Författare Ämne: Bo  (läst 100639 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #140 skrivet: december 05, 2013, 10:58 »
Ifølge denne Ph.d. afhandling side 14 behandles Stefan Brink's forskningsresultater i et resume i afsnittet 1.2.1.2. Stefan Brink. Afsnittet 1.2.1.3. side 17 er også værd at læse ligesom hele kapitlet om 1.2.2. Centralpladsteori side 18.

http://nfi.ku.dk/publikationer/phd-afhandlinger/LEC-afh_tekst.pdf/

Jeg har svært ved at se noget 'kunstigt' ved Brink's resultater. Er han ikke en anerkendt forsker?

Det er godt at læse denne din sætning - Tvärtom är även Bo betydligt vanligare i Götalandskapen enligt min studie.


Att han är en erkänd forskare saknar betydelse om inte han kan styrka vad han säger, och det tror jag inte att han kan när det gäller Bo. Jag har som sagt gått igenom socken efter socken i Sofi och tycker mig ha god kunskap i saken. Men kan du påvisa ett annat faktiskt underlag så är det givetvis bra.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #141 skrivet: december 05, 2013, 15:00 »
Det finns en Bosgård i Mölndal nära kyrkan med vikingatida silverskatt. För att hitta ett förkristet centra tror jag (som exempelvis Brink) att man skall söka -
1. Ett ting (Tingstad, Tingberg etc)
2. Kultplats (-vi-ve-ala-åker-lund(a).
3. Militärt (-karl, -theng,- dräng, - lid)
4. Makt

Marty; jeg har stor sympati for din opdeling.

Efter at have læst en del af Brink’s arbejder, kan jeg se at han i høj grad baserer sig på tværfaglighed for at opnå størst mulige rumlighed. Ser vi igen på landskabet Ranrike/Bohuslän og de manglende Bosgårde og kobler problemstillingen sammen med Brink’s analyse-metodik - kom jeg til at tænke på Borgarþingsloven dvs. det tidlige norrøne Borgarþing.

Det siges at Borgarþingsloven’s ældste kristenret skønnes at være fra ca. år 1140 (Carl Löfving), hvor selve loven blev påbegyndt nedskrevet af lovmanden Lag-Berse før år 1200. Yderligere håndskriftkopier er fra omkring år 1300 til ind i 1400-tallet (bl.a. Codex C.14).

Citat från: norsk wiki
I følge Snorre Sturlasson, er Borgartinget etablert som lagting før 1164, da Snorre forteller at Erling Skakke dette året lot stevne 4-fylkersting i Borg for å få bøndenes syn på den avtalen Erling hadde inngått med den danske kong Valdemar den store om å overlate ham Viken, dersom Erlings sønn Magnus Erlingsson ble konge.

Citat från: svensk wiki
Borgartingslagen (Borgarþingslög) var en av fyra provinsiella norska lagar kopplade till var sin respektive tingsplats (Gulaþing, Frostuþing, Borgarþing and Eiðsivaþing). Dessa lagar anses allmänt ha blivit nedtecknade under den tidigare delen av 1100-talet.
Forskare anser att dessa regionala lagar redan tidigare existerade i muntlig form och då reflekterade lokala sedvänjor och uppfattningar från 900-talet och framåt, men även hade inslag av romersk och kanonisk rätt.

Det er sandsynligt at de tidlige - i praksis - anvendte sædvaner og/eller regionale love er årsagen til et manglende forvaltningssystem baseret på Bosgårde i Ranrike/Bohuslän.

http://no.wikipedia.org/wiki/Borgartinget

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #142 skrivet: december 05, 2013, 15:45 »
Om man skulle skjuta löst från höften så har jag i bland haft idèen att bosgårdarna, till skillnad från -torp och -ala,  kunde vara knutna till lantbrukskulturen.

Hmm, ja i viss mån, men bosgård förekommer i områden som inte kan antas relatera till lantbruk. Däremot skulle de kunna relatera till skogsbruk eller järnutvvinning. Men andra verkar klart knutna till kommunikationer med mycket strategiska lägen för att kontrollera sådana.

