Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Skoglar]

Motsvarande för VG:
Skara får Sveriges första domkyrka i början av 1000-talet. Sveriges första kristna kung döps i Husaby. Flera av Sveriges första kungar är kopplade till området kring Levene (Stenkilska ätten/Håkon röde). I Levene/Sparlösa finns runsten med "Erik och Uppsala". På 1000- talets början anläggs Lödöse som är enda platsen med myntning på 1100-talet. 4 kungar och en prinsessa är gravlagda i Varnhem med Sveriges äldsta stenkyrka. Detta sagt för att visa att det inte sker en enhetlig riksbildning på en plats. Detta inte sagt för att förminska MD. Detta sagt för att beskriva ett förlopp som sker på minst 2 platser samtidigt. Kanske ÖG´s ätter är katalysatorerna till en sammanslagning under 1000-1200 talet?

Det du skriver nu verkar fullt rimligt.

Det ser ut som om att kristendomen tog längre tid på sig att etableras fullt ut i MD, vi vet att många kungar under 11-1200-talen hade starka band till götaländerna och vi vet att riksbildandet var en utdragen process.

Det behöver inte stå i konflikt med att Uppsala antagligen hade en stark ställning både ifråga om förkristen kult och politik, och att det från tid till annan funnits initiativ till riksbildning redan före år 1000. Ivar Vidfamne & Erik Segersäll, t ex.

Och, för att anknyta till trådens rubrik, inget av detta behöver stå i konflikt med att svearnas kärnland återfanns runt Mälaren, framförallt norr om den.

 

[AndreasE]

Tror att liknelsen Lejre/Uppsala och Uppåkra/Gudhem-Varnhem kan vara relevant. Jag tror att Uppsala mycket väl är av samma kaliber som Lejre. Å andra sidan tror jag att platser som Uppåkra och Varnhem/Gudhem har varit av minst samma kaliber.

Håller med.

I Varnhem är fyra svenska kungar och en drottning begravada (+Birger Jarl). Kanske fanns här en början på mytbildning med en annan utgångspunkt än Uppsala? Varför ville dessa kungar bli gravlagda här?

Kanske. Samtidigt så förefaller det ha varit väldigt vanligt under medeltiden att man valde att bli begravd i kloster man hade varit patron för. Det handlade om att man ville försäkra sig om att komma till himlen. Annars hade man ju kunnat förvänta sig att kungarna hade valt att begravas i någon av de tidiga städerna (Varför inte Skara med dess domkyrka eller Sigtuna med dess väl utvecklade kyrkomiljö) eller varför inte på Visingsö?

Sveriges första kristna kung döps i Husaby. Flera av Sveriges första kungar är kopplade till området kring Levene (Stenkilska ätten/Håkon röde).

Om man nu ska vara källkritisk så är ju dess uppgifter ej belagda i några goda källor. Berättelserna om Olofs dop varierar från källa till källa (det finns hela fem olika varianter, med olika missionärer som utför dopet), och endast en uppger Husaby (ÄVG från 1220-talet). Även Håkon röde och den Stenkilska ätten är endast svagt kopplade till Levene genom mycket yngre källor (egentligen endast ÄVG igen).

Detta sagt för att visa att det inte sker en enhetlig riksbildning på en plats. Detta inte sagt för att förminska MD. Detta sagt för att beskriva ett förlopp som sker på minst 2 platser samtidigt.

Håller med.

[Frågvis Amatör]

Andreas: Du klipper lite som du vill och svarar på dessa fragment.

Intressant att du lämnar en ny bild av Uppsala och Kristedomen som gör att Adam av Bremen berättade sagor:

Vi har hittat runbleck med kristna böner från 1000-talet, vi har gott om materiella kopplingar mellan Sigtuna och Uppsala (alltså föremål av typer som anses typiska för materialet i Sigtuna) och den yngsta hedniska graven vi har undersökt är från mitten av 1000-talet, och den ligger ensam längs ner i utkanten av gravfältet.

Jag tror inte att en kristen kung blev överhuvud för kristna och hedningar samtidigt.

Här saxar du och svarar på ett fragment:

Men nu var ju Lund inte ärkebiskopssäte över hela Skandinavien efter 1164, utan "Primas", vilket inte riktigt är samma sak

Lund var det första ärkebiskopssätet över hela Skandinavien hur du än dribblar.

