Nja! Som jag läser det, så nämns möjligen att inom det område du beskriver bor det svear och ibland sägs det "tillhör" svear, men tillhöra innebär INTE att det bor svear i just det området. Dessutom kallar du götarna för svear, vilket är kontroversiellt.
Över allt vilar Olaus Petris uttalande i förorden att hans Sverige fordom enats ur 4 Riken (Svea Rike, Göta Rike, Vendland resp Helsingland). Låt vara att han kan falsifieras vad gäller att själva krönikans detaljer tillkommit så lång tid efter det begav sig, men en sådan detalj i ett förord får enligt min mening motsvarande sanningsgrad, som Adams Gesta... resp Snorre, jämfört med själva krönikan problematiserade sanningsgrad.
200 f kr -ca 600
Med tanke på från vilka områden rekryteringen sker inför anfallen mot danska öarna/Jylland ca 200 f kr till ca 600, så borde det finnas ett (i varje fall löst sammanhållet) välde från Hallandssås till Norges sydspets, V om Vättern och inkl Mjösa- resp Vänerområdena. Då innefattas INGET "Ö Vättern".
890- framåt
Men inget säger annat än att samma område i slutet av 800-talet är delat på (Väst-) Götar, daner resp norrmän.
1050-1070
Var säger Adam att Götarna tillhör svearna? De Gother (på latin) som äger birca (INTE Ansgars birca) kan lika väl vara Gutar, d v s Vendland. Arkeologiskt runt Östersjön är fram till ca 800 enligt gravmaterialet gutarna tydliga skandinaviska (ensamma) entreprenörer runt handelsplatserna, annars inträffar det märkliga att ALLA götiska män på dessa orter är gifta med Gutniska kvinnor, vilket är osannolikt. Från 825-50 blir ca 50% av materialet även Östskandinaviskt (medan andra 50% fortfarande är gutniskt), vilket utesluter områdena V Vättern. Alltså Gother=Gutar.
1200
Snorre talar väl om ett Svitjod, som han förlägger till Mälarområdet. Låt vara att han besöker Götalands (OBS! INTE västgötarnas) lagman. Men talar Snorre då om ett Svealand? Snorre är för sin tid väl studerad och beskriver i ett par av sin böcker omfattningen av Stora Svitjod, där alltså Svitjod är en mindre del i västra delen.
Sammanfogat kompletterar tabellens uppgifter Olaus uppgifter, vilket talar för att svearna levde i minst 4 riken, varav Vendland är ett Östersjövälde, Svitjod, som senare övergår i ett Svea Rike, är begränsat till Mälarområdet, där de västra svearna kallas "götar" (eller inte var svear utan bara Götar) och Helsingland även beboddes av Skridfinnar, Kvener m fl, men även (kanske) svear.
Adams uppgifter om planeringen för 4 stift bekräftar också Olaus uppgifter.
När vi kommer fram till ca 1100, så bekräftar fortfarande Florenslistan Olaus uppgifter om 4 Riken, dock att ett av dem, Svitjod), nu är splittrat i 3 delar. (Och att kort därpå läggs stiftet för Vendland ned eftersom detta land då brutit samman, så det fanns ingen kunglig dynasti att koppla stiftet mot längre).
Ett problem är att Adam m fl historieskrivare inte förmår skilja på VILKA svear som de får uppgifter om. I bl a kyrkans begreppsvärld står varje begrepp för en enhetlighet det ännu inte behöver ha nått i norden, men som kyrkan stöttade borde genomföras. Särskilt som att en del svear var starkt autonoma inom det större område du beskrev, till vilket jag menar måste läggas även Östersjökusterna med inlandsområden och dess öar. Virdar, Njudungar, Tjust, Ögl Västanstång är exempel på sådana områden (utom Ögl, särbehandlas de i Florenslistan med riktad mission). Finnvedingarna skickar uppenbarligen krigare till anfallen mot danska öarna m fl, så de kan vid den tiden snarast varit kopplade till Götar i Halland (finns i en äldre avhandling). Eftersom varje delområde har namn för sina egna inneboare, som även (samtidigt) enligt omvärlden åt väster är att anse som Götar och i östra delarna är att anse som svear (eller tillhör svear), så blir bilden komplex. Det har ju också diskuterats om att 2 olika benämningar på svear används, d v s suedia resp sueonia, vilket kan vara en spegel av komplexitéten.