Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[AndreasE]

Det är ett mycket rimligare resonemang.  Kungsgårdar finns det dock gott om landet runt, så dess existens i sig antyder inte residens. Det går därför knappast att genom kungsgården hävda att Uppsala var en plats för kungastolen.  Utan Snorre faller allt rätt ner i okunskapens källare och det får vi nog acceptera.

Nu vet vi ju inte över huvud taget vad som menas med "kungastolen" då det troligtvis inte fanns någonting som vi i modern mening skulle kalla "kungastol" under tidig medeltid.

Nu var ju dock inte GU en "vanlig" kungsgård, utan troligtvis en av de största, om inte den största, kungsgården i dåtidens "Sverige", oavsett hur ofta kungen uppehöll sig där.

Nu vet jag att vissa här sätter skriftliga källor  högre än arkeologisk kunskap. Kontentan är att man visste lite 2012 om den tidiga medeltiden i Uppsala.

Hade varit intressant med en uppräkning av namnen på de historiska kungar som kan ha suttit i Uppsala. Sagokungar är ointressant. Jag kan komma på en som ligger begravd där.

Absolut, den tidiga medeltiden i GU är dåligt känd både källmässigt och arkeologiskt. Men det är den å andra sidan för alla platser i Sverige på 1000-talet och det tidiga 1100-talet. Efter 1164 är GU ganska väl känt pga ärkebiskopssätet. Det är dock klarlagt att hela GU sannolikt ägdes av kungen innan biskopssätet inrättades.

Seminariet hölls innan förra årets arkeologiska undersökningar av GU påbörjades. Nu vet vi betydligt mer om åtminstone vissa delar av det tidigmedeltida GU:s arkeologi.

Nu ska väl åtminstone två historiska kungar vara begravda i GU, Erik Segersäll och Erik Jedvardsson? För källorna till Erik Segersälls begravningsplats är väl faktiskt inte sämre än de för resten av våra tidiga kungar? (Alltså ganska dåliga...)

[Skoglar]

Erik Segersäll eller Erik Jedvardson säger du. Men de levde ju inte på 1200-talet. Lagmannens uppgift kan alltså inte röra hans samtid då?  Det var ju inte det du skrev innan. Hur vill du ha det? Ska du styrka påståendet genom att referera till äldre kungar vars residens i Uppsala inte alls är säkerställd? Du tycker inte att det blir lite trassligt? Det känns inte som du bara skjuter från höften nu?  Inte dags att släppa Snorre som kronvittne?

Eftersom jag skiljer på vad som ansågs vara kungasätet och var kungarna faktiskt uppehöll sig när de flyttade runt så ser jag inte problemet. Om man vägrar se den möjligheten, förstår jag att det kan bli knepigt.

Men Snorre skriver faktiskt att kungarna efter kristnandet inte vill bo i Uppsala och det vore ju en ohyggligt onödig uppgift om det inte i det dåtida allmänna vetandet fanns en association kungar-Uppsala?

Det är ett mycket rimligare resonemang.  Kungsgårdar finns det dock gott om landet runt, så dess existens i sig antyder inte residens. Det går därför knappast att genom kungsgården hävda att Uppsala var en plats för kungastolen. Utan Snorre faller allt rätt ner i okunskapens källare och det får vi nog acceptera.

Absolut. Utan Snorre vet vi ingenting.
Så länge vi bortser från Upplandslagen, alla uppgifter om nedtecknats om Uppsala Öd, den faktiska geografiska placeringen av Mora Sten (en bit därifån, på gränsen mellan Attunda o Tiundaland) och skillnaden i arkeologiska fynd mellan GU och andra kungsgårdar. Och vi får förstås bortse från Saxo. Och Adam. Och lite andra medeltida krönikor, ej författade av Snorre. Men annars har du helt rätt. 

Och förresten... vilken slump att av alla kungens gårdar så var det just den i GU som fick ärkebispstolen?

[Ättelägg]

Erik Segersäll eller Erik Jedvardson säger du. Men de levde ju inte på 1200-talet

Nå Yngwe, apropå detaljer men Erisk Segersäll levde inte under 1200 talet, snarare 900 talet. Skoglar skapade ett spann om vilken kung som satt sist i Uppsala.