Finns fortfarande inga bevis för en kungamakt runt 900-1100 e.Kr över Mälardalen. Sagorna kanske men källäget för danska kungar under samma tidsperiod är nog tydligare.  Du refererar kanske till Kungshögar från 500-600 talet e.Kr som en sammanhållande faktor för Mälardalen?

Ovanpå detta lägger du kungar som kan ha haft blandad tillhörighet till Danmark, VG och ÖG och Uppland beroende på hur det passar dig för tillfället. Du verkar vilja klassificera samtliga som Upplänningar?

Thomas I

[Marty]

Vikingatid ca 800-1100. Svear är i alla fall inte Västgötar. Antagligen inte heller Östgötar. Svearna under vikingatiden var väl ett stamförbund någonstans norr om Östgötarna. De fanns vid Östersjön. De var väl antagligen baserade runt Mälaren och norr och söderut längs kusten. Vid Götavirke i ÖG började Götaland. Götarna var inte Svear utan bebodde ett område som antagligen motsvarade VG, ÖG, Dalsland och delar av Småland. Götarna var/är de sista i Europa som kallar sig Göt/Got etc deras fränder på kontinenten är borta. Längst bort i det Svebiska förbundets område överlevde namnet kvar efter det försvunnit på kontinenten i form av Svear. Tack vare ett perifert läge och en konservativ befolkningsutveckling blev Got/Sveb begreppen kvar längst tid här i norr . Svearna var ett stamförbund motsvarande Götarnas som till slut gav namn åt Sverige. Ända in på 1970-talet hölls begreppen isär i kungens titel. 

[AndreasE]

Andreas: Du klipper lite som du vill och svarar på dessa fragment.

Självklart, det gör vi ju alla. Annars skulle ju varje inlägg bli olidligt långt. Jag svarar på det jag tycker är relevant.

Intressant att du lämnar en ny bild av Uppsala och Kristedomen som gör att Adam av Bremen berättade sagor:

Jag tror inte att en kristen kung blev överhuvud för kristna och hedningar samtidigt.

Nu har väl ingen påstått att Adam av Bremen skulle vara en 100% sanningsenlig källa? Han är intressant för att han är så tidig, men han har förstås andra motiv till att skriva sin text än att bara berätta om Skandinavien, och dessutom besökte han aldrig Mälardalen själv utan hans uppgifter är alla saker han fått berättat för sig av andra människor. Sen säger väl aldrig Adam rakt ut att Uppsala och Sugtuna skulle vara helt skilda från varandra?

Självklart en kristen kung kunde vara kung över hedningar. Kristendomen spreds ofta uppifrån och ned. Eliten omfamnade kristendomen först, och med tiden spred sig den nya religionen bland folket, ibland fredligt och ibland med våld. Tror du att en kung skulle låta döpa sig och öppet kalla sig för kristen om det betydde att han inte längre kunde vara kung över de som ännu inte valt att bli kristna? Så länge som det inte uppstod konflikter gick det utmärkt. Det intressanta är ju snarare att källorna just visar på detta: problem uppstod först när en kung vägrade utföra de uppgifter som förväntades av honom av de ej kristna, eller när kungen öppet attackerade den gamla tron.

Lund var det första ärkebiskopssätet över hela Skandinavien hur du än dribblar.

Vilket jag också skrev.

Finns fortfarande inga bevis för en kungamakt runt 900-1100 e.Kr över Mälardalen. Sagorna kanske men källäget för danska kungar under samma tidsperiod är nog tydligare.  Du refererar kanske till Kungshögar från 500-600 talet e.Kr som en sammanhållande faktor för Mälardalen?

Visst är källäget bättre för de danska kungarna. Men vad menar du med resten? Olof Skötkonung fanns. Hans namn står på mynt präglade i Sigtuna. Håkon rödes namn finns troligtvis på en runsten på Adelsö. Adam av Bremen har brister som källa, men han är samtida med de händelser han skriver om så vi kan nog lita på att personerna han skrev om existerade, även om han kanske inte alltid fick händelserna och förhållandena rätt. Men du menar att det är sannolikare att vi hade flera kungamakter över Mälsrdalen? Eller inga? Eller vad försöker du säga?

Jag har inte sagt ett ord om kungshögarna och vet verkligen inte varför du drar in dem här.

Ovanpå detta lägger du kungar som kan ha haft blandad tillhörighet till Danmark, VG och ÖG och Uppland beroende på hur det passar dig för tillfället. Du verkar vilja klassificera samtliga som Upplänningar?

