Men om vi vänder tillbaka havets mynning i norr, möter vi först nordmännen, därefter skjuter det danska landskapet Skåne fram, och öster därom bebor götarna ett vidsträckt område upp till Birka.
Observera! Adam skiljer på "birca" och "ansgars birca". Adams birca bör vara det birca kyrkan valt som säte för biskoppssätet över "öarna", d v s Köpingsvik på Öland.
Alla land med centran inne i landet, typ Värend, Finnveden, Njudung, har en gång haftdirekt tillgång till kust med hamnar.
Finnveden tappar sin kust genom att danerna i slutet av 800-talet arbetar upp sådant inflytande att Egentliga Hallands (gränsernas övergångar motsvarar än idag varandra) stormän byter lojalitét. N Halland tillhörde snarare Vgl inland.
Värend har sannolikt haft tillträde till kusten via dels Helge Å och/eller dels Helg
a Å (Mörrums Å). Även om området kallades Blekinge, så ser man bl a av resterna av den äldsta administrativa organisationen, att Ö "Blekinge" ursprungligen varit en tredje treding av Möre.
Njudung har haft sin kust längs S Vättern
(se karta), om man överhuvudtaget haft en kust. Notera hur tydligt Värend, Finnveden och Njudung bildar en gemensam tredingindelad region. För mig är detta ett självständigt land, vilket bl a bekräftas av att kyrkan så småningom accepterar Växsjö stift.
De land, som bildar Skåne/Scania/Scandia, som motkraft till ett ökat daniskt inflytande, består ursprungligen endast av dagens SV del av landskapet. Bortsett från enklaven "Lister", så finns inga hinder från att Värend ursprungligast haft kontroll över omlanden runt de leder som från dem (och Finnveden) ledde fram till kusterna. Tiohäradsbygderna ha sannolikt tidvis stått under beskydd/varit allierade antingen med Götar i NV eller med Svear ute i Östersjön (Adams "öarna") eller svear i vad vi kallar "Ögl" eller svear i Mälarområdet. Den gamla beskyddarmaktens kungaätt dör ut 1066 på manliga sidan och detta innebär att det blir fritt fram för danerna att för gott sätta sig fast i det som blir NÖ landskapet Skåne från den tiden (vilket alltså även verkar styrkas av att myntfloran blir dansk från nämnda tid).
Knuts anfall ca 1026 vilket leder till hans förlust i slaget vid Helga Å, innebär dock att sveakungens inflytande över Ö landskapet (nuv) Skåne bryts för gott.
F ö kan Helge Å varit Finnvedens led ut medan Helga Å varit Värends led.