprids till Norrland och Norge –i områden där get- och fårgårdar tidigare varit dominanta. Svearna leder tydligen an i denna utveckling och med spridningen av febodar och kornåkar spids också treuddarna.,.(!)

Man kan alltså påstå att skandinaverna mötte utmaningen under 400-talet genom att fusionera, - ikring den kulturgrupp som var störst och/eller rikast på ressurser. Poängen var då som under senare krigstider  att bäst ko-ordinera krafterna och optimalisera dom materiella och mänskliga resurser man hade till förfogande. I så fall har vi en logisk tidsaxel som också anger när kungasätet i Uppsala fick ett överordnat ansvar för dom götar och vender som blev kvar på den skandinaviska halvön.

Som symbol på tre förenade kulturer/etniciteter/konstitutioner/kungadömen kan tre-uddarna alltså representera ett politiskt förstadium till 1200-talets slutgiltiga allians av "De Svear, Gother och Vender" som 1252 gör ett nytt och gemensamt kungadöme - med en ny, gemensam huvudstad - under den nya skölden med tre kronor.

Tar man slutligen en blick på sagornas referenser till nybrott av åkerland och vägsträckor (Braut-Anund, Olof Tretälgja) kan gravskciket med treuddarna ge ett logiskt och relevant svar på motiven för den nya spridningen av febodar och lantbruk under yngre järnålder. Samtidigt kan den äntligen presentera ett logiskt OCH  begrundat svar på huvudfrågan i denna tråd  – och varför handelsmannen Ottar på 890-talet räknar hela det gamla Hälsingland till ”Sweonland”…


“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #189 skrivet: november 17, 2011, 10:56 »
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #190 skrivet: november 17, 2011, 12:05 »
Åldern på treuddarna (400-1000) kan kanske berätta något om både när, hur och varför svear, götar och hälsingar förenades.

Alderen på trekanterne må lige korrigeres lidt. Anders Andrén bedømmer, at de triangulære stensætninger med lige sider var forgængere for trekanterne (treuddar) og at de kan dateres bredt til perioden 500 f.kr.-550 e.kr. Det er ikke til at sige pt. hvor langt tilbage vi skal i tiden for den første oprindelse af de triangulære grave, men udviklingen af bosættelser (smågårde) i både Uppsala og Östergötland viser en kraftig ekspansion i tiden omkring Kristi fødsel.

Trekantede grave med indbuede sider (treuddar) kan dateres til perioden yngre romersk jernalder/vikingetid (200-1050 e.kr.). I nævnte periode ændrer gravenes form sig fra svagt indbuede sider til meget kraftigt indbuede og tydeligt markerede smalle arme (stjerner).

Herefter kan konkluderes, at de triangulære stensætninger udfases i perioden 200-550 e.kr. samtidig med, at det ændrede design med svagt indbuede sider indfases.

Både Anders Andrén og Bjørn Myhre daterer trekanterne til nævnte periode.

Kilder:
Andrén, Anders 2004. I skuggan av Yggdrasil. Trädet mellan idé och realitet i nordisk tradition. I Anders Andrén, Kristina Jennbert og Catharina Raudvere (red.): Ordning mot kaos – studier av nordisk förkristen kosmologi, 389-430. Lund.

Myhre, Bjørn 2005. Krossane på Ullandhaug, Døds-sjødno på Sele og Fem dårlige jomfruer på Norheim. Symboler for Yggdrasil – livets tre? Frá haug ok heiðni 3-2005, 3-10. Stavanger.

Myhre, Bjørn 2005b. Mer om trekantete steinsetninger. Frá haug ok heiðni 4-2005, 30-32. Stavanger.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #191 skrivet: december 10, 2011, 22:41 »
Treuddar i England:
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Eadberth_sceat_737_75001441.jpg

Landskap:
http://en.wikipedia.org/wiki/Bernicia

Kungalinje:
http://en.wikipedia.org/wiki/Leodwaldings

Dom fiskare och jordbrukare som bidrog till att återuppbygga England efter romernas ödedigra tyranni kallas numer "nybyggare" (settlers) häller än "erövrare".  Vid sidan jordbrukare från Danmark och Saxen, deltog tydligen både angler, götar och svenskar - jämte deras adel. Det stämmer också mycket väl med vad jag tidligare påstått om motiven kom sammanslagningen av nuvarande Sveriges olika kulturer - av fiskare, pastoralister och lantbrukare - under en och samma krona.  En liknande union har tydligen existerat mellan daner, friser, slesier, saxer och pommer - vilka Widsith kallar "sud-danum".   

Citera

The traditional division of the migrants into Angles, Saxons and Jutes — peoples from Angeln, Saxony and Jutland — comes from the Historia ecclesiastica gentis Anglorum, an 8th-century Latin history written by the Venerable Bede about Christianity in the Kingdom of England. Historical and archaeological research in the early 20th century has shown that a wider range of Germanic peoples from the coasts of Frisia, Lower Saxony, and Sweden also have moved to Britain in this era.

http://en.wikipedia.org/wiki/Anglo-Saxon_settlement_of_Britain


Dagens gen-tester visar förövrigt att dom för-romska invånarna i England hade samma (etniska) ursprung som dom anglo-saxiska invandrare(!):

Citera

Sykes and Oppenheimer state that even in the east of England, where there is the best evidence for migration, no more than 10% of paternal lines may be designated as coming from an "Anglo-Saxon" migration event and that in the same English regions 69% of male lines are still of aboriginal origin. Oppenheimer postulates a possible pre-Anglo-Saxon genetic relationship between the modern populations of England (especially the south and east) and the people living on the opposing North Sea regions, indicating a much older pre-Roman Germanic influence in southern and eastern England.