Är det inte Götaskolan som hävdar att de medeltida kungarna var just götar vilka huserade i VG och ÖG? I så fall stämmer väl Snorres beskrivning väldigt väl med historien. Kungastolen, platsen vikt till kungaämbetet, valplatsen, är Uppsala men de föredrog att husera där de hade sin maktbas, alternativt trivdes bäst? Vilket i sig då stärker bilden av Uppsala som svearnas centralplats som är kungavärdighetens symboliska centrum. Du väljs av svearna men behöver inte vara en. Detta med en specifik plats/sten som valsymbol/vigplats är inget unikum för Svearna utan återfinns lite här och var, i danmark, skottland, irland.

[fire4h8]

Nä, det ska nog vara Uppsala i bägge fallen.

Den första passagen handlar om att kungarna ogillar eller föraktar Uppsala. Det är vid tiden en ganska god omsättning på svenska kungar och kungarna har nog större chans att överleva skyddade i egna borgar än i GU.

Den andra passagen är beskrivningen av Uppsala (vilket förstås ligger i Tiundaland) där kungasätet och ärkebiskopsstolen finns.

Det jag menade var den biten som utdraget Þar er konungsstóll og þar er erkibiskupsstóll kommer ifrån, och som på tacitus.nu lyder Tiundaland är den förnämsta och bästa bygden i Svithiod. Därunder lyder hela riket; där är konungasätet och ärkebiskopsstolen och därefter är Uppsala öd benämnd; »Uppsala öd» kalla svearna sveakonungens egendom. "Därunder" syftar i tacitus.nu på Tiundaland, men det är alltså en förvanskning?

Jaha, lite googling senare så kan jag svara på det själv: Ja, det är det. Originalet: Tíundaland er göfgast og best byggt í Svíþjóð. Þangað lýtur til allt ríkið. Þar eru Uppsalir. Þar er konungsstóll og þar er erkibiskupsstóll og þar er við kenndur Uppsalaauður. Svo kalla Svíar eign Svíakonungs, kalla Uppsalaauð.

[Skoglar]

Det jag menade var den biten som utdraget Þar er konungsstóll og þar er erkibiskupsstóll kommer ifrån, och som på tacitus.nu lyder Tiundaland är den förnämsta och bästa bygden i Svithiod. Därunder lyder hela riket; där är konungasätet och ärkebiskopsstolen och därefter är Uppsala öd benämnd; »Uppsala öd» kalla svearna sveakonungens egendom. "Därunder" syftar i tacitus.nu på Tiundaland, men det är alltså en förvanskning?

Jaha, lite googling senare så kan jag svara på det själv: Ja, det är det. Originalet: Tíundaland er göfgast og best byggt í Svíþjóð. Þangað lýtur til allt ríkið. Þar eru Uppsalir. Þar er konungsstóll og þar er erkibiskupsstóll og þar er við kenndur Uppsalaauður. Svo kalla Svíar eign Svíakonungs, kalla Uppsalaauð.

Kan för lite isländska för att säkert veta, men det är lite klurigt. Både isländska och svenska texterna presenterar Tiundaland först. Därefter "därunder lyder hela riket". Och först när den saken är avklarad, går man in på att där (i Tiundaland?) finns Uppsala, konungsstol och ärkebispstol...?
 

[Yngwe]

Eftersom jag skiljer på vad som ansågs vara kungasätet och var kungarna faktiskt uppehöll sig när de flyttade runt så ser jag inte problemet. Om man vägrar se den möjligheten, förstår jag att det kan bli knepigt.

Men Snorre skriver faktiskt att kungarna efter kristnandet inte vill bo i Uppsala och det vore ju en ohyggligt onödig uppgift om det inte i det dåtida allmänna vetandet fanns en association kungar-Uppsala?


