Tänker du Hundare/Hundred=120 och Härad=100? I så fall kommer vi inte överens i denna fråga:)
*Hundare är inte samma som Hund. I varje fall inte inom Mälarområdet.
*Hund har inget med "hundred" att göra inom Skandinavien. Att begreppet även användes i England, där det däremot har med "hundred" att göra, är en helt annan sak. Hund användes inte i Mälarområdet och mig veterligen inte i Skandinavien. Möjligen i Danmark. Men nu blir jag väl upplyst?
*Härad är en tredje funktion skild från ovanstående. Däremot kan i Mälarområdet ett härad teoretisk bildas av ett hundare, som haft låg befolkningstillväxt sedan hundaret organiserades, men jag minns inget sådant "hundare". Det vanliga är dock att ur ett "hundare" uppstår flera senare härader p g a befolkningstillväxt. Kolla kartorna!
*Begreppet "land" bör också tas med vid diskussioner om administrativa områden. Enligt min uppfattning finns mycket, som tyder på att "land" i Mälarområdet var något som föregick/ombildades till "hundare" troligast i något slags enande till ett övergripande "folkland". Men inom Mälarområdet ombildades inte ett flertal "land" till hundare. T ex de söder om Mälaren. Dessa ombildas sedemera direkt till härader, samtidigt med att regionens övriga härader tillkommer. Även i Vgl, Ögl resp smålanden ser ju "häraderna" ut att vara senare uppdelningar ur de där befintliga områden som haft status av "land". Kolla kartorna igen! Finns något härad som i sitt äldsta skick bryter ett "lands" gräns?
De uppräknade numerären för härad borde vara 5 x (2 x12) soldater, d v s 120. Ett storhundrade. Kolla om Askim Härad blivit av med ett skeppslag (socken) till något annat härad (som kanske har 6 st)? Troligast!
Trots att häradet tar ut ett storhundrade soldater är det inte ett hundare eftersom dessa organiseras före häradena. Men numerären kan för den skull vara samma eftersom befolkningstillväxt tillåter det.
Varför just 2 x 12 soldater plus hövitsman/rorsman? Det hade att göra med krigsskeppen, som hade 12 par åror. Det talas bara om rodd, men den som ville ha en fräsch besättning i land seglade sannolikt så nära det gick innan slaget skulle stå, vilket dessutom oftast gick avsevärt snabbare. Men DÅ ville man ha full manöverbarhet och tog ned rå, mast och segel, samt placerade allt detta i en ställning inombords. I ett sådant skepp kunde härens befälhavare (eller kungen) kräva att placera 8 soldater ur sin hird utöver ordinarie besättning. De förutsattes lojalt ta sin törn vid ev rodd. Inget sådant krigsskepp är med säkerhet bevarat. På Gotland kallades skeppstypen "snäcka".
De stora skepp som nämns i i en del uppgifter, kunde egentligen inte mäta sig med standardskeppet i snabbhet och smidighet (möjligen en kortare tid vid rodd). Möjligen i sjövärdighet ute på Nordsjön. Däremot var de statuscymboler för tidens rikare eliter.