När blev Blekinge danskt?

[Anganatyr]

Thomas Persson (1:e antikvarie, Blekinge museum) har intagit ett liknande ställningstagande som Magnus Edekling vad det gäller tidpunkten när Blekinge blev danskt. I "Blekinges dansktid" (ISBN 978-91-979807-2-2) utgiven av Blekinge museum 2013, skriver Thomas följande på sidan 5:

Tidpunkten för riksbildningen i Danmark är omdiskuterad. Det är uppenbarligen en lång och allt annat än lättolkad process, som tar sin början redan under vikingatiden men först under 1100-talet får fastare form. Ännu något senare, omkring år 1200, kan Blekinge ses som en egentlig del i det danska riket.

 

Magnus Edekling skrev i sin bok att det första säkra beviset för att Blekinge är danskt finns i huvudstycket i Kung Valdemars jordebok. Huvudstycket är daterat till år 1231.

[Bäckahästen]

De flesta som är intresserade av Blekinges historia har väl vid det här laget läst Magnus bok. Och den uppfattning jag har fått är att de flesta numera lutar åt att Blekinge blev danskt sent. För den delen inte sagt att Blekinge tvunget måste ha varit svenskt tidigare, utan kanske mer självständigt i beroendeställning till tex Sverige. Att även Blekinge museums personal har ändrat uppfattning ser inte jag som något konstigt, utan endast som en sund utveckling. Jag tycker det är tufft av Thomas att våga ta första steget innan han gick i pension.

[Anganatyr]

Jag tycker det är tufft av Thomas att våga ta första steget innan han gick i pension.

Jag håller med dig. Tyvärr så brukar det bli en del prestige inblandat när någon en gång gjort ett ställningstangande och har sedan väldigt svårt att ändra uppfattning trots att mer fakta i ämnet tillkommit som talar för motsatsen. Därför tycker även jag att det är stort av Thomas att våga ta steget och ändra på gamla "sanningar".

[Bäckahästen]

Kanske är det också tid att revidera att Blekinge har varit danskt i ca 600 år och svenskt i ca 300 år. Innan 1231 verkar Blekinge ha varit mer eller mindre självständigt, även om tex Wulfstan nämner att Blekinge tillhörde Sverige ca 890. Om vi börjar räkna från 1231 när vi faktiskt vet något om Blekinges tillhörighet så blir listan enligt följande.
1231-1332 danskt
1332-1360 svenskt
1360-1658 danskt
1658-2014 svenskt

Jag får det till att Blekinge har varit danskt i ca 400 år och svenskt i ca 380 år.

[vemvet]

Tacitus.nu ger en annan bild

http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/land/blekinge.htm

1. Vi  har dels biskop Egino som var verksam i Lund men som missionerade i Blekinge. Detta beskriva av Adam av Bremen.
2. Blekinge anfalls av ester från Ösel 1203. Det var Valdemar Sejr som några år senare hämnades genom ett korståg mot Ösel.

Man kan ju också undra varför Västgötalagen som skrevs 1220 skulle skriva om Landamäri om Blekinge inte var danskt vid den tiden.

[Anganatyr]

Tacitus.nu ger en annan bild

http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/land/blekinge.htm

1. Vi  har dels biskop Egino som var verksam i Lund men som missionerade i Blekinge. Detta beskriva av Adam av Bremen.
2. Blekinge anfalls av ester från Ösel 1203. Det var Valdemar Sejr som några år senare hämnades genom ett korståg mot Ösel.

Man kan ju också undra varför Västgötalagen som skrevs 1220 skulle skriva om Landamäri om Blekinge inte var danskt vid den tiden.

Detta har tagits upp tidigare i denna tråd.

1. Egino var biskop under ärkebiskopen i Hamburg-Bremen som var ärkebiskop för hela Norden. Kyrkan samarbetade alltså över gränserna.
Adam av Bremen skriver i fjärde boken, kapitel 14:

Men om vi vänder tillbaka havets mynning i norr, möter vi först nordmännen, därefter skjuter det danska landskapet Skåne fram, och öster därom bebor götarna ett vidsträckt område upp till Birka.

I fjärde boken, kapitel 7 skriver han:

Skåne är den yttersta delen av Danmark och utgör en halvö.

2. I den Livländska krönikan skriven av Henrik av Lettland står att danska Lister (inte Blekinge) år 1203 angrips av hedniska ester från ön Ösel. Detta är det första säkra beviset för att Lister är danskt. Lister är idag en del av Blekinge, utan var ett eget litet landskap från början och inte förrän någon gång mellan 1570-1590 införlivades det i Blekinge av danskarna.

