Jomenvisst - ibland är ögonen i vägen. Det kommer tyvärr med åldern. Tack för hjälpen!
Vad jag främst ville kommentera var att dom berömda bilder av soldater ock oxvagnar från Mesopotamien har fått många att uppfatta såväl hjulet, som vagnen och strids-vagnen som härstammande härifrån. Så er alltså inte fallet. Vad beträffar hjulet, vagnen och stridsvagnen så är alltså dom äldsta
vagnhjul så här dags daterat från Krakow och Ljublanka.
http://www.usc.edu/dept/LAS/religion/arc/arcproj/war/TheStandardfUrupperhalf.jpgAnnars är väl källorna från Anatolien och Hettitterna dom första som
beskriver ekhjulade, tvåspanns stridsvagnar kallad chariot (char, khar). Enligt wikis artikkel spridte dessa seg dessa från området norr och öster om Svartahavet - nuv. Kazakstan/Ryssland - i tiden mellan 4.000 och 3.000 BP.
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Chariot_spread.pngUrsprunget för dom tvåhjulade parad-vagnarna tycks ha uppstått i (och spridits från) Andronovo-kulturen, 4.300 - 1.000 BP. Til "Andronovo-komplexet" hör också Srubna-kulturen från Svartahavets norrsida, vars förbindelser till Öst-Europa och Östersjön är tydliga. hjulfynden från Krakow och Ljublanka (4.000+ BP) torde berätta att hjulet. Lermodellerna från Slovenien (3.500 BP) ger främst en bild av mycket gamla, IE, kulturidoler. Men främst vitnar dom om att två- och fyrhjulade vagnar - som ide och konspt/medel - vore vida spridd redan före bronsåldern.
Från bronsålders gravfynd i Andronovo har man identifierat dom kvinnliga haplogrupperna U4, U2e, U5a1, Z, T1, T4, H och K2b, jämte dom manliga R1a och C.
http://en.wikipedia.org/wiki/Sintashta-PetrovkaUtvecklingen av hjul och oxvagnar till ekhjul och hästkarjoler går tydligen jämsides med framväxten av koppar- och brons-teknologin. Metalets kvaliteter gör det alltså möjligt att bygga lättare vagnar med friktionslösa nav. Snart ger detta tydligtvis upphov till nya metoder för trofèjakt och krig, som det berättas i Hettitiska, Egyptiska och Semitiska annaler.
Nu finns en del mindre berömda ler-modeller av (kultiska) ekvipager från
Serbien (3.500 BP). Vad dom berättar är att utvecklingen av vagnar och kaross/karjoler haft kulturella syften, häller än krigiska;
http://www.lessing-photo.com/dispimg.asp?i=03030366+&cr=16&cl=1http://www.lessing-photo.com/dispimg.asp?i=07020220+&cr=19&cl=1http://www.lessing-photo.com/dispimg.asp?i=07020219+&cr=53&cl=1Parallell från Syria (Hetittperioden), Sumer och Hellas:
http://www.lessing-photo.com/dispimg.asp?i=08020841+&cr=6&cl=1http://www.lessing-photo.com/dispimg.asp?i=08021118+&cr=73&cl=1http://www.lessing-photo.com/dispimg.asp?i=030506+2+&cr=2&cl=1Galleri från Grekenland;
http://www.salimbeti.com/micenei/chariots.htmExemplen visar att ox- och hästvagnar fanns över hela Eurasien. Vid sidan av transport förknippas dom främst till sermonier och kulturbegivenheter. Tydligen kunde dom också tjäna dimentralt motsatta syften och användas till trofèjakt, mandråp och krig.
Det finns dock inte belägg för att koppla spridningen av religionen med hästkulturer, per se. Redan i efterkant av dom första gränsöverskridande krigståg - innan hästkarjolerna - uppstår behovet för att utnyttja krigsbytet, alltså ett erövrad folk. I detta samband behövs ett socio-kulturelt redskap som effektivt kan utrota minnet av forntiden och den forna friheten. Det förklarar hur man kunde utveckla samhällsideal med tillhörande förordningar, där lydnad mot (nya) auktoriteter och övernaturliga ideal blir ett ända och absolut ändamål.
När en letar efter ursprung till dom omtalade världsreligionerna är nog Sargon av Akkad den äldre vägkorsningen. Karen Armstrong har dock rätt i att dom kultur-former som förknippas med "Indra" och "Zoroaster" är viktiga proselyter för utbredningen av 'ideologier' där det övernaturliga förklaras som grundlag för samhällets konstitution, kultur och filosofi.