Vi har funnit en del lämningar i gyttjebankarna. Förutom fiskeanläggningen finns det rikligt med tjärbloss som användes vi nattfiske. En del ben har också påträffats från älg och kronhjort varav några haft slakt-, gnag- och bearbetningsspår. Alla dessa fynd har hamnat i de dåtida uppdämnda sjöarna i Verkeåns dalgång. Man har vid tidigare dykningar på 1980-talet, under ledning av Lars Hansen, funnit en stortandad harpun.
Bildningshistorien av gyttjebankarna är intressant. De består av en kompakt detritusgyttja som är relativy seg. Det finns tankar om att den kompakterats genom tryck av tidigare ovanförliggande sandlager som eroderat bort. I vilket fall har själva sidorna på dalgången, bestående av metertjocka sandlager, eroderat bort när havet steg. Det finns spår av kraftiga vågrörelser i bankarna i form av jättegrytor på flera meter och långa djupa fåror som bildades när vågorna svallade över bankarna och vattnet rann tillbaka ut i havet.
Det mest intressanta ligger troligtvis i den understa delen av gyttjan, som överlagrar den ursprungliga markytan. Här förväntar vi oss spår från folk som bodde vid ån och mynningen. Eftersom mynningen förflyttade sig när havet steg, kan det finnas ett flertal boplatser som förseglats av gyttjan. Det gäller bara att finna dom. Längre ut i den submarina åfåran, närmare 1,5 km ut från stranden har lagren av gyttja försvunnit nästan helt så där finns möjligheten att den förseglade markhorisonten blottats.