Boreas; flertallet af Bosgårde med størst tæthed ligger - ifølge yngwe’s datafil - på den store Falköping-slette i VG - og igen, i ÖG på hele sletten mellem Vättern og Linköping. Studier fra tidlig jernalder viser her mange mindre bosættelser, landbrug, i slettelandet omkring 550 e.Kr. - og mon ikke disse landbrug fortsatte til op i middelalderen?

På runesten fra vikingetid finders en del indskrifter som denne –

"ræistu stæi[n þenn]a(?) at Þori, faður goðan, bonda AldrifaR"
=> rejste denne sten efter deres far og ”bonde” Thorir.

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #143 skrivet: december 06, 2013, 16:49 »
Efterfølgende ser vi på Skåne og Halland og de meget få Bosgårde.

Ligesom med Borgarþingsloven har der i Skåne eksisteret regionale love baseret på sædvaner og fælles tingbeslutninger. Nævnte love må være blevet nedskrevet i den første del af 1100-tallet, hvilket bekræftes af den Skånske Kirkeret fra år 1171, der nævner, ”at retten tidligere var alt for hård”. Skånske Kirkeret er en overenskomst mellem ærkebiskop Eskil og de skånske bønder vedrørende kirkelige forhold og områder, der hørte under den kanoniske ret.

Efterfølgende vedtages Skånske Lov nedskrevet i perioden 1202-1215. Loven er en privat retsbog og samling af den i landskabet gældende generelle sædvaneret baseret på ældgamle sædvaneretlige bestemmelser.

Ligesom i Ranrike/Bohuslän kan fraværet af mange Bosgårde i Skåne og Halland begrundes ved et andet og tidligere regionalt forvaltningssystem. De få Bosgårde, der er registreret på den skånske slette og i Nordhalland, må kunne forklares på anden måde. De fleste ligger ikke umiddelbart i nærhed af en kirke.

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #144 skrivet: december 17, 2013, 16:48 »
KKKKK

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #145 skrivet: december 30, 2013, 16:50 »
Man får betänka att ytterst litet är känt om Västergötlands bon och trots deras höga frekvens är troligen ännu mindre känt om Bosgårdarna. I det jag har läst om bona, ses bos-indelningen såsom en mycket ålderdomlig företeelse, eftersom de nämns första och sista gången i (bevarad) skrift c:a år 1220. I den mindre än 100 år yngre "Yngre västgötalagen" nämns de inte. Därmed inte sagt att det är otroligt, att bosindelningen endast existerade under 100-200 år. Vi kommer dock då tillbaka till början av 1100-talet och tiden för många av våra socknars bildande .

Der er vist ingen tvivl om at Hisingen omkring år 1000 var et politisk knudepunkt, hvor de efterfølgende første landskabslove som Borgarþingsloven (ca. 1140), Skånske Lov (ca. 1202-15) og Äldre Västgötalagen (ca. 1219-20) - grænsede op mod hinanden.

Äldre Västgötalagen (Codex B59(A)) anses at være skrevet af lovmanden Eskil Magnusson, der var af Bjälboslægten fra Östergötland - og en ældre bror til Birger Jarl.

Västgötalagen er nedskrevet år 1219-20 på old-svensk - og er den eneste kilde, der nævner den västgötiske bo-inddeling. Ældst kendte fragment af loven er fra ca. år 1250 og der findes en håndskriftkopi fra ca. år 1280. Loven er en privat retsbog og samling af den i landskabet gældende generelle sædvaneret baseret på ældgamle sædvaneretlige bestemmelser.

Oplysninger om tidligere sædvaner eller regionale lovtekster fra VG, finder vi i Vidhems-præstens (nuværende Vedum) påtegninger fra år 1325. Af ’Västergötlands lagmanslängd’ - oprindelig fra ca. 1240 - fremgår en lagman Lumbær (Lumber) fra Vangum (Norra Vånga), Skånings härad. Han sættes i forbindelse med ’Lum's lov’, der menes at være en tidlig formuleret samling af sædvaner for västgöterne (fælles tingret?).

At lovmanden Eskil Magnusson omtaler den västgötiske bo-inddeling er ikke det samme som, at ’bona’ er blevet implementeret i et regionalt forvaltningssystem i VG. Der er ikke fundet rester af en sådant administrativt system - med mindre de mange Bosgårde kan knyttes til ’bona’? Her mangler verificering.