There is some evidence that Y-chromosome Haplogroup I, which occurs at similar frequencies around the North Sea coast, may represent a mesolithic colonization rather than an Anglo-Saxon migration as is argued by other researchers. This haplogroup represents a migration from the Balkan refuge that may have travelled along inland European rivers rather than by the Atlantic coast.

Oppenheimer also postulates that the arrival of Germanic languages in England may be considerably earlier than previously thought – perhaps pre-Roman – and that both mainland and English Belgae from Gaul may have been Germanic-speaking peoples and represented closely related ethnic groups or a single cross-channel ethnic group. The invasions recorded by Bede would then have been simply the exchange of one Germanic elite for another.


Invandringen representerade alltså inte en 'blodig invasion' - som Bede beskriver - men häller vad vi i våra dagar kallar 'utvecklingshjälp'. När dom engelska landskapen behöver stöd för att återuppbygga sina kulturer var domgamla släktingarna från östra sidan Nordsjön dom närmaste. Speciellt behövdes nya adelslinjer, eftersom alla dom gamla adelshus och kunskapsskolor (druider, vates, barder) hade utrotats av Roms brutala kleptokrater.

Spridningen och betydelsen av treuddarna representerar visserligen ett kulturuttryck med ett spännande perspektiv på relationerna mellan Sverige och Northumbria/Skottland. Enligt Snorre reste skottarna varje år uppför Göta älv ("genom Alvheim") till hovet i Uppsala, vilket kan förklara ryktet om Olof Erikssons tillnamn (Skottkonung) vilade på en rätt och skyldighet som hörde under ynglingaäten...! :-\
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #192 skrivet: december 11, 2011, 12:16 »
Treuddar eller triskelen ses ofte afbildet på frisiske sceattas - men forekommer mange steder i vikingetidens kunst f.x. runesten og billedsten.

Her er vist et spænde, der bl.a. er fundet i Birka - men ellers er meget udbredt i Irland. Det danske Nationalmuseum skønner at oprindelsen skal findes et sted østpå.

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #193 skrivet: december 11, 2011, 12:24 »
Et andet eksempel er fra Oseberg - hvor en sengepost er dekoreret med tre trekanter indflettet i hinanden. Se dem øverst til venstre i billedet.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #195 skrivet: juli 06, 2014, 23:14 »

Nei. Stora, flata ytor och breda bygder hänger ihop med permanent lantbruk på större gårdar. Innan dessa storbönder slipper till har en fiske/fångst-kultur redan spridit seg efter skärgårdar, åar, älvar och sjöar. Genom att göda sina jordlappar har dessa kustbor etablerat 'småbruk', där man kan hålla smärre husdjur - och gärna växla mellan olika betesmarker. Fäbodar. Det är denna allround-kultur som karakteriserar dom landskap vi finner "götar" - från Östersjöns kustar och vattenvägar - till Skagerak, Viken och västra Norge - jämte Hälsingland, Norrland och kusterna i norra Norge...

Sven springer inte efter haren på samma sätt. Han är bofast, driver med stora fe, en mängd matväxter, stora ytor, stabilt klimat. Svin, oxe, hönor och häst - korn, kål, rotväxter - och sen kan han virkar allt möjligt från berg, skog och land. Göte jagar älg, hugger timmer, håller getter, ystar ost, lakar strömming, bygger slädar och seglar i 'kaupferd'. Det är fortfarande han som ger Svens industri ett "omsättningsvärde".

Svearnas jordbrukskultur liknar mest på den danska/kontinentala formen. Det nuvarande Skåne har ervervat sej lite av båda. Götaländerna också, givetvis. Men här har delar av topografin alltid gett kust- och fiske-kulturerna ett företräde. Bortsett från ett egendomligt språk så är kanske Venderna den grupp som liknar mest på götarna  - och trivs med såväl kust som skog, inland, svedjebruk och pastoralism.

Båtbygge, resor och handel tycks också att ha varit centrala element bland venderna upp genom historien. Deras historiska relationer med goter/gutar törs vara välkänd - bl.a. från handeln över Gotland, Åland och Kvarken. Faktisk kan dom fortfarande jobba i spann med såväl goter som götar och svear. På Volvo, Scania och SAAB...  8)
     

Jordbruksväxter under järnåldern:
http://www.univeur.org/cuebc/downloads/Pubblicazioni%20scaricabili/Pact%2042/07%20M.%20Eggen.pdf
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: När kom Öst- och Västergötland att tillhöra sveariket.
« Svar #196 skrivet: juli 26, 2014, 23:21 »
Vad gäller den ursprungliga frågan så är det väl knappast någon historiker i dag  som tror på ett Svearike innan 1100-talet och kungaätterna då verkar ju förankrade i just Östergötland och Västergötland.
De flesta verkar satsa på att riket uppstår först med Birger jarl, och då hamnar vi i mitten av 1200-talet. Så frågan är nog fel ställd.
Hans