Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Ättelägg]

Nja nu bildar fördelningen ganska så uttalade mönster i termer danmarks, norges och svergies rikskärnor som vi känner dem under medeltiden. Kontexterna är intressanta liksom bo, bona som det uppenbarligen finns många av i även mälardalen. Vilka till viss del kan tänkas vara knutna till jarlämbetet och rundimärt organiserad krigsmakt. Vilket senare blev till skatt och frälse. Övergången finns där men det intressanta är kanske inte hedna-kontra kristendom utan mer vad omvärldens förändringar kan tänkas ha haft för inverkan på sakernas tillstånd. Vad betydde exempelvis den mer begränsade handeln under tidig meddeltid. Att jordinehav haft stor betydelse i termer av makt verkar ha varit giltigt även under tiden före år 1000, men likaså den överregionala handeln och plundring som verkar ha minskat med ökad stabilitet i omvärlden, ryssland, polen, tyskland, england, frankrike osv. Vad fick detta för inverkan på makten i de skandinaviska länderna? Likaså, förflyttandet av en del av kungens domän från sakral betydelse till en uppdelning av sakralainstitutioner med egen maktstruktur å ena sidan och kungsmakten å andra sidan. Kan röran under 1100 - 1250 talet ses som en anpassning till nya tider?

[Kungsune]

Kungsgårdssystemet handlar om att kunna ge uppehälle åt kungen med följe och är väl egentligen ett första tecken på en utveckling i riktningen att försöka inrätta kamerala maktstrukturer. I Danmark ser man detta under slutet av 900talet. Faktiskt även i Västergötland. Att Olof Skötkonung tidigast inrättar kristen lag i det landskapet enligt traditionen är inte så konstigt. Det vore ganska logiskt om kungsgårdssystemet utvecklas i denna process.

[Yngwe]

Nja nu bildar fördelningen ganska så uttalade mönster i termer danmarks, norges och svergies rikskärnor som vi känner dem under medeltiden. Kontexterna är intressanta liksom bo, bona som det uppenbarligen finns många av i även mälardalen. Vilka till viss del kan tänkas vara knutna till jarlämbetet och rundimärt organiserad krigsmakt. Vilket senare blev till skatt och frälse. Övergången finns där men det intressanta är kanske inte hedna-kontra kristendom utan mer vad omvärldens förändringar kan tänkas ha haft för inverkan på sakernas tillstånd. Vad betydde exempelvis den mer begränsade handeln under tidig meddeltid. Att jordinehav haft stor betydelse i termer av makt verkar ha varit giltigt även under tiden före år 1000, men likaså den överregionala handeln och plundring som verkar ha minskat med ökad stabilitet i omvärlden, ryssland, polen, tyskland, england, frankrike osv. Vad fick detta för inverkan på makten i de skandinaviska länderna? Likaså, förflyttandet av en del av kungens domän från sakral betydelse till en uppdelning av sakralainstitutioner med egen maktstruktur å ena sidan och kungsmakten å andra sidan. Kan röran under 1100 - 1250 talet ses som en anpassning till nya tider?

Det är väl så att det är delar av Mälardalen som sticket ut vad gäller frekvens, och det ganska rejält. De norska och danska exemplen motsvaras väl av t.ex. delar av Östergötland. Och som sagt, vi kan idag inte säkerställa att funktionen är identisk i dessa olika områden och vet därför inte riktigt hur vi ska värdera dom. Vi vet ju faktiskt inte särskilt mycket alls om deras funktion.   Här tror jag dock diet finns möjligheter till djupare analyser, Mälardalens höga frekvens bör rimligen betyda något, men vad?

[Kungsune]

Ja husbyar kanske är tidiga kyrkbyar som kungamakten beskyddar. Skulle förklara varför de är färre i VG

[Yngwe]

Ja husbyar kanske är tidiga kyrkbyar som kungamakten beskyddar. Skulle förklara varför de är färre i VG

Det är en intressant tanke.   Frekvens behöver inte per automatik betyda närhet till makten. Kanske skulle det kunna vara precis tvärt om.   Jag har ju en lös hypotes om grundandet av städer som bygger på just detta omvända resonemang.