En anden teori er, at Eskil Magnusson har inkorporeret ’bona’ i Västgötalagen, som et forslag til et administrativt system ud fra de samtidige koncentrationer af godser versus ejerskab. Resterne af et sådant (falleret?) system er så de mange Bosgårde i VG og ÖG. Som AiÖ antyder, kan ’bona’ ha’ eksisteret i en afgrænset, kort periode.

Det er sandsynligt, at Bosgården har sin oprindelse i VG med næsten samtidig, eller senere spredning til ÖG.  Bosgårde i regionerne Värnamo, Växjö og delvis Bolmen - kan tyde på godsansamlinger med samme ejerskab som i VG og ÖG. Påstanden - som nævnt før - understøttes af mange enslydende runestenstekster i nævnte områder.

Jeg har tidligere stillet tvivl om de få Bosgårde i de gammeldanske områder og et nærmest fravær af Bosgårde på den østsvenske Østersøkyst. På øerne Gotland, Öland og Bornholm findes ingen Bosgårde.

yngwe;
har du sorteret samtlige Bosgårde i din datafil ud fra en oprindelse i 1100-tallet henholdsvis 1200-tallet? Hvis ikke - er der en brist i dit spredningsmønster. Selv i Danmark findes der Bosgårde, men kun registreret i 1700-tallet.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #146 skrivet: december 30, 2013, 19:30 »
Jag skulle vilja påstå att sammankopplingen mellan de västgötska bona och bosgårdarna är ett kardinalfel. Man kan inte utgå från ljudlikhet då det gäller ett så vanligt toponumled som bo. Vill man påvisa ett samband får man ta fram en verklig koppling. Frekvens är inte en sådan eftersom befolkningstäthet kan tänkas vara en faktor.






Nej, inte fullständigt ännu.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #147 skrivet: december 31, 2013, 12:40 »
Jag skulle vilja påstå att sammankopplingen mellan de västgötska bona och bosgårdarna är ett kardinalfel. Man kan inte utgå från ljudlikhet då det gäller ett så vanligt toponumled som bo. Vill man påvisa ett samband får man ta fram en verklig koppling. Frekvens är inte en sådan eftersom befolkningstäthet kan tänkas vara en faktor.

Her er vi stort set enige; jeg formulerede det bare på en anden måde -
Citat från: Emund
At lovmanden Eskil Magnusson omtaler den västgötiske bo-inddeling er ikke det samme som, at ’bona’ er blevet implementeret i et regionalt forvaltningssystem i VG. Der er ikke fundet rester af en sådant administrativt system - med mindre de mange Bosgårde kan knyttes til ’bona’? Her mangler verificering.

Nej, inte fullständigt ännu.

Jeg går ud fra at det var et svar på mit spørgsmål?
Citat från: Emund
har du sorteret samtlige Bosgårde i din datafil ud fra en oprindelse i 1100-tallet henholdsvis 1200-tallet? Hvis ikke - er der en brist i dit spredningsmønster. Selv i Danmark findes der Bosgårde, men kun registreret i 1700-tallet.

Da lovmand Eskil Magnusson åbenbart har været involveret i de västgötiske bona er jeg pt. i gang med at se lidt på denne persons netværk i samtiden. Hvorfra kom idéen til VG bona?

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #148 skrivet: januari 01, 2014, 23:09 »
Jag skulle vilja påstå att sammankopplingen mellan de västgötska bona och bosgårdarna är ett kardinalfel. Man kan inte utgå från ljudlikhet då det gäller ett så vanligt toponumled som bo. Vill man påvisa ett samband får man ta fram en verklig koppling. Frekvens är inte en sådan eftersom befolkningstäthet kan tänkas vara en faktor.

yngwe; du kan jo prøve at fundere lidt over et par relevante spørgsmål -
  • I hvilken af de tidligere love er en bo-inddeling nævnt?
  • I hvilke områder er der fundet flest Bosgårde?
  • Hvorfor er frekvensen af Bosgårde ikke tilsvarende høj i Mälar-området med bevislig høj befolkningstæthed?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #149 skrivet: januari 01, 2014, 23:59 »
yngwe; du kan jo prøve at fundere lidt over et par relevante spørgsmål -
  • I hvilken af de tidligere love er en bo-inddeling nævnt?
  • I hvilke områder er der fundet flest Bosgårde?
  • Hvorfor er frekvensen af Bosgårde ikke tilsvarende høj i Mälar-området med bevislig høj befolkningstæthed?