Vad det gäller Äldre västgötalagen så är Landamäri I ett tillägg till lagen som alltså inte behöver ha varit med från början. Den äldsta versionen vi har av Äldre västgötalegen är från ca 1280 och är då givetvis en avskrift. I Landamäri I finns många konstigheter, bla att de kungar som nämns inte regerade samtidigt. Bla Peter Sawyer har skrivit en del om detta. Detta har tagits upp tidigare i tråden som jag rekomederar att du läser.

[Bäckahästen]

Kristiastadslätten i nordöstra Skåne verkar inte ha blivit danskt förrän ca 1075. Då verkar det konstigt att Blekinge skulle ha blivit danskt innan nordöstra Skåne. Tex består myntfynden i övriga Skåne av 100% danska mynt, men först efter ca 1075 består även fynden runt Kristianstad av 100% danska mynt.

[Vetgirig]

Men om vi vänder tillbaka havets mynning i norr, möter vi först nordmännen, därefter skjuter det danska landskapet Skåne fram, och öster därom bebor götarna ett vidsträckt område upp till Birka.

Observera! Adam skiljer på "birca" och "ansgars birca". Adams birca bör vara det birca kyrkan valt som säte för biskoppssätet över "öarna", d v s Köpingsvik på Öland.

Alla land med centran inne i landet, typ Värend, Finnveden, Njudung, har en gång haftdirekt tillgång till kust med hamnar.
Finnveden tappar sin kust genom att danerna i slutet av 800-talet arbetar upp sådant inflytande att Egentliga Hallands (gränsernas övergångar motsvarar än idag varandra) stormän byter lojalitét. N Halland tillhörde snarare Vgl inland.
Värend har sannolikt haft tillträde till kusten via dels Helge Å och/eller dels Helga Å (Mörrums Å). Även om området kallades Blekinge, så ser man bl a av resterna av den äldsta administrativa organisationen, att Ö "Blekinge" ursprungligen varit en tredje treding av Möre.
Njudung har haft sin kust längs S Vättern (se karta), om man överhuvudtaget haft en kust. Notera hur tydligt Värend, Finnveden och Njudung bildar en gemensam tredingindelad region. För mig är detta ett självständigt land, vilket bl a bekräftas av att kyrkan så småningom accepterar Växsjö stift.

De land, som bildar Skåne/Scania/Scandia, som motkraft till ett ökat daniskt inflytande, består ursprungligen endast av dagens SV del av landskapet. Bortsett från enklaven "Lister", så finns inga hinder från att Värend ursprungligast haft kontroll över omlanden runt de leder som från dem (och Finnveden) ledde fram till kusterna. Tiohäradsbygderna ha sannolikt tidvis stått under beskydd/varit allierade  antingen med Götar i NV eller med Svear ute i Östersjön (Adams "öarna") eller svear i vad vi kallar "Ögl" eller svear i Mälarområdet. Den gamla beskyddarmaktens kungaätt dör ut 1066 på manliga sidan och detta innebär att det blir fritt fram för danerna att för gott sätta sig fast i det som blir NÖ landskapet Skåne från den tiden (vilket alltså även verkar styrkas av att myntfloran blir dansk från nämnda tid).
Knuts anfall ca 1026 vilket leder till hans förlust i slaget vid Helga Å, innebär dock att sveakungens inflytande över Ö landskapet (nuv) Skåne bryts för gott.

F ö kan Helge Å varit Finnvedens led ut medan Helga Å varit Värends led.

[Anganatyr]

Observera! Adam skiljer på "birca" och "ansgars birca". Adams birca bör vara det birca kyrkan valt som säte för biskoppssätet över "öarna", d v s Köpingsvik på Öland.

Alla land med centran inne i landet, typ Värend, Finnveden, Njudung, har en gång haftdirekt tillgång till kust med hamnar.
Finnveden tappar sin kust genom att danerna i slutet av 800-talet arbetar upp sådant inflytande att Egentliga Hallands (gränsernas övergångar motsvarar än idag varandra) stormän byter lojalitét. N Halland tillhörde snarare Vgl inland.
Värend har sannolikt haft tillträde till kusten via dels Helge Å och/eller dels Helga Å (Mörrums Å). Även om området kallades Blekinge, så ser man bl a av resterna av den äldsta administrativa organisationen, att Ö "Blekinge" ursprungligen varit en tredje treding av Möre.
Njudung har haft sin kust längs S Vättern (se karta), om man överhuvudtaget haft en kust. Notera hur tydligt Värend, Finnveden och Njudung bildar en gemensam tredingindelad region. För mig är detta ett självständigt land, vilket bl a bekräftas av att kyrkan så småningom accepterar Växsjö stift.