[Carl Thomas]

Ni känner ju till min hypotes  . Antag då att vad vi ser är först landskap med landskapskungar där dessa landskapskungar har var sin Kungsgård. I övriga landskapet finns då landskapskungens förråd för skatter – men det mesta levererades nog direkt till Kungsgården gissar jag.

Nästa Kung kom från en annan ätt – och nu blev hans gård en Kungsgård – och den gamla Kungsgården hette nog fortfarande Kungsgården gissar jag. På detta sätt växte antalet Kungsgårdar inom respektive landskap.

Nordanskog har många små landskap, vart och ett styrt av en kung, som naturligtvis bodde i en Kungsgård. Även de tre folklanden hade var sin Kung. Många ”små” landskaps kungagårdar blir väldigt många kungagårdar med tiden – jämfört med t.ex. Sunnan skog där landskapen var färre.

Landskapskungarna reste väl omkring lite då och då inom sitt landskap – men satt troligen mest stilla i Kungsgården.

Sveakungen var den som reste omkring, till sin försörjning hade han Uppsala Öds gods. Hade han någonting mer än detta för sin funktion? Kan Husabyar och annat kopplas till Sveakungen, Lasgmännen? Rättsväsndet? Lagmännen stod troligen under Sveakungen, de var de som dömde honom till att garantera lag. Hade Lagmännen husabyar till sin försörjning?

Jag tror alltså att vi måste söka svar dels nationellt – och lokalt för att få svar på frågor om Kungsgårdar, Husabyar, bo- och Bosgårdar, mm.

Thomas

[Boreas]

Husby fenomenet är intressant här utifrån de kluster de bildar och själva institutionens tid, under brytningen mellan heden och kristen tid. Husbyar finns på många platser men är klart mer frekventa i de tidiga statsbildningarna i danmark, viken, tronheim och främst uppland/mälardalen. De är knutna till kungamakt och dessutom verkar de vara sekundära, omdöpta, platser med mycket långhistoria och elitstatus för de flesta. En inte allt för långsökt tolkning är utifrån frekvens att kungens makt just låg i dessa centrala bygder.

Väl observerat!

Här finns mycket intressant om husabyar - eftersom dom finns över hela Norden - och föregår Trelleborgarna som militära läger. Dom är i regeln anlagd på strategiska (samlings-)platser, inom en existerande infra-struktur som klarar av stödja husabyn med livsnödvändigheter.

Detta innebär att man husabyarna anlades i anknytning till en storgård/hembygdsgård - där man i princip hade en lokal häradshövding (jarl/"storbonde") som ansvarade för detta stöd. I princip har man alltså en civil storman i närleken, medan själva husabyn styrdes av viking-kungarnas "hirdmän".

När man sen värvar nya män från ett eller flera häraden bygger man en s.k. "hunding" eller "hundare" - vilken blev ledungens primära enhet.

Jag skrev redan några ord om sambandet mellan Karl den Stores erövringar och hotmot Danmark - som den omedelbara orsak till en mobilisering av nordiska ledungskrafter. Rekryteringen och träningen av dom skandinaviska ungdomar till "helgade krigare" ('vig-ingar') - är alltså ett resultat av främmande aggressioner - som hotar dom kungadömen som redan finns norr om Ejdern och Öresund.

Den politiska kraft som organiserar byggnaden av "Härvejen" och Danevirke är primärt dansk - och organiserasav danska kungar. Norr om Öresund påbörjas på samma tid byggandet av husabyar - och mobiliseringen av en ny organisation - av ledungsflottiljer under en egen, utkorad "sjökung" som admiral. Enligt Snorre startade processen med Bråvalla - vaefter den gemensamma admiralen kom utses från den svenska hertigen Sigurd - av ynglingarna i Uppsala.

