Inflyttning i Norra Skandinavien.

[Yngwe]

På förbekommen anledning...   

Kan vi lugnt och sansat diskutera vilka folkgrupper som bosatt sig i norra Skandinavien, ungefär när det skett, var det skett och hur det skett!  Och då utan att komma in på modern politik, vem som har rätt till vad,vem som var först och så vidare. Alltså bara fakta och tankar om inflyttningar.

[gangrade]

En liten foljdfraga: vilka ar de forsta skriftligt belagda invanarna i Norra Skandinavien?

[sockerfri]

...

[Fredrik]

Det är intressanta frågor och viktiga sådana.

Då jag själv än så länge jobbat med sydskandinavisk arkeologi och grönländsk arkeologi har jag inte så bra koll på hur utvecklingen är i norr, därför har jag här lite mer allmänna tankar kring inflyttningar.

Dock bör man komma ihåg att i vissa fall är det moderna beteckningar som sätts på folkgrupper och i vissa fall finns det belägg för vad de själva kallade sig.

Det viktiga som jag ser det är att ha i bakhuvudet att gränserna är flytande mellan folkgrupper och att det kan vara en skillnad i hur man såg sig själv jämfört med idag.

En viktig aspekt är också att folk har rört sig många gånger på annorlunda sätt vad vi tänker idag. Det gör det extra intressant med folkförflyttningar i norra Skandinavien där människor rört sig över nationsgränser och gått från norr mot söder och flera andra sätt.

Finns det regioner i norra Skandinavien där rörelsemönstret och kulturella kontakter bryter mot den allmänna rörelsen av folkgrupper?

I jämförelse tycks norra delen av Göinge i norra Skåne haft väletablerade kontakter med södra Småland och eventuellt har folk kommit från Småland och gått ner i Göinge. Ett helt annorlunda rörelsemönster än vad med moderna ögon ofta tänker idag vilket jag kan tänka mig är fallet även med norra Skandinavien?

[Ragnfast]

Vi nämde, att Polarstammens urhem bör sökas i det nordliga Asien. Derifrån har den utbredt sig före all känd tid öfver hela den nordliga jorden, icke en gång Amerika undantaget, till hvilket den sannolikt kommit öfver Behrings-sundet. Tvenne grenar af densamma synas hafva inträngt i Europa; den ena hållande sig närmast polcirkeln, är urstammen till Lapparne, och den andra, följande, såsom det tyckes, med rask marsch södra Östersjöstränderna, framträngde till vår verldsdels vestra kust, från Holstein till Pyreneerna, i hvilket stråk man, med ett eller annat afbrott, träffar spår efter densamma. Talrikast, eller kanske rättare, långvarigast var dock denna folkstam bosatt i Danmark, synnerligast på öarne, ifrån hvilka den inträngde i Skåne, men i en tid, hvars bestämmelse ligger till och med utom gissningens område, men som minst bör förläggas 3000 år tillbaka. De hafva således kommit söder ifrån, och icke, såsom Lapparne, från norden.

(Nordbon under hednatiden, Axel Em. Holmberg 1852)

Etthundrafemtio år senare skriver Göran Hägg i Svenskhetens historia:

Och samerna, som av ortnamn att döma bebodde större delen av inlandet, vilka är de egentligen?

Den sista frågan är än idag politiskt laddad på ett sätt som språkhistoriska frågor annars inte varit i vår del av världen efter andra världskriget. Det vanligaste rasistiska svaret i äldre tid var att de är av helt annat ursprung än vi, kanske rentav överlevare från före istiden, som av någon anledning utbytt sitt främmande språk mot finsk dialekt. I våra dagar tycks tanken begärligt ha övertagits av samenationalister och rennäringens företrädare. Något fog för den finns knappast. På sistone har samer, som hos de flesta andra perifert boende människor i Europa, till exempel i Baskien, påträffats vissa genetiskt avvikande inslag, som bekräftar att de delvis härstammar från invandrade jägare.