De land, som bildar Skåne/Scania/Scandia, som motkraft till ett ökat daniskt inflytande, består ursprungligen endast av dagens SV del av landskapet. Bortsett från enklaven "Lister", så finns inga hinder från att Värend ursprungligast haft kontroll över omlanden runt de leder som från dem (och Finnveden) ledde fram till kusterna. Tiohäradsbygderna ha sannolikt tidvis stått under beskydd/varit allierade  antingen med Götar i NV eller med Svear ute i Östersjön (Adams "öarna") eller svear i vad vi kallar "Ögl" eller svear i Mälarområdet. Den gamla beskyddarmaktens kungaätt dör ut 1066 på manliga sidan och detta innebär att det blir fritt fram för danerna att för gott sätta sig fast i det som blir NÖ landskapet Skåne från den tiden (vilket alltså även verkar styrkas av att myntfloran blir dansk från nämnda tid).
Knuts anfall ca 1026 vilket leder till hans förlust i slaget vid Helga Å, innebär dock att sveakungens inflytande över Ö landskapet (nuv) Skåne bryts för gott.

F ö kan Helge Å varit Finnvedens led ut medan Helga Å varit Värends led.

Detta har du och jag diskuterat i en annan tråd tidigare och åter igen efterfrågar jag källor, arkeologiska belägg eller liknande som påvisar att Blekinge skulle ha varit en del av Värend och/eller Möre?

[Anganatyr]

Ofta skrivs det att efter att biskop Egino "kristnat" Blekinge kom landskapet att tillhöra Lunds stift. Men även detta är ifrågasatt eftersom de skrifter vi har talar i motsatt riktning. Mats Anglert skriver tex i "Kyrkor och herravälde", Lund 1995 (Lund Studies in Medieval Archaeology 16) följande på sidan 165:

Antalet kyrkor i Knytlingasagan gäller Skåne tillsammans med Halland och Bornholm, men inte Blekinge, vilket skulle kunna tolkas som att Lunds stift inte hade erhållit sin fulla utbredning vid mitten av 1100-talet.

Lite längre ner på samma sida fastsätter han:

Blekinge har uppenbart inte omfattats av domkyrkans sfär.

Samma slutsats drar Magnus Edekling i När blev Blekinge danskt? även om han använder Necrologium Lundense som källa. På sidan 324 skriver han:

Inte på något ställe i hela Necrologium Lundense nämns Blekinge, orter i dåtidens Blekinge eller personer som bor i eller kommer från Blekinge. Om Blekinge nu var danskt och tillhörde Lunds stift tycker man att Blekinge borde vara omnämnt åtminstone någon gång (åtminstone i samband med upptagandet av kyrkliga skatter), men det är det inte. Om man skall gå efter vad ärkebiskoparna  av Lund och andra av kyrkans män i Lund lät skriva under 1100-talet och början av 1200-talet tillhörde Blekinge inte Lunds stift. På något annat sätt kan jag inte tolka det.

[Anganatyr]

Kristiastadslätten i nordöstra Skåne verkar inte ha blivit danskt förrän ca 1075. Då verkar det konstigt att Blekinge skulle ha blivit danskt innan nordöstra Skåne. Tex består myntfynden i övriga Skåne av 100% danska mynt, men först efter ca 1075 består även fynden runt Kristianstad av 100% danska mynt.

De uppgifterna måste du ha tagit från Cecilia von Heijnes avhandling "SÄRPRÄGLAT - vikingatida och tidigmedeltida myntfynd från Danmark, Skåne, Blekinge och Halland (ca 800-1130)?

[Marty]

Dessa gränsbyggder är spännande. Tror på stort självbestämmande längre fram i tiden än man tidigare föreslagit. Göta Älvs mynning Älvsyssel bestod av Inlanden och Utlanden, totalt 8 härader. I sagorna kallas folket Älvagrimmar och lär ha varit fria fram till slutet av 900-talet då Utlanden/Kungahälla blev norskt och Inlanden/Lödöse blev Götiskt. Tidigare lär området varit i symbios med Västgötarna. Hur många härader ingår i Blekinge under tidig medeltid? 

[Bäckahästen]

De uppgifterna måste du ha tagit från Cecilia von Heijnes avhandling "SÄRPRÄGLAT - vikingatida och tidigmedeltida myntfynd från Danmark, Skåne, Blekinge och Halland (ca 800-1130)?