Mobiliseringen organiseras - åter igen - av dom dynastier som rådde på den skandinaviska halvön under järnåldern. Vill man börja räkna upp dom kungasäten som omnämns i ett flertal källor - och därmed kan säkerställas - så hittar man inte många. När vikingatiden inleds (ca. 750-770) är Sigtuna är ett av dom. Borg vid änden av Mjösa den andra. Tron-heimen i Tröndelag den tredje. Flera finns inte - vilket borde besvara teorin om egna, självständiga "småkungar" - här också kallad "landskapskungar".

Här finns något mer om husabyar, hirdmän och hundare:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5061.msg43937.html#msg43937
http://www.nrk.no/sf/leksikon/index.php/Kongsgard_p%C3%A5_Husab%C3%B8
http://no.wikipedia.org/wiki/Hundv%C3%A5g

[Frågvis Amatör]

Blåtandsborgarna är ett tydligt tecken på starten för att bygga riken styrt av en kung, singular. Själv tror jag inte på singulära kungar förrän i slutet av 1000-talet, här nere i Skåne och Danmark.

Blåtandsborgarna är bara ett tecken och samma process har säkert manifesterats på andra sätt men kungsgårdar låter mer som kungar, plural. Enligt Dick Harrison i Sveriges historia 600-1350 e.kr gick riksbildningen snabbare i Danmark och Norge och långsammare i Sverige men för Sverige kommer den från Västergötland och Östergötland upp mot Svealand.

Kyrkbyggena är också senare på norra sida av Mälaren med undantag av Sigtuna. Jag gissar att Sigtuna grundats på initiativ från Västergötland.

Thomas I

[Ättelägg]

Nu är det inte så enkelt att jämföra VG med viken eller torondheim, inte ens med ÖG. Uppland med södermanland och i viss del östra västmanland (del av uppland under tiden) och Närke har absolut flest av dessa tre. Fördelningen verkar vara fördelad jämt över landskapet i inre av vikar, kan ha föregåtts av Brobyar som i viss mån samexisterar men troligen har en tidigare funktion då de ligger på 10 meters nivån, romersk järnålder ung. Husabyarna liksom brobyarna ligger strategiskt i förhållande till farleder och inre landsleder. Den där tolkningen av att kungamakten skall ha spridit sig från götaländerna handlar om tiden efter 1000-talet. Skulle tro att den förändrade omvärlden ruskade om makten ordentligt inom svearike där frälset fick stor makt med sinsebördes konkurrens om den högsta makten. Skulle tro att detta sker i samklang med danmarks och friesernas alltstörre kontroll av handeln på östersjön, likaså förändrade fjärrhandelsvägar med etableringen av korsfararstater och de italienska handelsstädernas handel med mellanöstern. Stopp på silvert så att säga, kvar fanns jorden. Det tog ett par århundranden innan ett rikscentrum åter växte fram med ett lås på sveriges skattkista, mälardalen 

[Marty]

Du menar väl 'skattekista'

[Boreas]

Om man inte klarar av att se bakom 1200-talet blir det givetvis svårt att förstå något som helst av svearikets uppkomst - än mindre svariket under vikingatiden.

När man häller inte törs ta en rejäl diskusion om alternativ till eftrkrigstidens post-moderna teorier - så hamnar man givetvis i kyrkohistoriens origo - där alla andra källor än dom kyrkliga glatt skuffas åt sidan och glöms. Därmed uppstår en pseudo-debatt om källor och källkritik, som ständigt anpassas gällande teori: dom centrala kungadömen i Norden uppstod först med kyrkans ankomst. Sen spinner man häftigt teorier om kyrkans "centraliserande kraft", "lagstadgande bildnig" och "organisationsförmåga" - vartefter man framför "bevis" genom att visa till dom första kristna kungarna, som krönts i kraft av kyrkans gudomliga kallelser. Därefter lutar man sej glatt tillbaka och tycker man har hittat ett svar som "alla kan leva med". Närmare bevis behövs alltså inte. Den första kung som såg dagens ljus på den skandinaviska halvö hette Valdemar och var son av en jarl från Östgötaland. 