Absolut. Utan Snorre vet vi ingenting.
Så länge vi bortser från Upplandslagen, alla uppgifter om nedtecknats om Uppsala Öd, den faktiska geografiska placeringen av Mora Sten (en bit därifån, på gränsen mellan Attunda o Tiundaland) och skillnaden i arkeologiska fynd mellan GU och andra kungsgårdar. Och vi får förstås bortse från Saxo. Och Adam. Och lite andra medeltida krönikor, ej författade av Snorre. Men annars har du helt rätt. 

Och förresten... vilken slump att av alla kungens gårdar så var det just den i GU som fick ärkebispstolen?

Så det är nu reducerat till ett symboliskt kungasäte? Vet du, det kan jag hålla för mer troligt och det har jag påtalat tidigare. Min tanke är att kungamakten knyts till kyrkan och ges en djupare befogenhet med detta. Därav kopplingen till Uppsala, trots att kungarna kommer från andra landsändar. Jag tror personligen att det är just det vi kan utläsa i källorna, en ambition att hävda en urgammal och självklar rätt för både kung och ärkebiskop. Det förklarar vaför källorna inte riktigt stämmer överens och varför efterlevnaden är bristfällig.


Vad gäller skillnaden i arkeologiska fynd så är väl knappast merparten av fynden i GU knutna till någon kungsgårdsfunktion. Denna funktion känner vi bara från medeltid, vilken funktion platsen hade innan vet vi inte.
Det duger inte som argument alltså.

[Ättelägg]

Är det inte ett cirkelresonemang, eftersom det inte går att bevisa är det bevisat att det inte är så??

[Boreas]

Nu vet vi ju inte över huvud taget vad som menas med "kungastolen" då det troligtvis inte fanns någonting som vi i modern mening skulle kalla "kungastol" under tidig medeltid.

Mystiskt.

Har du exempel på en kung och en kungsmakt, som manifesterat sej historiskt - utan att ha ett slott med tronsal, tron och tronstol?!

Det är dock klarlagt att hela GU sannolikt ägdes av kungen innan biskopssätet inrättades.

Hur såg man på "ägo" och "ägodom" i det för-kristna Norden? Var folket kungarnas "ägo" - eller var det snarare tvärt om?!

[AndreasE]

Min tanke är att kungamakten knyts till kyrkan och ges en djupare befogenhet med detta. Därav kopplingen till Uppsala, trots att kungarna kommer från andra landsändar.

Det där är ju dock en grov förenkling. Det finns ett antal tidigmedeltida kungar som inte går att specifikt koppla till VG eller ÖG (Erik Segersäll, Olov Skötkonung, Anund Jakob, Emund den gamle, Erik Jedvardsson, Knut Eriksson osv) och flera av de som traditionellt har kopplats dit har så gjorts på svaga källor (tex Stenkil och Inge den äldre). Lägg till det att de här familjerna tillhörde ett överregionalt elitskikt med jordegendomar i många olika regioner, så blir situationen betydligt mer komplicerad än vad du ger sken av.

Vad gäller skillnaden i arkeologiska fynd så är väl knappast merparten av fynden i GU knutna till någon kungsgårdsfunktion. Denna funktion känner vi bara från medeltid, vilken funktion platsen hade innan vet vi inte.
Det duger inte som argument alltså.

Eh, vad? Arkeologin i GU spänner över 1500 år eller mer. Självklart kommer den tidiga medeltiden bara utgöra en mindre del av det materialet. Men den medeltida arkeologin är både mycket rik och riklig. Massor av hus, runbleck, guld och silver, smycken osv. Och det från platsens yttre delar. 

[AndreasE]

Mystiskt.

Har du exempel på en kung och en kungsmakt, som manifesterat sej historiskt - utan att ha ett slott med tronsal, tron och tronstol?!

Nu byggs det ju inga "slott" i Sverige förrän under renässansen. Borgar däremot byggs tidigare, men inte heller de förrän på 1100-talet, och då har de knappast tronsalar och tronstolar. Däremot så har de festsal för gästabud och bostadsbyggnader. Järnålderns centralgårdar med hallbyggnad i trä fortlever alltså in i 1100-talet.