1  Har du inte redan svarat på det?
2  I Falbygden, där finns en markant förtätning. Det intressanta, och som gör det svårt att se en koppling till             Västgötsk Boindelning, är att övrig Västergötland uppvisar mycket mer "normala" frekvenser.


3  Omöjligt att svara på, men antalet bosgårdar är inte bara beroende av befolkningstäthet, vilket syns väl på variationerna i Västergötland. Vi får antagligen tänka oss variationer i namnskick, bevarandegrad förutom då nämnda befolkningstäthet och skillnader i administrativt system.


För mig är dessa skillnader den främsta anledningen till att tro att termen inte motsvarar en funktion i ett gemensamt system, utan istället en språkgemensam term som återkommer i en mängd olika system.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #150 skrivet: januari 02, 2014, 11:32 »
Egentligen är det nog fel att säga att Bosgårdarna inte är kopplade till de västgötska bona, för det tror jag dom är på sätt och vi, enklast beskrivet är nog att säga att de har ett gemensamt ursprung. [ . .] Av detta kommer då ut att Bosgårdarna måste vara äldre än de medeltida Västgötska bona [ . .]

För mig är dessa skillnader den främsta anledningen till att tro att termen inte motsvarar en funktion i ett gemensamt system, utan istället en språkgemensam term som återkommer i en mängd olika system.

yngwe; har du successivt ændret på din holdning? Fint nok!

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #151 skrivet: januari 02, 2014, 16:28 »
Da lovmand Eskil Magnusson åbenbart har været involveret i de västgötiske bona er jeg pt. i gang med at se lidt på denne persons netværk i samtiden. Hvorfra kom idéen til VG bona?

Äldre Västgötalagen anses at være skrevet at lovmanden Eskil Magnusson († ca. 1227), der var af Bjälboslægten fra Östergötland og var en ældre bror til Birger Jarl Magnusson.(†1266).

Citera
Eskil var gift (ca. 1217) med Kristina Nilsdotter (Blake), der var datterdatter af Erik (Jedvardsson) den Hellige (†1160). Kristina var enke efter den norske jarl Håkon Galen Folkvidsson (†1214), som igen var søn af lovmand Folkvid af Värmland med hustru Cecilia Sigurdsdatter (†1186). Cecilia var datter af den norske konge Sigurd Munn Haraldsson (†1155) og søster til kong Sverre Sigurdsson (†1202).

Håkon Galen Folkvidsson blev jarl år 1204 og var - en overgang i 1200-tallet - formynderregent for barnekongen Guthorm Sigurdsson (†1204) i Norge. Guthorm var sønnesøn af kong Sverre.

Eskil Magnusson (†1227) blev gennem sit ægteskab med Kristina, stedfar til sønnen Knut Håkonsson (født ca. 1208), som var tronprætendent til den norske trone
.

Eskil Magnusson’s politiske landskab bliver illustreret ganske godt af hans kontakt til de forskellige kongeætter. Det siger også lidt om hans position.

Interessant er det, at der eksisterede en lovmand Folkvid i et åbenbart autonomt Värmland, som var gift med en norsk kongedatter. En typisk alliance for den tid.

Ligeledes er det interessant at Folkvid’s søn og jarl Håkon Galen Folkvidsson giftede sig ind i Eriks-ætten. Kristina Nilsdotter (Blake) var datter af en norsk stormand Nils Blake og Katarina Eriksdotter. Hendes søster - Magareta Eriksdotter - blev gift med den norske konge Sverre Sigurdsson.