Att denna teori anses bevisad är ju inget annat än ett skämt. Den förklarar inte ens hälften av dom fynd som arkeologin gjort. Värre är dock att den kastar vrak på alla litterära källors hänvisningar till dom för-kristna dynastier. Sen låter den också bli att förklara dom alla fakta vi har från yngre järnålder - bland annat den insats som mobiliserades i alla skandinaviska länder - samtidigt och över lag - för att etablera, leda och driva dom tallösa skepp som under 800- och 900-talet seglade Europa runt i viking, såväl som i handel. Tror man verkligen att alla dess militära aktioner - och handelsekonomiska allianser - blev anlagd och driven av landskapskungen i Medelpad, i konkurrens med landskapskungarna i Gästrikland, Svealand, Sörmland, Småland och Skåne? I så fall är man fortfarande inne i teosofins värld - där tro är viktigare än vetande.

Det är det ända sätt man kan förstå varför visa personer ständigt vill blockera en vettig diskussion om alternativa modeller - är man antar dom mycket vettiga och källkritiska analyser som gjorts av dom litterära källor - där en mängd källtexter från olika traditioner och på olika språk faktisk omtalar och beskriver dom dynastier som rådde över daner, svear och götar - redan under folkvandringstid och genom hela vikingatiden.

Med mindre man accepterar en något vidare horisont på dessa frågor är det lönlöst att ens försöka komma vidare i frågan. Då blir det som i äventyret om kärringen mot strömmen: hur som helst bonden argumenterade så skulle kornet klippas med sax, inte skäras med lie. När hon sen i sin envishet föll i forsen och dränktes försökte man förgäves hitta henne, intill våren kom och hon flöt upp - ovanför vattenfallet.

[Yngwe]

Boreas, det börjar blir dags att styrka dina hypoteser med konkreta fakta istället för att fara iväg än längre på vägar ingen annan kan hitta! Du ironiserar över tro, samtidigt som du framhäver skandinaviska och finska dynastier som inte bara saknar motstycke utan dessutom saknar andra förespråkare!  Ta en paus, ge oss tid, presentera dina fakta i kortform! Annars är nog risken att ingen kan följa dig på dina färder längre, och du blir alldeles ensam och vilsen!

[Boreas]

Husabyarna liksom brobyarna ligger strategiskt i förhållande till farleder och inre landsleder. Den där tolkningen av att kungamakten skall ha spridit sig från götaländerna handlar om tiden efter 1000-talet.

Nehe.

Grundlaget för vikingatidens ledungar ligger (givetvis) i den infrastruktur som existerade redan under 700-talet, då dom första ledngar växer fram - som ett samarbetsprojekt mellan Harald Hildetand och Sigurd Ring. Vill man kolla vilka landskap/län och hertigar som då mobiliseras - under danska och svenska kungen, till stor-stämma vid Bråvalla - kan man enkelt kolla upp Snorres beskrivning av Bråvalla-slaget. Där är alla hertigars och deras respektive län representerade - från Frisland till Vendland. Jämför gärna med nedanstående karta - över dom olika kulturkretsar som band ihop och försvarade N-Europa redan under Romertid - mot detta imperiets väldresserade legoknektar.

http://vls.wikipedia.org/wiki/Ofbeeldienge:Germanic_Groups_ca._0CE.jpg

Tror man fortfarande att denna försvarskamp - och slutliga mot-offensiver - kunde föregått utan centrala och mycket väl organiserade makt-strukturer? Hur förklarar man då dom krafter som gav den oövervinneliga romerska armè hennes första nederlag - och som sådan satte stopp för Julianska dynastins drömmar om att regera världen ensam? Varifrån kom sen dom krafter som omsider blev väst-Roms äntliga öde - dvs. heruler, ostro-goter, visi-goter och vender/vandaler?