[Yngwe]

Det där är ju dock en grov förenkling. Det finns ett antal tidigmedeltida kungar som inte går att specifikt koppla till VG eller ÖG (Erik Segersäll, Olov Skötkonung, Anund Jakob, Emund den gamle, Erik Jedvardsson, Knut Eriksson osv) och flera av de som traditionellt har kopplats dit har så gjorts på svaga källor (tex Stenkil och Inge den äldre). Lägg till det att de här familjerna tillhörde ett överregionalt elitskikt med jordegendomar i många olika regioner, så blir situationen betydligt mer komplicerad än vad du ger sken av.

Eh, vad? Arkeologin i GU spänner över 1500 år eller mer. Självklart kommer den tidiga medeltiden bara utgöra en mindre del av det materialet. Men den medeltida arkeologin är både mycket rik och riklig. Massor av hus, runbleck, guld och silver, smycken osv. Och det från platsens yttre delar.

Visst är det en grov förenkling, det har vi tagit upp tidigare.  Men om vi ser på tidpunkten för lagmannes uppgift så är bilden rätt klar.


Självklart finns det rik arkeologi på platsen för ett ärkesäte, det jag säger är att större delen av arkeologin inte kan knytas till en kungsgårdsfunktion, dels för att de riktigt spekulära fynden är tidigare, och dels för att en stor mängd medeltida fynd inte kan knytas till denna funktion!  Eller har du en lång lista på fynd som kan kopplas just till denna funktion?

[Boreas]

Nu byggs det ju inga "slott" i Sverige förrän under renässansen.

Hur vet man det?

Borgar däremot byggs tidigare, men inte heller de förrän på 1100-talet, och då har de knappast tronsalar och tronstolar.

Här lär finnas ett antal forn-borgar - från riktig gammal tid.
Hur kan man utesluta att någon av dom haft vall, mur och torn - vilket kännetecknar ett slott?

Däremot så har de festsal för gästabud och bostadsbyggnader. Järnålderns centralgårdar med hallbyggnad i trä fortlever alltså in i 1100-talet.

Visst. Även det grandiosa slottet Tre Kronor byggdes i trä.
Vad jag inte förstår är hur du kan utesluta att liknande byggen existerat under järnåldern.

[AndreasE]

Självklart finns det rik arkeologi på platsen för ett ärkesäte, det jag säger är att större delen av arkeologin inte kan knytas till en kungsgårdsfunktion, dels för att de riktigt spekulära fynden är tidigare, och dels för att en stor mängd medeltida fynd inte kan knytas till denna funktion!  Eller har du en lång lista på fynd som kan kopplas just till denna funktion?

Men hur knyter man arkeologi till kungsgårdsfunktion? Det är ju näst intill omöjligt. Det vi kan göra är att titta på platsens generella arkeologiska bild under perioden ifråga. Nu handlar det ju om en ganska kort period mellan vikingatid och biskopssätets inrättande, men som sagt så ser vi att bebyggelsen är mycket stor och tät under 1000-talet och det tidiga 1100-talet, man producerar skrivet material, man har exklusiva smycken, en silverskatt begravs i området, det finns materiella kopplingar till England i form av hästutrustning, kungasymboler från bältesbeslag som liknar exempel från danska kungsgårdar osv. 

[AndreasE]

Hur vet man det?

För att "slott" som koncept inte finns innan renässansen. Innan dess bygger man det man kallar för "hus", alltså representativa sten- eller tegelbyggnader utan större försvarsfunktion (tex Alsnö hus och Folkungapalatset i Vadstena), eller borgar.

Här lär finnas ett antal forn-borgar - från riktig gammal tid.
Hur kan man utesluta att någon av dom haft vall, mur och torn - vilket kännetecknar ett slott?

   

Visst finns det fornborgar. De har generellt sett en mur, mer sällan en vall. Inga torn vad vi vet idag. Däremot så kan vi inte binda fornborgarna till en kungamakt. Det finns ingenting som tyder på att kungar levde i fornborgar under järnåldern. Ett mindre antal av forborgarna verkar ha varit bebodda, och förefaller då närmast ha varit befästa elitgårdar. Rent teoretiskt skulle dessa kunna vara några sorts "kungsgårdar", men de tillhör romersk järnålder och folkvandringstid, då vi inte vet så mycket om hur eliten var organiserad.