Ärligt talat, vad pratar du om? Hur får du ut det här från någonting jag har skrivit i den här tråden?

[Boreas]

Motsvarande för VG:
Skara får Sveriges första domkyrka i början av 1000-talet. Sveriges första kristna kung döps i Husaby.

Visst. Men det är inte precis något att bragga om. Det betyder enbart att det var Vgl som först vek och böjde knä för katolikernas missioner, aggressioner och sanktioner...   

Det är väl rett belagt - och samtidigt ganska logiskt - att Vgl blir det franco-romanska kejsardömets infallsport till    inflytande, makt och dominans över den skandinaviska halvön. Med Augustins "Gudastaten" som ideologiskt "ideal" skulle dom erövra alla land och anno 1000 gällde det dåtidens svenska kungadöme och Uppsalas rikedomar (aud) och kontrollen med handeln i den centrala och norra del av Östersjön.

Den myntning man nu påbörjar - under Olfo och Anund - gäller alltså inom frankisk handel - där man utvecklat en form för merkantilism. Det innebar att Svearnas ny-kristnade kungasäte - Sigtuna - hade blivit en inkorporerad del av frankernas merkantila system - till skillnad från den gamla 'birka-handeln'.

Myntningen representerar alltså ett brott med gamla (handels-)traditioner och en etablering av nya. I det nya ligger tyngdpunkten i relationerna mellan Sverige och Danmark/Tyskland/England - till skillnad från den gamla birkahandeln ikring Östersjön och silverströmmen från Svarta havet och Kaspihavet.   

Dom första mynten från Sigtuna signaliserar mao. det frankiska handelsmonopols överhöghet - och blev som sådan en milstolpe i det katolska väldets erövring av handelsrättigheterna i norra Europa. ---

Olof blir alltså den första sveakungen om tar emot och antager en katolsk missionsbiskop, vartefter han även går me på dop, omgifte och en 'palatsrevolt' mot sin egen lagtradition - då han ogiltighetsförklarar äldsta sonen Emund som kronprins. Orsaken lär ha varit att han fick göra ett fördrag med kejsardömet och den katolska kyrkan redan på början av 1000-talet. Då hade Danmark fallit i deras våld - efter grymma strider på Julland - och den katolska makt nära enväldig i såväl Danmark om England. Ville väst-götarna fortsätta handla med grannarna på andra sidan Kattegatt fick dom ge upp allt politiskt och militärt motstånd och inordna sej den frankiska merkantilismens civiliserande missionskallelser.

Nu föll det på Olof Skottkonung att införa och inleda denna "nya tid" - bl.a. genom att låta den nya biskopen döpa hans nya son, med en ny och redan katolsk drottning, till ny kronprins i det nya, katolska kungadömet. Så snart landet är inskrivet i katolska kyrkans civilisationsfrämmande skattelistor lär påven ha blivit nöjd, eftersom han  börjar titulera den svenska monarken som "kung i det gloriösa Sveaväldet".

Motståndet mot slaveri, hykleri och merkantilism var större i öst och norr. Efter Danevirkets fall (985) gjorde den norska Håkon Jarl ett plundringståg i Västergötland. Sen tog han vägen hem förbi Östergötland, där man höll fäster och blot till hans ära. Skillnaden på Vgl och Ögl var just i dessa år mycket tydliga. Hemma i Svealand, Hälsingland och Finland var motståndet mot dessa "främmande herrar" och deras aggressioner ännu tydliga. Därmed hamnade Vgl mellan 'barken och veden' - fast på rätt sida for dom kungar som sökte "diplomatiska lösningar" med Hamburg och Bremen, hellre än blodiga invasioner - över Kattegat och Öresund. Dt är i det ljus man kan förstå paradoxen mellan Olof, hans två söner och hans ända kända son-son, kronprinsen Ingvar.

[Boreas]

Efter Danmarks fall 985 kom givetvis Vgl ligga i frontlinjen för den frankiska och katolska erövringsvågen. Beakta att dom sen 750-talet hade marscherat - i ryck och napp, men stadigt och ständigt - allt längre norr i Europa. Den politiska och merkantila buffer-zon som rådde under 980-1010-talet gick alltså efter Kattegatts östliga bredd.

År 987 låter den ryske storfursten Vladmir sej döpa av den patriarken i Istanbul. Därmed finns bara Baltikum, Karelen, Finland, Sverige, Norge, Skottland och delar av Irland kvar - som fria nationer - utanför den "slavifierade" eller "kristnade" världen.