Hur skal man förklara dom dynastier inom Skandinavien varifrån dessa och senare adelsmän de facto utgick? Vad med dom senare utvandringar - typ langobarder och burgunder? Tror man inte att dom rejäla kungahus som - enligt forntidens uppfattning - var dom ända som kunde producera den utvandrade högadeln - klarade sitta kvar på egen mark, där freden faktisk rådde - intill 700-talet? 

Hur förklarar man annars den grandiosa mobiliseringen till nya kraft-tag och nya ledungsflottiljer - denna gång för att forsvara sej mot det nya Roms stormaktsdrömmar och frankernas direkta hot mot danakungens gamla hertigdömen, norr om gamla Limes? 

Envar teori får ju förklara ALLA fakta som föreligger i saken. Den post-moderna teorin om Nordens ursprungliga konstitutioner - före och under vikingatid förklarar knappt hälften - och behöver bortförklara en hel del - för att stå sej. Men så kan det gå när man hakar fast sej i en kant - och inte uppfattar att vikinga-kungarnas "ländermän" (landshövdingar/hertigar/hersar) inte var fria dynastier eller landskapskungar - men allihopa söner av samma, centrala och samlande kungafamilj. Kolla kunganamn som E-riks, och E-reks, till exempel - varifrån vi fått begrepp som eRiks dag, eRiks församling och eRiks råd. Tror man dessa begrepp och institutioner är YNGRE än Erik I av Sverige? 

I gamla dagar var det omöjligt bli hertigar (duces) utan att först vara en prins- alltså son av en kung. Sen kunde en hertig föra "den kungliga börd" vidare - och göra kungliga sön-söner och son-döttrar som fick titulera sej jarlar och fungera som häradshövdingar, vilket innebar att göra nya odalsbönder - på alla häradets gårdar. På så sätt blev nu alla rikets invånare - från hertig till träl -  en 'organisk' del av den kungliga ätt och den gamla säd.

Utan ett kungligt system hade man inte haft vare sej götar eller svear.  Då hade man aldrig fått behov för ett Svealand och två Götaland - häller.   

[AndreasE]

Yngwe, om du är ute efter kungliga markörer som man skulle kunna fastställa arkeologiskt så
betvivlar jag starkt att man kan förvänta sig det i kulturen före 1100-talet.

Jag håller inte riktigt med. Tex har vi vissa föremål som faktiskt kan knytas till kungamakt så tidigt som 500-talet e.Kr. Ett exempel är svärdsknappar i guld med granater i cloissonné. På kontintenten uppträder dessa framför allt i kungliga sammanghang (tex Sutton Hoo, Childerics grav i Tourné och diverse gravfält som kan knytas till germanska kungasläkter). Det är förstås svårare att knyta dessa till kunglig status här i Skandinavien, då de här i Sverige framför allt har påträffats som lösfynd, men de har även hittats i några gravar, bland annat i en av högarna i Gamla Uppsala. De anses ha tillverkats i frankiska verkstäder kopplade till den Merovingiska dynastin, och deras närvaro i det skandinaviska materialet skulle kunna representera gåvor mellan merovingiska ledare och skandinaviska ledare.     

[Boreas]

Boreas, det börjar blir dags att styrka dina hypoteser med konkreta fakta istället för att fara iväg än längre på vägar ingen annan kan hitta! Du ironiserar över tro, samtidigt som du framhäver skandinaviska och finska dynastier som inte bara saknar motstycke utan dessutom saknar andra förespråkare!  Ta en paus, ge oss tid, presentera dina fakta i kortform! Annars är nog risken att ingen kan följa dig på dina färder längre, och du blir alldeles ensam och vilsen!

Tack det samma. Här finns inte EN ända teori som kan styrkas med fakta.