Visst. Även det grandiosa slottet Tre Kronor byggdes i trä.
Vad jag inte förstår är hur du kan utesluta att liknande byggen existerat under järnåldern.

För det första byggdes Tre Kronor inte i trä. Det började som en kastal (alltså ett torn, kanske med en mur runt) i sten. Sedan byggdes det ut till en borg med en inre och en yttre borggård byggd i sten och tegel, med torn i hörnen och ett representativt tegelhus vid kastalen på den inre borggården. På 1500-talet byggde Vasaätten om borgen till ett renässansslott. När borgen brann upp 1697 hade man redan börjat bygga om den till ett modernt slott utan försvarsfunktion, och det var denna plan som slutfördes efter branden.

Utifrån vad vi känner till idag fanns det ingenting liknande under järnåldern i Sverige.   

[Yngwe]

Men hur knyter man arkeologi till kungsgårdsfunktion? Det är ju näst intill omöjligt. Det vi kan göra är att titta på platsens generella arkeologiska bild under perioden ifråga. Nu handlar det ju om en ganska kort period mellan vikingatid och biskopssätets inrättande, men som sagt så ser vi att bebyggelsen är mycket stor och tät under 1000-talet och det tidiga 1100-talet, man producerar skrivet material, man har exklusiva smycken, en silverskatt begravs i området, det finns materiella kopplingar till England i form av hästutrustning, kungasymboler från bältesbeslag som liknar exempel från danska kungsgårdar osv.

Ja hur gör man det? Det är ju en mycket bra fråga, och innan den är besvarad så blir det ju svårt att göra några jämförelser mellan olika kungsgårdars baserat på det arkeologiska materialet. Man vet ju inte riktigt vad det är man jämför....  Eller?

[AndreasE]

Ja hur gör man det? Det är ju en mycket bra fråga, och innan den är besvarad så blir det ju svårt att göra några jämförelser mellan olika kungsgårdars baserat på det arkeologiska materialet. Man vet ju inte riktigt vad det är man jämför....  Eller?

Självklart kan man jämföra det arkeologiska materialet vid olika kungsgårdar, precis som man kan jämföra det arkeologiska materialet vid en kungsgård med det arkeologiska materialet vid en gård som inte är en kungsgård. Det är ju inte själva jämförelsen som påverkas av de skriftliga källorna, utan tolkningen.

Vi har diskuterat det här förut, så jag vet att vi har olika åsikter i frågan. Men någonstans måste vi förstås skapa modeller för vad det är vi undersöker, eller vill undersöka. Ingen källa kommer berätta för oss vad vi fysiskt borde kunna hitta på en "kungsgård". Därför måste vi, om vi över huvud taget ska kunna undersöka fenomenet "kungsgård" arkeologiskt, våga värdera det vi hittar utifrån en teoretisk modell av vad en "kungsgård" skulle kunna vara, och hur tex eliten lämnar spår i det arkeologiska materialet.

Alla kungsgårdar kommer inte se likadana ut, och de hade troligtvis olika funktioner. Detta går säkert åtminstone delvis att se i de senmedeltida uppgifterna om de olika kungsgårdarnas storlek i mark och bebyggelse.

[Boreas]

För att "slott" som koncept inte finns innan renässansen.

Vad vi vet är att här finns 'palats' och 'residenser' för kejsare och dylikt under romartid.  Samtidigt vet vi att här inte finns några källor som beskriver ett slott innan Tre Kronor byggs på 1200-talet.

Nu finns det knappt utförliga skriftkällor innan den tid. Det innebär att vi INTE vet om begreppet, byggnaden och institutionen knuten till uttrycket 'slott' fanns innan dess.

Någonstans får man ha tagit modellen till konceptet "Tre Kronors Slott". Det idikerar att liknande begrepp och institution funnits förut - även om det inte bevisar något. Men frånvaron av bevis är fortfarande inget bevis på frånvaro - annat än i föreställningars värld...