Når Eskil Magnusson giftede sig - omkring 1217 - med Håkon Galen’s enke Kristina, fik han adgang til et stort, både politisk og magtfuldt, netværk. Samme år blev den norske kong Håkon IV Håkonson (†1263) valgt på Øreting, hvor denne år 1219 lå i strid med ‘Ribbungarna’, der anvendte Värmland som militærbase. Håkon IV kontaktede da Eskil Magnusson som blev valgt som forhandlingsleder overfor styret i Värmland. Samme år var det ligeledes kong Håkon IV, der arrangerede et besøg mellem Snorri Sturluson, Eskil Magnusson og Kristina Nilsdotter i VG.

Noget tyder på en svækket Eriks- og Sverker-ætt i denne periode og dermed en større fokus på Bjälbo-ætten. Denne tolkning styrker en tendens til at (forsøge at) oprette et fælles forvaltningssystem for både VG og ÖG - samt evt. fælles tingret som Äldre Västgötalagen.

Sættes det i perspektiv til min tidligere behandling af ’Historia de Profectione Danorum in Hierosolymam’, der bl.a. nævner norske kong Sverre - styrker og dokumenterer denne tekst et rige (regna) indeholdende göter (Goutos).

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4226.msg66190.html#msg66190

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4226.msg66203.html#msg66203

Jeg har vanskeligt ved at få øje på en overhøjhed over göterne her.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #152 skrivet: januari 02, 2014, 16:40 »
yngwe; har du successivt ændret på din holdning? Fint nok!


Ja Olofs tycker jag man måste det om man verkligen vill lära sig. Men just i det här fallet ser jag det inte så.




Såväl Bosgårdar som Västgötsks Bon representerar bygdegemensamma funktioner, därav bo för bygd. Men jag ser dem inte som representanter för samma funktion.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #153 skrivet: januari 03, 2014, 11:14 »
Såväl Bosgårdar som Västgötsks Bon representerar bygdegemensamma funktioner, därav bo för bygd. Men jag ser dem inte som representanter för samma funktion.

Ja; der har vi været før. Se denne link -

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4134.msg65490.html#msg65490
Citera
Som konstaterat och sagt , Bosgårdarnas koppling till Huvudgårdskomplex bygger så vitt jag vet på ett ytterst fåtal fallstudier vilka knappast kan ses som representativa. Ortsnamnslexikonets förklaring fick därför underkänt av mig...    Skillnaden mellan Götaland och Svealand är inte så tydlig som man kan tro av Brinks mening här och det är inte så att antalet Bo i Svealand uppväger antalet Bosgårdar i Götaland. Tvärtom är även Bo betydligt vanligare i Götalandskapen enligt min studie. Ibland gör Brink sådana konstiga kopplingar, eler gjorde kanske vi ska säga, jag tycker han har bättrat sig :-)

Du gør op mod Ortsnamnslexikonet, Stefan Brink og den danske Ph.d. De tager alle sammen fejl? Måske er det brister i dit studie, der er årsagen? Eller hur?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #154 skrivet: januari 06, 2014, 17:11 »
Orstnamnslexikonens förklaring får underkänt eftersom det ganska lätt påvisas att de bygger på för dåligt underlag, vilket jag redovisat här i tråden. De som någorlunda nyligen i forskningskretsar berört begreppet Bosgård verkar påfallande ofta också anse att vi inte vet innebörden av begreppet. Mitt uttalande är alltså inte kontroversiellt alls.


Har då rotat fram min studie och dubbelkollat den med SOFI.  Den innehåller rena Bo eller Boo och inte platser där bo är efterled eftersom sådana är oerhört vanliga och inte alls kan sägas vara representativa i detta. Variationen Bu är inte med i siffrorna, men vad jag vet finns den formen bara representerad på en plats vardera i Dalarna och Göteborgs och B-'s län.


Så här ser det ut


Svea (Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Västmanlands, Gästriklands län )

7 st


Göta (Östergötlands, Skaraborgs, Kalmar, Jönköpings, Kronobergs län )


25 st




Det svårplacerade Närke har 7 st


Störst antal per län har Kalmar län med 8 st.


Det går alltså inte att säga att begreppet Bo är starkare förankrat i Svealand än i Götaland, om något så ser det ut att vara precis tvärtom. Värt att notera är att begreppet Bo förekommer på gårdar som också kallas Bosgård i såväl Götaland som Svealand.