Förövrigt är hela denna mycket svenska diskussionen om Skandivnaviens forntid "utan andra förespråkare" och som sådan både "ensam och vilsen".

Vad jag försöker göra är faktisk att utvidga diskussionen till att behandla alla FAKTA och källor som föreligger i saken - i det hopp att man omsider klarar av att diskutera NYA såväl som gamla uppfattningar - UTAN att tappa andan eller gå från koncepterna.  Tycker du det är för optimistisk?

Annars kan man gärna se på dessa inlägg som tips från en som stått utanför den svenska akademins ankdam länge nog till att se uppenbara brister i dom teorier man hittar om Sveriges förflutna i framträdande text-böcker. Förhoppningsvis kan du se dom fakta och angrepsvinklar jag framför som ett nytt grundlag för en mer seriös diskussion.

Alltså får du vara specifik när du ropar på "underlag" eller fakta. Som du vet brukar jag i almenhet ha minst två källor för varje synpunkt jag använder. Men det betyder ju att du får begrunda fråågan - och gå in på andra möjliga lösningar (teorier) än den standard alla kan hitta i NE... 

[Yngwe]

Nu är det inte så enkelt att jämföra VG med viken eller torondheim, inte ens med ÖG. Uppland med södermanland och i viss del östra västmanland (del av uppland under tiden) och Närke har absolut flest av dessa tre. Fördelningen verkar vara fördelad jämt över landskapet i inre av vikar, kan ha föregåtts av Brobyar som i viss mån samexisterar men troligen har en tidigare funktion då de ligger på 10 meters nivån, romersk järnålder ung. Husabyarna liksom brobyarna ligger strategiskt i förhållande till farleder och inre landsleder. Den där tolkningen av att kungamakten skall ha spridit sig från götaländerna handlar om tiden efter 1000-talet. Skulle tro att den förändrade omvärlden ruskade om makten ordentligt inom svearike där frälset fick stor makt med sinsebördes konkurrens om den högsta makten. Skulle tro att detta sker i samklang med danmarks och friesernas alltstörre kontroll av handeln på östersjön, likaså förändrade fjärrhandelsvägar med etableringen av korsfararstater och de italienska handelsstädernas handel med mellanöstern. Stopp på silvert så att säga, kvar fanns jorden. Det tog ett par århundranden innan ett rikscentrum åter växte fram med ett lås på sveriges skattkista, mälardalen 

Det låter nästan som Nerman!
 
Jag bad dig precisera lite för ett tag sen utan resultat.  Kan du istället gära det här, det är viktigt för att dina ord ska få vikt.
 
Så vänligen redovisa den faktiska spridning av Husabyar. Län för län eller landskap för landskap.  Jag vill bland annat se om Närkes frekvens utmärker sig. Mina anteckningar säger nämligen 4 i Örebro län, vilket inte skiljer sig markan mot Jönköpings läns 3. Det är relativt jämnstora län till yta.  Nu skiljer sig län och landskap lite åt, men det är ju ändå ett mått på frekvens.  Och hur är det med Västmanland, hur många har du där?

[Boreas]

De anses ha tillverkats i frankiska verkstäder kopplade till den Merovingiska dynastin, och deras närvaro i det skandinaviska materialet skulle kunna representera gåvor mellan merovingiska ledare och skandinaviska ledare.   

Om man skulle "anse" att dessa små konstvärk varit gjorda i Skandinavien - som så många stora konstverk i guld från samma epok - skulle det ändra något på synen på dom engelska och skandinaviska kungagravarna?

[Yngwe]

Tack det samma. Här finns inte EN ända teori som kan styrkas med fakta.

Förövrigt är hela denna mycket svenska diskussionen om Skandivnaviens forntid "utan andra förespråkare" och som sådan både "ensam och vilsen".