Året efter försöker den kristna ledungen, som jomsvikingar, erövra Norge. I första omgång lidedom ett svårt nederlag, men småningom lyckas det katolska ledungskrafter att erövra traditionalisterna i Irland och England/Skottland. Därnäst får dom möjlighet att utrusta Olav Tryggvasson med hel ledung full av tyska och andra 'korsfarare' - som med en överraskande attack klarade erövra nord-västra Norge och ta livet av deras legitimerade kung.

När Tryggvasson sen försöker forcera Öresund och erövra delar av det hedniska "Vendland" (OT Saga) eller Vindland (Àgrip) ställer både Svein Tjugskägg och Olof Skotkonung upp på dom jarlarnas sida - för att hejda den kristna piratkungen från större plundringar i den hedniska delen av Östersjön. 20 år enare dyker det emellertid upp en ny renegat, vid namn Knut den Store som lyckas väsentligt bättre med att erövra Norden. Metoden var dock den samma - mord och förräderi, blodiga svärd och svidande eld - själva kännetecknet och den "romerska civilisationskraft". 

När Anund Jacob sen följer med till Österlandet - "för att utöka riket" - lyckas man (ständigt enligt Adam) att "sprida kristendomen till världens yttergränser" och med det gjort slut på vikingatiden. I processen lär man ha utrotat "Götarnas Birca".

Enligt den "fyndtomhet" man ser på Åland och i södra Finland efter 1050-talet kan det tyda på att det slutgiltiga korståget - öster i viken - gick mycket hårt ut över den hedniska befolkningen som intill då hade bebott dom gamla handelslederna mellan Skandinavien och norra Eurasien. Därmed har kärnan i den hedniska Östersjö-kulturen gått under och segerherrarna stått ensamma kvar på valen när historien om Nordens antika forntid skulle förklaras i 'ny-skrift' och "ny-tal".

[Yngwe]

. Vi vet att silverskatter från 1100-talet är ovanliga. Vi vet att engelska ridmunderingar är ovanliga. Vi vet att runbleck är ovanliga. Vi vet att importerad keramik från kontinenten är ovanligt.

På vilket sätt kan du knyta dessa fynd just till kungsgårdsfunktionen?

[gangrade]

På vilket sätt kan du knyta dessa fynd just till kungsgårdsfunktionen?

Även om vi har olika ambitioner så är min känsla att Andreas vid ett flertal tillfällen påpekat att en kungsgård inte kan definieras arkeologiskt.
Det han säger är istället: Källorna säger att Uppsala är en kungsgård. Arkeologin säger att det finns många var för sig ovanliga fyndgrupper samlade på ett och samma ställe.

mvh Stefan

[Vetgirig]

Boreas!
En hyffsad storpolitisk beskrivning.

[Yngwe]

Även om vi har olika ambitioner så är min känsla att Andreas vid ett flertal tillfällen påpekat att en kungsgård inte kan definieras arkeologiskt.
Det han säger är istället: Källorna säger att Uppsala är en kungsgård. Arkeologin säger att det finns många var för sig ovanliga fyndgrupper samlade på ett och samma ställe.

mvh Stefan

Suck, jag tar det igen...
Ja men källorna säger också att Uppsala är en hel del annat, t.ex. ett Ärkestift. Runt ett sådant samlas ju en hel del rikedomar också. Varför ska dessa fynd tillskrivas just kungsgården?

[AndreasE]

Suck... För att dessa fynd dateras till innan Uppsala var ett ärkestift, eller ens ett biskopsstift. De tillhör alltså tiden innan kungen donerade halva Kungsgården till ett nytt biskopsstift någon gång runt 1120.

Silverskatten, daterad till slutet av 1000-talet, är tex en av de finaste tidigmedeltida samlingarna silverföremål vi har i Sverige.

[Yngwe]

Dubbelsuck....  Ärkebiskopstolen var ett exempel.  Det kunde lika gärna ha stått hednatemplet eller någon annan funktion eller verksamhet som har funnits.




Det är jäkligt intressant att se hur du resonerar som arkeolog.   Här fanns det nog en kungsgård, och ja titta, vi hittar ju fina grejer här, det måste vara en tjusig kungsgård.  Här fanns det kanske kungar, ja titta, här har vi en bit guld, vilken rik kung det var...