[sockerfri]

På sistone har samer, som hos de flesta andra perifert boende människor i Europa, till exempel i Baskien, påträffats vissa genetiskt avvikande inslag, som bekräftar att de delvis härstammar från invandrade jägare.

Undra vad för "genetiskt avvikande inslag" som samer och basker har gemensamt med invandrande jägare...

[Ragnfast]

Jo tack, det undrar jag också. Tyvärr framgår det inte vilken källa herr Hägg begagnat sig av i det specifika fallet. Jag satte upp dessa två exempel med en liten undran över hur mycket eller litet uppfattningen har förändrats över tid i detta ämne.

[Yngwe]

På 1300 talet är troligen fisket vid Lule älv etablerat av "norrön" befolkning. Fiskerätten ges till Nils Farthiesson och Peter Ungi för hela Lule älv med biflöden 1327 . Troligen är Edefors fasta fiske högst ett fåtal år senare etablerat, kanske redan tidigare. Redan Magnus Ladulås hävdar 1282 ju att fisket ska lyda under honom men att det kan överlåtas mot ränta. Edefors ligger vid Harads, alltså en bra bit upp i älven. Är detta det tidigaste spåret efter norrön befolkning så pass långt norrut? Vet nån mer om Edefors?

[tty]

Såhär skulle jag vilja sammanfatta det:

Den finsktalande befolkningen vid Bottenviken (kvänerna) nämns första gången på 800-talet och kan arkeologiskt knappast heller föras tillbaka före vikingatid. Notera dock att ortnamnen visar att det har funnits en finskspråkig befolkning i Norrbottens kustland ned till pitedalen, rimligen före den norröna bosättningen.

I centrala Jämtland, södra Norrlands kust- och inland och mellersta Norrlands kustland upp till norra Ångermanland har befolkningen varit norrön minst sedan vikingatid, och troligen betydligt längre. Detsamma gäller norska kusten upp till Troms. Detta framgår av både arkeologiska fynd, skriftliga uppgifter, ortnamn och runinskrifter.
Norr om umedalen skedde den svenska  invandringen till kustlandet tydligen först på 1300-talet.

Hur länge det funnits samer i området är svårare att säga. Skriftliga uppgifter går tillbaka till vikingatid, men rimligen har de funnits längre än så. Det äldsta belägget som jag vet om är att det finns norröna lån i samiska ortnamn i Tröndelag som inte genomgått den nordiska ljudskridningen och alltså inte kan vara yngre än folkvandringstid.
Den totala frånvaron av samiska ortnamn gör att jag är mycket skeptisk till samisk bosättning förekommit söder om Tröndelag-Jämtland/Härjedalen annat än i mycket sen tid.

[Yngwe]

Fint tty!  Du säger centrala Jämtland, men bör inte norra Jämtland med Strömsund och Hoting också räknas med? I Hoting finns ju gravfält, och även i Strömsund har ju fynd gjorts.

[Boreas]

Östersjöns västliga megalit-kultur har tydligen nått Bottenhavet, varifrån dom har åkt upp för Ångermanälven, Faxälven och Indalsälven. Dessa stora älvar leder alla mot samma inlandsplatå, vilket ligger N-S, mellan Storsjön, Strömsund och Hoting. Härifrån leder flera stora vattenvägar efter sjöarna mot väster - över vattendelarn och när till Trondheimsfjorden, Namsenfjorden respektive Vefsn/Helgeland.

Efter alla dessa färdleder hittar man spår efter bosättningar från invandrande flintkulturer från stenåldern. Sen hittar man den regionala utvecklingen till skifer, kvartsit och kvarts-redskap, innan bronsen och främst järnet tar över.

Kontinuiteten i kontakt mellan öst och väst är tydlig - under hela perioden. Flintan från Skåne och Danmark har hamnat i både Hoting och Namdalen. Tennet och kopparn likaså.  Vilken väg dom gått över fjällen vet vi inte (än) - med korrelationen är tydlig. Skid-paret från Hoting hör till världens äldsta bevarade - ca. 5000 år gammalt.

