Att Denna del tillhörde Värend är ytterligare ett påhitt du gång på gång saknar några som helst argument för. Rent fabulerande!
Det är inte min idé. Det finns en uppsatts eller om det var avhandling som kopplar kustbandets "länder" till motsvarande länder i inlandet. Minns inte författare. Här kopplas t ex norra landskapet Halland till Falbyggden via vissa centralplatser. Samma gäller S landskapet Halland som kopplas till Finnveden. Där kopplas Värend till V Blekinge. Möre (inkl Ö Blekinge) står för sig själv, men kanske också var kopplat till Värend, liksom NV Skåne (Bjäre/Rönne å dalgång) kan varit kopplade till Finnveden. Hanabörd kan ha varit kopplad till Aspeland. Vad gäller Tjust, Kinda och Sevede är det oklart, möjligen att Kinda är kopplad norrut. Vikbolandet är kopplad till Ögl Västanstång.
Ett stöd för denna indelning erhåller man om man studerar från vilka områden krigarna rekryteras, som anfaller Jylland från 400-talet och bakåt, så långt man kan tolka offerfynden. Snart kommer väl DNA-undersökningar också från Jylland, vilket bekräftar tolkningarna eller inte.
Situationen förändras när Norden blir mer direkt involverad i Mellaneuropeisk politisk expansion och Romersk Katolska kyrkans intervensioner. Ca 890 har danernas inflytande fått de kustnära stormännen att byta lojalitéter längs Västkusten. Den norska motattacken avsnör de Bohusländska tre "smålanden" från sitt inland. För Värend går det bättre, då de ligger i gränslanden mellan danisk och svionsk inflytelsesfärer. De klarar sig t v. Möre etc norrut längs kusterna klarar sig dock inte undan svionernas inflytande, dock att dessa svioner/svear enligt min mening är kärnan i bildandet av Wendlandet. Ca 830 byggs Götavirke strax väster om Vikbolandet, vilket antyder när Wendlandet var under expansion. Denna sker alltså ungefär samtidigt inom väst- resp östkusterna. Jag anser alltså att Wendland styrs av stormän som OCKSÅ är svear, men inte från Mälardalen annat än i periodvisa allianser.
Öland har en särställning som ett sydligt basområde för Wendland.