Nej, jag fick det från Magnus bok om Blekinge.

[Anganatyr]

Nej, jag fick det från Magnus bok om Blekinge.

Och han refererar till Cecilias avhandling i boken.

[Anganatyr]

Dessa gränsbyggder är spännande. Tror på stort självbestämmande längre fram i tiden än man tidigare föreslagit. Göta Älvs mynning Älvsyssel bestod av Inlanden och Utlanden, totalt 8 härader. I sagorna kallas folket Älvagrimmar och lär ha varit fria fram till slutet av 900-talet då Utlanden/Kungahälla blev norskt och Inlanden/Lödöse blev Götiskt. Tidigare lär området varit i symbios med Västgötarna. Hur många härader ingår i Blekinge under tidig medeltid?

Den första kända häradsindelningen i Blekinge har häraderna; Västra härad, Medelsta härad och Östra härad. Det intressanta med Blekinges första kända häradsindelning är att den verkar vara svensk, inte dansk. Sverige brukar anses ha haft en svagare kungamakt än Danmark under perioden och därför är ofta de svenska häraderna naturligt uppvuxna bygdeenheter omkring vattendrag av det ena eller andra slaget som utgjorde naturliga centralleder för bygderna. Detta stämmer bra på Blekinges häradsindelning. I Danmark utgör ofta tex åar gränsen mellan två härader. Ofta är också naturligt uppväxta bygdeenheter delade mitt i tu, vilket brukar förklaras med en starkare kungamakt. Ett bra exempel är Torna härad i Skåne som knappast kan vara en mindre naturlig enhet, vars inre och nordvästra delar fylls av Romeleåsen. Ett annat exempel är gränsen mellan Skytts härad och Vemmenhögs härad där det runt gränsen ligger gamla byar lika tätt som inne i häraderna. De danska häraderna hade ofta namn efter en by eller en gammal tingsplats. Så det räcker alltså att gå över gränsen från dagens Blekinge till dagens Skåne för att se skillnaden i häradsindelningen. Gränsen mellan Villands härad och Gärds härad följer Helge å och på så sätt delar ett naturligt "småland" (Kristianstadslätten) i två delar. Troligen två lagom stora enheter för dåtidens danska kungamakt.

[Marty]

Älvsyssels kom att delas upp i norska skeppsreidor i Utlanden och Härader i inland. Torsten Andersson har tydligt visat att hela området från börjar bestod av Härader. Älvagrimar ansågs som några av de mest krigiska i de norska sagorna och de tog striden mot norrmännen ända upp i själva Norge. Deras område lär ha börjat vid Älvens första fall i Lilla Edet. Deras land måste ses som en del av Götarnas fast självständigt. Senare kom det att ständigt vara gräns mellan Sverige, Danmark och Norge med allt vad det innebar. Grupper som Älvagrimmar och Blekingebor måste lärt sig att positionera sig gentemot större grannar. Lägg märke till hur Bornholm pekas ut som självständigt i historiska källor. Gotland är ett annat exempel som diskuterats livligt.

[Anganatyr]

Älvsyssels kom att delas upp i norska skeppsreidor i Utlanden och Härader i inland. Torsten Andersson har tydligt visat att hela området från börjar bestod av Härader. Älvagrimar ansågs som några av de mest krigiska i de norska sagorna och de tog striden mot norrmännen ända upp i själva Norge. Deras område lär ha börjat vid Älvens första fall i Lilla Edet. Deras land måste ses som en del av Götarnas fast självständigt. Senare kom det att ständigt vara gräns mellan Sverige, Danmark och Norge med allt vad det innebar. Grupper som Älvagrimmar och Blekingebor måste lärt sig att positionera sig gentemot större grannar. Lägg märke till hur Bornholm pekas ut som självständigt i historiska källor. Gotland är ett annat exempel som diskuterats livligt.

Det är verkligen en intressant infallsvinkel att jämföra olika gränsområden inom Skandinavien under perioden för att se vad de har gemensamt.

[Anganatyr]

Älvagrimar ansågs som några av de mest krigiska i de norska sagorna och de tog striden mot norrmännen ända upp i själva Norge.

Adam av Bremen beskriver blekingeborna på följande sätt i fjärde boken, kapitel 8:

sålunda vann denne man för Kristus många folkstammar, som ännu var hängivna åt avgudadyrkan, framför allt det vilda folkslag som kallas blekingar samt de som bor på ön Holm, grannar med götarna.

Kan det finnas ett samband att Älvagrimar beskrivs som krigiska och Blekingebor som vilda? Är det en anpassning till det rådande läget att vara inklämda mellan två eller fler större makter?