Innan dess bygger man det man kallar för "hus", alltså representativa sten- eller tegelbyggnader utan större försvarsfunktion (tex Alsnö hus och Folkungapalatset i Vadstena), eller borgar.

   

En kungsgård där kungen bor behöver inte ha ett slott.

Slottet hör i allmänhet till där den centrala administration befinner sej - gärna i samband med ett kungligt hov och dito hallar. Om ett sådant fanns i Sigtuna eller Uppsala under järnåldern VET vi inget om.

I syd-östra Norge satt kungen på Borg - vid Hafslunden - i det nuvarande Sarps-borg. Hur vida det däri fanns ett slott VET vi inte - men det går (givetvis) inte utesluta.

Visst finns det fornborgar. De har generellt sett en mur, mer sällan en vall.

Ligger fornborgen på mitten av en kulle har den redan en naturlig vall omkring sej.



http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Raseborg_castle

Det finns ingenting som tyder på att kungar levde i fornborgar under järnåldern. Ett mindre antal av forborgarna verkar ha varit bebodda, och förefaller då närmast ha varit befästa elitgårdar. Rent teoretiskt skulle dessa kunna vara några sorts "kungsgårdar", men de tillhör romersk järnålder och folkvandringstid, då vi inte vet så mycket om hur eliten var organiserad.

I fall här fanns bebyggda borgar - på högre kullar - med en tillhörande "elit" - så finns det m.a.o. en teoretisk möjlighet för att här funnits en borg med centralfunktioner, där man byggt ett torn eller två och kallat det 'slott'?
 

För det första byggdes Tre Kronor inte i trä.

Har du rätt i - dom yttre fasader var i sten. Fast allt som brann till grunden 1697 var ju av virke...

Det började som en kastal (alltså ett torn, kanske med en mur runt) i sten. Sedan byggdes det ut till en borg med en inre och en yttre borggård byggd i sten och tegel, med torn i hörnen och ett representativt tegelhus vid kastalen på den inre borggården.

Dom yttre stenfasaderna danande redan från början dom tre tornen:. Här från en sigill anno 1326:



http://sv.wikipedia.org/wiki/Tre_Kronor_(byggnad)

När borgen brann upp 1697 hade man redan börjat bygga om den till ett modernt slott utan försvarsfunktion, och det var denna plan som slutfördes efter branden.

Utifrån vad vi känner till idag fanns det ingenting liknande under järnåldern i Sverige.

Tessins ritning av det nya slottet fanns väl på plats först efter branden - eller hur?

Om här fanns något liknande inom dom ryska, europeiska och nordiska monarkier som existerade innan och under YJ/MÅ vet vi INGET om - tyvärr. Men det ger oss ingen anledning att utesluta möjligheten därav - innan någon undersökt saken närmare...

[Yngwe]

Självklart kan man jämföra det arkeologiska materialet vid olika kungsgårdar, precis som man kan jämföra det arkeologiska materialet vid en kungsgård med det arkeologiska materialet vid en gård som inte är en kungsgård. Det är ju inte själva jämförelsen som påverkas av de skriftliga källorna, utan tolkningen.

Vi har diskuterat det här förut, så jag vet att vi har olika åsikter i frågan. Men någonstans måste vi förstås skapa modeller för vad det är vi undersöker, eller vill undersöka. Ingen källa kommer berätta för oss vad vi fysiskt borde kunna hitta på en "kungsgård". Därför måste vi, om vi över huvud taget ska kunna undersöka fenomenet "kungsgård" arkeologiskt, våga värdera det vi hittar utifrån en teoretisk modell av vad en "kungsgård" skulle kunna vara, och hur tex eliten lämnar spår i det arkeologiska materialet.

Alla kungsgårdar kommer inte se likadana ut, och de hade troligtvis olika funktioner. Detta går säkert åtminstone delvis att se i de senmedeltida uppgifterna om de olika kungsgårdarnas storlek i mark och bebyggelse.

Uff...


Men man kan inte plocka ut arkeologiskt material från en plats och tillskriva det en viss funktion om man misstänker att det funnits andra funktioner på samma ställe. Eller?