Detta är alltså uppgifter hämtad ur SOFI, vilket är det bästa underlaget som finns att tillgå för såväl Stefan Brink som mig. Uppgifterna talar sitt tydliga språk och ger gott om utrymme för felmarginal i min studie.


Jag ser därför ingen anledning att tro på någon som med ett mycket tunt redovisat material påstår att Bo hör hemma i Svealand och Bosgård i Götaland.  Hela påståendet är i själva verket helt anakronistiskt såvida man inte först definierar begreppens samtida utbredning av Götaland och Svealand, vilket kan visa sig rätt svårt... Det har väl just Brink också på senare tid erfarenhet upptäckt . iallafall kan hans tilltagande försiktighet i fråga om svear tolkas så.







" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad JanneF

  • Medlem
  • Antal inlägg: 50
SV: Bo
« Svar #155 skrivet: januari 07, 2014, 22:25 »
Älvsborgslän saknas i din uppräkning....

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #156 skrivet: januari 07, 2014, 22:34 »
Älvsborgslän saknas i din uppräkning....


Ja det är flera län som saknas, men redovisning av dom är inte nödvändig för att visa att mitt påstående bygger på fakta.  De redovisade länen utgör tillräckligt underlag för att vara representativa
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #157 skrivet: januari 08, 2014, 17:27 »
[ . .] Jag ser därför ingen anledning att tro på någon som med ett mycket tunt redovisat material påstår att Bo hör hemma i Svealand och Bosgård i Götaland.  Hela påståendet är i själva verket helt anakronistiskt såvida man inte först definierar begreppens samtida utbredning av Götaland och Svealand, vilket kan visa sig rätt svårt... [ . .]

Göta: (Östergötlands, Skaraborgs, Kalmar, Jönköpings, Kronobergs län) => 25 st -

Er det så din egen definition og holdning til, hvad der modsvarer et Götaland? Eller hvem er det der har defineret denne opdeling? Og hvilken fortid er vi så i? Periode?

Tidligere har du forklaret dig således - "Man kan då möjligen anta [ . .] att bosgården därför skulle vara äldre än från 1100-talet".

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #158 skrivet: januari 08, 2014, 17:40 »
yngwe; jeg har selv tidligere tjekket Bo & Boo i landskaberne. Her er hvad jeg kom frem til gennem Ortnamnsregistret, som jeg har adgang til.

Uppsala, 1 stk Bo,
Stockholm, 8 stk Bo, 3 stk Boo,
Södermanland, 2 stk Bo,
Västmanland, 0 stk
Gästrikland, 1 stk Boo,
________________________________________

Älvsborg, 1 stk Bo, 2 stk Boo,
Skaraborg, 3 stk Bo,
Östergötland, 6 stk Bo, 1 stk Boo,
________________________________________

Jönköping, 6 stk Bo, 2 stk Boo,
Kronoberg, 4 stk Bo,
________________________________________

Kalmar, 8 stk Bo,


Alt efter hvilken opdeling du vælger for Götaland vil det påvirke resultatet. 

Jeg har anvendt denne udgave af Ortnamnsregistret - gå ind i 'Databas' og vælg hele registret.

http://dal2.isof.se/SODA/SokOrtnamn.aspx


Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #159 skrivet: januari 08, 2014, 21:58 »
Emund, det är samma register men i en annan portal. Den enda större avvikelsen mot mina siffror är Stockholm och de kan jag förklara. Dels är det inte 8 Bo +3 Boo vissa av dem avser samma platser, dessutom så avser vissa poster i listan bara en allmän notering om Bo som efterled.  Ergo, Stockholms län har inte markant fler än andra län, enligt mig inte ens flest.


 Det finns helt enkelt inget mönster i detta som kan kopplas till götar eller svear. Brings påstående om att Bo är svearnas begrepp skulle kräva en geografisk splittring av svearna som helt saknar förankring i någon slags fakta. Det är alltså ett helt ostyrkt påstående, vilket är anledningen till att jag lagt det i högen för skräp. Att han råkar vara etablerad med titel är nog i sammanhanget snarare en belastning för honom än för mitt påstående. Men som jag påpekat så tror jag inte han själv skulle stå bakom det idag.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"