[AndreasE]

Så vad försöker du säga? Att vi inte kan dra några slutsatser om en plats utifrån dess arkeologi? Att exklusiva föremål och storlek inte säger någonting? Jag försöker på allvar förstå vad det är du tycker är så fel? Så för att platsen kan ha haft fler funktioner än som kungsgård, så kan man inte dra några slutsatser för varje föremål måste kategoriernas som antingen tillhörande "Kungsgården" eller någon annan icke namngiven funktion, vilket ju inte låter sig göras - vilket betyder att man inte kan säga någonting? Inga tolkningar är möjliga?

Det är jäkligt intressant att se hur du resonerar som arkeolog.   Här fanns det nog en kungsgård, och ja titta, vi hittar ju fina grejer här, det måste vara en tjusig kungsgård.

Oberoende av den grova förenklingen du just kastade ur dig; hur tycker du att jag borde resonera? "Oj, här var det fina saker. Men nej, det vågar jag inte dra några slutsatser av. Det kan ju bero på vad som helst. Oj, bebyggelsen var väldigt stor, med det går ju inte att säga någonting utifrån det. Och titta här, de hör fynden har sina bästa paralleller i Sigtuna och på Adelsö, men nej, jag vågar nog inte tolka det på något sätt".

[Marty]

Boreas
Wow vilken historia! Spännande tanke med hedniskt mot kristen imperialism. Påminner lite om hur djurornamentiken under FVT anses stå för en hednisk ideologi som stod i motsats till den kristna. Du målar upp slutkampen av denna strid längst upp i norr. Men tillbaka till frågan. Vad anser du om tiden fram till år 1000? Du verkar tro på Sveakungar i Uppsala som styr ett stort rike inklusive Götaland..Själv tror jag på 3 huvudsakliga stamförbund i Norden; Daner, Götar och Svear. Götar är inte mer Svear än vad de är Daner, de är just Götar. Götarna har sin  egen hedniska kungalinje med sin maktbas i centrala VG (Varnhem/Gudhem). De är i perioder allierade med Daner i andra perioder med Svearna (eller Östergötland). Det finns andra "länder" som Alvhem som låg intill VG med egen kungalinje.

[Yngwe]

AndreasE


Jag tycker verkligen inte det är ett grovt förenklande, utan det är ju faktiskt just så du resonerat.  Det är ett rimligt krav att du knyter fynden till en kungsgård på något vis om du ska använda dom.  Att säga att de återfinns på samma geografiska plats räcker inte om det som sagt finns andra aktiviteter och människor på denna plats.
Om du kan säga att fynden återfinns just på en plats för själva kungsgården så är det ändå rimligt att du kan påvisa att fynden kommer från en tid då det ganska säkert kan sägas ha varit en kungsgård.


Jag förstår att du vill tolka, och det är fine. Men det du gör sen är att använda såväl dina egna som andras tolkningar som argument i en diskussion, och det håller liksom inte. Det du gör är att bygga upp ett imaginärt kunskapsläge där alla vi som läser vad du skriver får stora svårigheter att värdera vad som verkligen är vettigt underbyggt och vad som är dina eller andras mer eller mindre kvalificerade gissningar.  Det här gäller ju i mycket högre grad för andra på forumet, ända upp till graden vi kan kalla svammelpellar, men jag tycker man kan ställa högre krav på dig och på andra arkeologer!

[AndreasE]

Men Yngwe, hela GU utgjorde kungsgården. Alla fynd hittade i GU är hittade i GU, alltså på Kungsgården. Om det fanns andra funktioner i GU, bedrevs de på Kungsgården ägor. Du försöker argumentera för någon sorts artificiell uppdelning mellan de olika funktionerna och delarna. Jag kan inte som arkeolog sitta och säga " den här saken tillhörde nog Kungsgården, men den här tillhörde nog någonting annat" (vad vet jag inte då du inte preciserat de andra "funktionerna" du pratar om). Jag måste titta på GU som en plats där alla delar är integrerade - residensgård, jordbruksprodukten, hantverk osv. GU är ett kungsgårdskomplex där rikedom både producerades och konsumerades. Det intressanta är alltså att skapa sig en bild av hela komplexet under tidig medeltid, innan halva Kungsgården donades till biskopssätet. Och i den bilden är alla de fynd jag nämnt intressanta och viktiga pusselbitar.

Kom igen, vi använder alla tolkningar i diskussionen. Hur ska jag över huvud taget kunna vara med och diskutera om jag inte får använda tolkningar i mina inlägg? Alla arkeologi är ju tolkning.