[AndreasE]

Vad vi vet är att här finns 'palats' och 'residenser' för kejsare och dylikt under romartid.  Samtidigt vet vi att här inte finns några källor som beskriver ett slott innan Tre Kronor byggs på 1200-talet.

Nu finns det knappt utförliga skriftkällor innan den tid. Det innebär att vi INTE vet om begreppet, byggnaden och institutionen knuten till uttrycket 'slott' fanns innan dess.

Jag tror att vi har begreppsförvirring i den här diskussionen. Ordet "slott" kommer från lågtyskans "slot" (jämför tyskans "schloss") och kom inte till Sverige förrän under senmedeltid. De var inte lika försvarsinriktade som de äldre borgarna, utan byggdes mer för representation, även om de fram till 1600-talet ofta var befästa. Under 1600-talet förlorade de flesta sin försvarsfunktion.

"Palats" är det ord som kom att användas för de romerska kejsarnas pråliga residens. Ordet kommer från den kulle i Rom, Palatinen, där de tidiga kejsarna (Augustus, hans hustru Livia osv) byggde sina villor. Kullen hade varit hem åt patriciska familjers villor i många hundra år innan dess. De romerska kejsarnas villor var vanligtvis inte befästa. Ordet har sedan kommit att leva kvar som term för framför allt kungliga, ej befästa, residens framför allt i medelhavsvärlden. I Sverige har ordet mest använts för exklusiva byggnader i städer.

Någonstans får man ha tagit modellen till konceptet "Tre Kronors Slott". Det idikerar att liknande begrepp och institution funnits förut - även om det inte bevisar något. Men frånvaron av bevis är fortfarande inget bevis på frånvaro - annat än i föreställningars värld...

 

Modellen till Tre Kronor kom väl sannolikt från kontinentala Europa. Märk dock att "slottet Tre Kronor" aldrig kallades för det när det existerade. Namnet är en modern konstruktion från efter 1588.

Slottet hör i allmänhet till där den centrala administration befinner sej - gärna i samband med ett kungligt hov och dito hallar. Om ett sådant fanns i Sigtuna eller Uppsala under järnåldern VET vi inget om.

För mig låter det där som en senare konstruktion av rikets organisation. Troligtvis följde administrationen med kungen och hovet under tidig medeltid.

I fall här fanns bebyggda borgar - på högre kullar - med en tillhörande "elit" - så finns det m.a.o. en teoretisk möjlighet för att här funnits en borg med centralfunktioner, där man byggt ett torn eller två och kallat det 'slott'?

Inga torn har påträffats, och ordet "slott" fanns som sagt inte ännu.

Har du rätt i - dom yttre fasader var i sten. Fast allt som brann till grunden 1697 var ju av virke...

Nej. Hela borgen var av sten och tegel. Men som alla sten- och tegelbyggnader hade Stockholms slott takstolar och övre golv av timmer. När slottet brann upp var det alltså dessa som brann upp. När de kollapsade drog de med sig vissa av murarna.

Tessins ritning av det nya slottet fanns väl på plats först efter branden - eller hur?

När Tre Kronor brann upp 1697 hade redan den norra längan byggts om efter ritningar av Nicodemus Tessin d.y. till det utseende den har idag. Branden gav dock Tessin möjligheten att göra en mer radikal ombyggnad av resten av slottet. Vi vet inte om de ursprungliga planerna hade kommit att spara den inre borggården med centraltornet och representationssalar, men efter branden och återuppbyggandet blev ingenting kvar ovan mark av den gamla borgen.

[AndreasE]

Men man kan inte plocka ut arkeologiskt material från en plats och tillskriva det en viss funktion om man misstänker att det funnits andra funktioner på samma ställe. Eller?

Hur menar du? Alla platser har ju haft flera funktioner. Det ligger ju i arkeologins hjärta att försöka tolka materialet - tex om en byggnad är ett bostadshus, en lada, ett stall eller en representationsbyggnad. Det är ju just det vi försöker göra när vi undersöker tex boplatser eller gårdslägen - förstå deras organisation, vad de olika delarna använts för, var man har bott och var man har arbetat osv. Det är väl en självklarhet?