Vad jag försöker göra är faktisk att utvidga diskussionen till att behandla alla FAKTA och källor som föreligger i saken - i det hopp att man omsider klarar av att diskutera NYA såväl som gamla uppfattningar - UTAN att tappa andan eller gå från koncepterna.  Tycker du det är för optimistisk?

Annars kan man gärna se på dessa inlägg som tips från en som stått utanför den svenska akademins ankdam länge nog till att se uppenbara brister i dom teorier man hittar om Sveriges förflutna i framträdande text-böcker. Förhoppningsvis kan du se dom fakta och angrepsvinklar jag framför som ett nytt grundlag för en mer seriös diskussion.

Alltså får du vara specifik när du ropar på "underlag" eller fakta. Som du vet brukar jag i almenhet ha minst två källor för varje synpunkt jag använder. Men det betyder ju att du får begrunda fråågan - och gå in på andra möjliga lösningar (teorier) än den standard alla kan hitta i NE...

Du vet mycket väl att jag inte har något emot alternativa teorier från någon. Men om jag ska kunna följa dom får du styrka det steg för steg, det går inte att följa det mycket omfattande resonemanget som ofta förlitar sig på källor som i sig först nogrannt måste utredas och det i sådan fart att man hissnar.  Du skriver till exempel idag utförligt om Husabyar, detta medans resten av forskarvärlden strider om när de kan ha bildats och vad de kan ha haft för funktion. När du sen býgger vidare på detta frågar jag mig om det är värt att följa, redan i första ledet blinkar ju frågetecken stora som hus.
 
JAg läser gärna vad du skriver,  av artighet ber jag dig därför vara noggrannare med fakta.  Att inte göra det skulle bara bevisa att det är oviktigt, och det vore oartigt, och då blev mor besviken! 

[Yngwe]

Jag håller inte riktigt med. Tex har vi vissa föremål som faktiskt kan knytas till kungamakt så tidigt som 500-talet e.Kr. Ett exempel är svärdsknappar i guld med granater i cloissonné. På kontintenten uppträder dessa framför allt i kungliga sammanghang (tex Sutton Hoo, Childerics grav i Tourné och diverse gravfält som kan knytas till germanska kungasläkter). Det är förstås svårare att knyta dessa till kunglig status här i Skandinavien, då de här i Sverige framför allt har påträffats som lösfynd, men de har även hittats i några gravar, bland annat i en av högarna i Gamla Uppsala. De anses ha tillverkats i frankiska verkstäder kopplade till den Merovingiska dynastin, och deras närvaro i det skandinaviska materialet skulle kunna representera gåvor mellan merovingiska ledare och skandinaviska ledare.   

Men bland iallafall Sutton Hoo blir ju bara samma sak. Den är rik, därför är den kunglig, och det som finns däri indikerar då kunglighet.
 
Och vi har ingenting som säger att det inte är vanlig extraordinär lyx. Ingenting säger att detta skulle vara någon typ av regalier!

[AndreasE]

Om man skulle "anse" att dessa små konstvärk varit gjorda i Skandinavien - som så många stora konstverk i guld från samma epok - skulle det ändra något på synen på dom engelska och skandinaviska kungagravarna?

Tja, kanske. Det skulle ju göra kopplingen mellan Sutton Hoo och skandinaviskt hantverk ännu starkare.

Problemet med teorin att de skulle vara gjorda i Skandinavien är att granaterna i dem är slipade, inte slagna. Än så länge så har vi inte hittat några bevis för att det tillverkades slipade granater i Skandinavien, endast slagna. Med tiden blev cloissonné mycket populärt i skandinaviskt hantverk, men då innehåller föremålen slagna granater.

Det finns ett möjligt undantag, och det är rester av guldsmideri på Helgö som möjligtvis kommer från tillverkning av sådana här svärdsknappar, men fragmenten är för små för att vi ska kunna vara säkra.

Den bästa teorin idag är i alla fall att svärdsknapparna med slipade stenar är av kontinentalt ursprung.