[dersa]

AndreasE, ett par enkla frågor från en amatör, när började hela GU att upphöra vara en kungsgård, dvs när donerades hälften till biskopssätet, och hur var utvecklingen framåt??, och går det att datera när olika fynd hamnade i jorden, på den plats vi hittat dem? Går det att säga ungefär när GU blev en kungsgård (eller på ett ungefär), via arkeologi eller historiska källor. Tror jag läst det mesta i denna tråd men lite svårt att få en samlad bild, hoppas jag gett konkreta frågor.

[AndreasE]

AndreasE, ett par enkla frågor från en amatör, när började hela GU att upphöra vara en kungsgård, dvs när donerades hälften till biskopssätet, och hur var utvecklingen framåt??, och går det att datera när olika fynd hamnade i jorden, på den plats vi hittat dem? Går det att säga ungefär när GU blev en kungsgård (eller på ett ungefär), via arkeologi eller historiska källor. Tror jag läst det mesta i denna tråd men lite svårt att få en samlad bild, hoppas jag gett konkreta frågor.

Källorna är förstås fragmentariska, men när ägarförhållandet utkristalliserar sig i källorna ägs ungefär halva GU av kyrkan och halva av kungen. Kyrkans del måste varit en kunglig donation för upprättandet av biskopssätet, vilket var det gängse mönstret under tidig medeltid. Biskopssätet upprättades troligtvis på 1120-talet, så det är den sannolikaste tidpunkten för donationen. Ägarförhållandet av GU ser ungefär likadant ut genom hela medeltiden.

Det går inte att säga när GU blev en kungsgård, då det är en av de platser som är en kungsgård när den först dyker upp i källorna. Du kan inte definiera en kungsgård utifrån arkeologi. Arkeologin kan endast berätta om den materiella verkligheten på platsen (husens läge och antal, vilket avfall som producerades osv), inte vem som ägde en plats.

Fynd kan dateras på olika sätt. För det första så har föremålen själva en ålder. Den behöver dock inte motsvara tillfället när föremålen hamnade i marken. Slitage på föremål kan antyda hur länge de använts innan de hamnade i jorden, och om man hittar flera föremål tillsammans kan det ge en ledtråd. Om tidsspridningen är liten mellan föremål, är det mer sannolikt att de hamnat i jorden relativt nära sin tillverkning. Om spridningen i dateringar är stor har de uppenbarligen samlats ihop under en längre tid innan de begravdes. För det andra så kan fyndsammanhanget ge en datering. Ifall föremålen påträffas i ett daterat kulturlager eller tex i en konstruktion kan man ofta datera deponeringen ganska väl.

[Ättelägg]

Förstår Yngwe tror jag, fast i kvantitativ vetenskap, detta blir lite av språkförbistring.

Dersa, Andreas har nämnt det tidigare.

Boreas, ja intressant vinkling.

Marty, äntligen någon som säger sin teori, även om du kommit med synsätt tidigare, och ja, håller med dig i din analys.

Själv står jag nog närmast Marty och Skoglar i detta. Vårt land likt många andra har hyst ett antal germanska stammar, ja Yngwe, jag kan inget bevisa. Men skillnaden som jag ser det är att vår avkrok av europa har varit relativt förskonade med stabila strukturer. Kanske så stabila att detta förklarar kontinentens mytologi kring Scandza som urhem och livmoder vilket i och för sig stärker Boreas hypotes något.

Intressant kring trådens frågeställning är vår konstitution som växte fram och är synlig i våra landskapslagar. Vet inte men känns ganska unik och detta om något säger något om Svearike under tidigmedeltid. Själv tror jag nog att nyckeln till förståelsen kring det som hände under vikingatid när svear och göter gick in i en för mig tämligen unik konstruktion. Lösningen i sig är av betydelse.

Ingen makt som själv är stark nog skulle tillåta de erövrade att ha inflytande i själva maktsymbolen kung. Ingen stark i sig själv skulle tillåta annat folk bestämma kungaämne så någonstans här ligger en kunskap som är viktig att analysera.

Möjligen har Boreas en poäng här med att svearna formerade sig till motstånd mot förändringar. Men å andra sidan vart VG kristet tidigare men det kan vara en möjlig felkälla. Så långt upp som i Surahammar har man hittat ett regelrätt kristet gravfält som sannolikt avlöser ett hedniskt, så tidig som 900-tal. Mycket ligger dolt.