Landskapen ikring sjöarna i Strömsund kommun har vore överraskande tät befolkad. Hotingsjön/Tåsjön är en av dom centrala vägkorsningar som gynnats av t.d. långväga handelsrutter. Gravfältet på Långön från yngre järnålder er imponerande. Här han man hittat silver från England och en pung av komovar-skinn som troligen härstammar från Indonesien. Relationerna med den finsk-talande befolkning vid och öster om Bottenviken är också tydliga.

Kvenerna hade tydligen ett relativt stort inflytande i Norrland, åtminstone norr om Norrmaling. Namn som Luleå, Piteå och Umeå ("Umaja") har möjligen finskt ursprung. Det finns fortfarande finska kartor med finska namn på nyckelpunkter ända ner till Ångermanland ("Onkari") - med passeringspunkterna efter Ångemanälven angett med finska namn ända in till Torsfjärden, Kvarnsjön och Ankarede.

http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/amnen/kulturmiljo/riksintressen_kulturmiljovard/Stromsund/z_11_hotingssjon.htm

Troligtvis har en östlioga, finsk-talande, Komsa-kulturen anlänt till Norrbotten redan under stenåldern, innan den västliga Hensbacka/Fosna-kulturen anlänt från söder eller väster. Samerna har tydligen anlänt först på den finska sidan av Bottenviken, troligen i den norra del. Deras kulturform har tydligen en preferens till livet i övre del av trädgränsen, med ett historiskt kärnområde mellan Kola och Kebnekaise - medan kväner och andra finnar utvecklat
en skogs- och svedjebrukskultur - från Uralbergen till dom "Ripeiska fjällen".

Sen har dessa arktiskt anpassade populationer tydligen besökt och handlat med varann, av och an, ända in i vår tid. Även jämtarna.

[Boreas]

PS

http://www.hoting-tasjodalen.com/

[sockerfri]

Troligtvis har en östlioga, finsk-talande, Komsa-kulturen anlänt till Norrbotten redan under stenåldern

Wow så finskan har talats oavbrutet i Norden i över 10 000 år, helt fantastiskt.

[Boreas]

Wow så finskan har talats oavbrutet i Norden i över 10 000 år, helt fantastiskt.

I vad består det fantastiska?

[sockerfri]

I vad består det fantastiska?

Att man tydligen har skriftspråk från en förneolitisk kultur, och då en i Norden.

[Boreas]

Talar man skriftligt - eller baserar du dina argument på nån sorts magi?

[sockerfri]

Talar man skriftligt?

Hur ska man annars kunna veta vad för språk som talades för 10 000 år sedan när ingen av dem finns idag att intervjua?

[Ragnfast]

Bara för att den materiella kulturen ser likadan ut behöver det per definition inte betyda att man talar samma språk, eller ens hör till samma folkgrupp. Men visst kan det vara så ändå. Vi hade en annan tråd uppe härförleden, om världens äldsta språk. Kanske finskan kvalar in där?

[tty]

Om finska språk (inklusive samiska) varit "bofasta" i Skandinavien sedan istiden återstår att förklara var man fick de många indoiranska lånorden från.

[Boreas]

Hur ska man annars kunna veta vad för språk som talades för 10 000 år sedan när ingen av dem finns idag att intervjua?

Fråga nån på ett språkhistoriskt fakultet, eller använd google. Det lär finnas endera mänskor som dom sista 300 åren har framställt endera månader och år på att fundera över hur, när och hurdan våra språk har utvecklats.

En av premisserna för denna forskning - och en debatt i dens fortsättning - är att mänskor lärde sej tala innan dom befolkade det post-glaciala Eurasien.

En annan premiss är att dom som i dag fortfarande har ett språk har nån historisk förbindelse med tidligare generationer inom sin kultursfär.

En tredje premiss är att man kan ange ett logiskt sammanhang i utvecklingen av dom språk som nu faktisk finns.

En fjerde premiss blir - per konsekvens - att man anammar dagens olika språkgrupper som verklighet.