[Vetgirig]

Den första kända häradsindelningen i Blekinge har häraderna; Västra härad, Medelsta härad och Östra härad. Det intressanta med Blekinges första kända häradsindelning är att den verkar vara svensk, inte dansk. Sverige brukar anses ha haft en svagare kungamakt än Danmark under perioden och därför är ofta de svenska häraderna naturligt uppvuxna bygdeenheter omkring vattendrag av det ena eller andra slaget som utgjorde naturliga centralleder för bygderna. Detta stämmer bra på Blekinges häradsindelning. I Danmark utgör ofta tex åar gränsen mellan två härader. Ofta är också naturligt uppväxta bygdeenheter delade mitt i tu, vilket brukar förklaras med en starkare kungamakt. Ett bra exempel är Torna härad i Skåne som knappast kan vara en mindre naturlig enhet, vars inre och nordvästra delar fylls av Romeleåsen. Ett annat exempel är gränsen mellan Skytts härad och Vemmenhögs härad där det runt gränsen ligger gamla byar lika tätt som inne i häraderna. De danska häraderna hade ofta namn efter en by eller en gammal tingsplats. Så det räcker alltså att gå över gränsen från dagens Blekinge till dagens Skåne för att se skillnaden i häradsindelningen. Gränsen mellan Villands härad och Gärds härad följer Helge å och på så sätt delar ett naturligt "småland" (Kristianstadslätten) i två delar. Troligen två lagom stora enheter för dåtidens danska kungamakt.

Varken i Sverige eller i Danmark är häradsindelningen ursprunglig. Den är tvärtom relativt sen. Knuts välde utnyttjade den engelska varianten med "hundreds" där man hann med att omorganisera. Då ligger tiden på 1014-1020. Häraderna är något ännu senare och den period, som var mest turbulent, är 1066-1088 för Sveriges del. Skulle inte bli förvånad om det kan styrkas att häradsindelningen kan kopplas till kyrkans organiserande.
Den ursprungligaste administrativa indelningen är "land", vilka kan ha andra underenheter peroende på region, t ex på Gotland treding, resp setting eller i folklanden hundare.
Jag kan inte hitta någon äldsta indelning, som inte bygger på tredelning. Man ser det i Tiohäradsbyggden. Man kan även se hur resp Finnveden, Njudung och Värend i sin tur varit indelade i tredelar, d v s ursprungligast 9 delar. Sedan har en 10:e tillkommit med häradsindelningen. På samma sätt ser man hur Möre består av 2 delar idag, men det borde vara TRE delar. Med tanke på hur väl gränssystemen överensstämmer, så blir tanken, tycker jag, att den tredje delen borde vara Ö Blekinge.

Även i ursprungliga Skåne (Scania/Scandia) kan man se hur land delats i samband med en senare häradsindelning. Man borde alltså kontrollera om man kan se dragen av en tredelning i stort, vilka var för sig sedan är tredelade. Dessa sista tredelar borde nära överenstämma med de senare häraderna. Vad gäller "konstigheter" avseende glesbygd/tätbygd, så kan detta ha att göra med att landskapet ursprungligen var indelat i byggd och allmänning. Skeppslagen bestod av tre delar (1/3 är böndernas/krigarnas, 1/3 är kungens (försörjde dock lika många personer som krigarna) och 1/3 var allmänning). Skeppslagen har satts upp inom resp ursprungligt land, som också hade en gemensam allmänning. De senare häraderna använder motsvarande uppdelning, varvid det blir så att en del häradsallmänningar hamnar i Rommelåsen etc. Det kan vara svårt att inse att vad vi idag ser som fullåkerbygd en gång i tiden kan ha varit allmänning, men då skall man betänka att landskapet var fullt med våtmarker och träsk en gång, varav en del var rena "djungelträsk" som naturligt fungerade som allmänning.

Notera att Skåne/Scania/Skandia (SV dagens landskap) är ungefär lika stort som Gotland. Gotland har en gång haft 96 snäckolag medan Scania har haft ca 110.

[Marty]

I Väster -och Östergötland lär Häraderna föregås av -Kind. Det finns inga som helst spår av några Hundare. Häradernas ålder är inte kända men anses av de flesta gå tillbaka till tiden före år 1000. Begreppet -land diskureras mycket av exempelvis Brink men har ingen bärighet på exempelvis VG. Det mest ursprungliga begreppet här verkar vara - hem. Det finns oerhört lite som visar på en gemensam struktur i Götaland och Svealand vilket i sin tur understryker att dessa områden kom att slås ihop mycket sent.